MÖBELFAKTAS KRAVSPECIFIKATION
2024-07-01 ver. 16.2
VAD ÄR EN MÖBELFAKTAMÄRKT MÖBEL?
VILKA MÖBLER KAN MÄRKAS MED MÖBELFAKTA?
PRODUKT- OCH MATERIALINFORMATION FÖR MÖBELFAKTA
PROCESSEN FÖR ATT DEKLARERA MED MÖBELFAKTA?
1.3.1 Användarmiljöer - inomhus
1.3.2 Användarmiljöer - utomhus
1.4.2 Liggmöbler och madrasser
2.1 Obligatoriska materialkrav
2.1.1 SVHC/ECHA:s
kandidatförteckning
2.1.2 Trä och träbaserade
material
2.1.6 Ytbehandling av trä,
plast & metall
2.2.1 Återvinning: Märkning av
plastdetaljer
3 ANSVARSFULLA
LEVERANSKEDJOR MED AVSEENDE PÅ SOCIALT, MILJÖMÄSSIGT OCH ETISKT ANSVARSTAGANDE
3.1 Krav inom mänskliga rättigheter,
arbetsrätt, miljö och anti-korruption
3.2.2 Vidareförmedling av
policyåtagande
BILAGA 1 -
Begreppsförklaringar
4.3 Kravspecifikationens giltighet
När det kommer till kvalitet, ställer Möbelfakta lämpliga och rimliga krav
på produkterna för att säkerställa deras hållbarhet och säkerhet för
användaren. Det innebär att möblerna ska ha lång livslängd och vara anpassade
till den miljö de är avsedda för.
Miljöfokus är också en central del av i Möbelfakta. Märkningen ställer
krav på att möbler inte ska innehålla farliga kemikalier i material och
komponenter som lim, lack, textil, metall, plast eller gummi. Detta bidrar till
att skydda både människors hälsa och miljön. Dessutom ställer Möbelfakta krav
på att trämaterial som används i möblerna kommer från lagligt avverkade källor,
vilket bidrar till att motverka avskogning och illegal handel med trä.
En annan viktig aspekt av Möbelfaktas arbete är
att främja ansvarsfulla leveranskedjor. Märkningen kräver att möbeltillverkare
följer principerna för mänskliga rättigheter, säkerställer en god arbetsmiljö,
arbetar aktivt med miljöfrågor och bekämpar korruption. Genom att främja dessa
principer strävar Möbelfakta efter att garantera att möblerna inte bara är
säkra och av hög kvalitet, utan också tillverkas under rättvisa och etiska
förhållanden.
Idag kan möbler inom följande
produktkategorier märkas genom Möbelfakta:
·
Bord
·
Sittmöbler
·
Sittmöbler för barn
·
Förvaringsmöbler / Kök / Bad
·
Skärmväggar
·
Liggmöbler / Madrasser
·
Våningssängar / Höga sängar
·
Höga barnstolar
·
Ljudabsorbenter
·
Skrivtavlor
·
Mobila rumsenheter
I kravspecifikationen finns samtliga krav fördelade i
respektive kapitel för kvalitet, miljö och ansvarsfulla leveranskedjor. I
tillägg måste möbelproducenten även inkomma med följande information.
Produktinformation: Produktnamn, bild,
beskrivning av produkten och de olika varianter som avses i deklarationen.
Möbeltyp och användarmiljö: Information om
produktkategori samt vilken användarmiljö produkten är avsedd för (hemmiljö,
offentlig miljö, kontorsmiljö, skolmiljö eller utomhusmiljö).
Materialredovisning: Redovisning av vilka
material en möbels olika komponenter består av.
Leverantörsinformation: Uppgifter om leverantörer
av de huvudsakliga materialen.
Tillverkningsplats: Sluttillverkningsplatsen
för möbeln ska anges.
För att deklarera produkter som möbelproducent med
Möbelfakta som ett nytt företag följer man dessa steg:
Ansökan och licensavtal: Ansökningsformulär finns på Möbelfaktas webbplats. När ansökan är inskickad skickas ett
licensavtal som ska signeras. Som nytt företag betalar man en ansökningsavgift,
och vid godkännande betalas årliga avgifter enligt licensavtalet.
Utbildning: Företaget måste delta i två
obligatoriska utbildningar som fokuserar på Möbelfaktas
krav och processer samt riskanalys av leverantörskedjor. Minst en person från
företaget måste vara en registrerad deklarant som har genomgått dessa
utbildningar.
Efterlevnad av krav: Företaget säkerställer att
dokumentation och rutiner finns som visar att produkten möter Möbelfaktas krav innan deklarationen för produkten lämnas
till Möbelfakta.
Deklaration av första produkt: Efter genomförda
utbildningar får den registrerade deklaranten inloggningsuppgifter till Möbelfaktas e-deklarationssystem. Deklaranten upprättar en
digital deklaration av produkten och intygar att produkten uppfyller Möbelfaktas krav.
Granskning och godkännande: Granskning genomförs efter
anmälan till Möbelfakta och sker vid specifika tidpunkter under året.
Granskningen utförs i två steg och inkluderar både dokumentation och
på-platsbesök. Vid godkänt resultat publiceras företaget och produkten på Möbelfaktas hemsida. Därefter kan företaget deklarera fler
produkter i ett förenklat förfarande. Stickprovskontroller enligt
granskningsbeskrivning ovan genomförs kontinuerligt hos varje företag under
giltighetstiden i enlighet med licensavtalet.
Giltighet för godkända produkter: När en produkt har godkänts
och publicerats på Möbelfaktas webbplats har den en
giltighet på fem år. Giltigheten av godkännanden från
Möbelfakta gäller under förutsättning att produkt uppfyller gällande krav och
licensvillkoren. När Möbelfakta Sverige AB ändrar Kravspecifikationen för
Möbelfakta är Licenstagaren skyldig att anpassa deklarerad produkt, inom i
kravspecifikationen aviserad övergångsperiod, för att intyget ska vara giltigt.
Säkerhet/funktion
är ett samlingsbegrepp för de egenskaper som i de grundläggande standarderna
kallas säkerhet, hållfasthet och hållbarhet. Säkerhet/funktion omfattar, och
delas upp i, de olika användarmiljöer som en möbel är avsedd för och som
respektive standard jämförts och provats efter.
Aktuell provningsrapport/intyg
från ackrediterat institut/laboratorium/företag ska finnas för att styrka krav
på säkerhet/funktion. Med aktuell provningsrapport/intyg avses att
möbeln/komponenten är provad enligt gällande kravstandard inklusive normativa
annex och att möbeln/komponenten i all väsentlighet ej har ändrats sedan
provning. Under pågående revidering av kraven som ligger till grund för
denna specifikation kan även provning ske mot preliminära standarder, detta
gäller endast standarder i slutomröstningsstadiet där inga tekniska
förändringar är tillåtna. I förekommande fall finns det övergångstid för
gällande standard vilket då finns specificerat i aktuellt krav.
1.1.1.1 0BSittmöbler |
|
Följande standarder lägger fast de krav som en
sittmöbel för vuxna i hemmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av
sittmöbler för hemmiljö. |
|
SS-EN 12520:2016 |
Möbler för hemmiljö – Sittmöbler
– Krav på hållfasthet, hållbarhet och säkerhet |
1.1.1.2 1BBord |
|
Följande standarder lägger fast de krav som ett bord
för vuxna i hemmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av bord för
hemmiljö. -
Glas som material
omfattas enligt avsnitt 1.7. |
|
SS-EN 12521:2016 |
Möbler för hemmiljö – Bord – Krav på hållfasthet,
hållbarhet och säkerhet. |
1.1.1.3 2BFörvaring/kök/bad |
|
Följande standarder lägger fast de krav som en
förvaringsmöbel för hemmiljö, inklusive inredningsenheter för kök och bad,
ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av förvaringsmöbler inkl. bänkskivor
för hemmiljö. Möblerna kan antingen vara fristående eller fästade till
väggen/byggnaden. -
Lådor och dörrar
skall provas enligt SS-EN 16121:2024 tabell 5, nivå 1 -
Glas som material
omfattas enligt avsnitt 1.7. |
|
SS-EN 14749:2016+A1:2022 |
Möbler
för hemmiljö och kök – Förvaringsenheter och bänkskivor – Säkerhetskrav
och provningsmetoder. |
*Provningar utförda enligt SS-EN
14749:2016 accepteras till 2025-12-31
Alternativt:
SS-EN 16121:2024 * Nivå 1 |
Möbler
för offentlig miljö - Förvaringsmöbler - Krav på |
*Provningar utförda enligt SS-EN
16121:2013 + A1:2018, Nivå 1 accepteras till 2027-12-31
För övriga fristående förvaringsmöbler såsom tidningsställ, klädhängare etc. tillkommer krav enligt nedan:
SS-EN 1023-2:2000* |
3BKontorsmöbler - Skärmväggar - Del
2: Mekaniska säkerhetskrav
|
*Avser endast stabilitet provat enligt SS-EN 1023-3:2000, 6.1
1.1.1.4 4BLiggmöbler/madrasser |
|
Här redovisas de
krav som en liggmöbel eller madrass för vuxna i hemmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar följande typer av liggmöbler och
madrasser: ·
Komplett bädd
inklusive relevanta delar som sängstomme, sängbotten, madrass och
bäddmadrass. ·
Sängstomme med
eller utan sängbotten. ·
Sängstomme med
eller utan gavlar. ·
Sängbotten. ·
Madrass,
inklusive bäddmadrass när så är relevant. |
|
SS-EN 1725:2023* |
Bostadsmöbler – Bäddar och madrasser – Säkerhetskrav
och provningsmetoder. |
SS-EN 1957:2012 |
Möbler för hemmiljö - Bäddar och madrasser -
Provningsmetoder för bestämning av funktionsegenskaper. |
SS-EN 1022:2018 |
Bostadsmöbler – Bedömning av stabilitet för
sittmöbler. |
* Tilläggskrav är
25 000 cykler enligt SS-EN 1725 enligt pkt 6
1.1.1.5 5BVåningssängar/höga sängar |
|
Här redovisas de
krav som våningssängar/höga sängar för hemmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar
våningssängar och höga sängar vars bredd är ≤ 1 200 mm. Avståndet, mätt från
golv, till sängbottens översida skall vara Övriga produkter som är inkluderade i
våningssängar/höga sängar, som t.ex. bord eller
förvaringsenheter, täcks inte av specifikationen. |
|
SS-EN 747-1:2024 |
Möbler för hemmiljö – Våningssängar och höga sängar
– Del 1: Krav på säkerhet, hållfasthet och hållbarhet. |
1.1.1.6 6BHöga barnstolar |
|
Här redovisas de
krav som höga barnstolar i hemmiljö ska uppfylla. I kraven för höga
barnstolar finns två olika kategorier; aktiva och passiva höga barnstolar.
Aktiva är sådana stolar där barnet spänns fast i stolen och passiva är sådana
där barnet ej är fastspänt. Typen av stol skall specificeras. |
|
SS-EN 14988:2017+A2:2024 |
Höga barnstolar - Del 1: Säkerhetskrav |
*Provningar utförda enligt SS-EN
14988:2017 och SS-EN 14988:2017+A1:2020 accepteras till 2025-12-31
1.1.1.7 7BSittmöbler för barn |
|
Här redovisas de krav som sittmöbler för barn i hemmiljö ska uppfylla.
Kraven för sittmöbler för barn är baserade på att möbeln används av barn som
kan sitta och stå själva upp till 14 år. Kraven differentieras baserat på ålder och kroppslängd i 3 olika
storleksklasser: -
Storlek 1: 1-3 år -
Storlek 2: 4-7 år -
Storlek 3: 8-14 år Kraven omfattar endast sittmöbeln, om möbeln har andra funktioner
eller kan förändras till annan användning är andra krav eller direktiv också
tillämpliga. T.ex
Leksaksdirektivet Standarden är utarbetad under mandat från EU kommissionen M/527
(Childrens seats) inom ramen för det generella
produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG och avses publiceras i OJEC |
|
SS-EN 17191:2021 |
Sittmöbler för barn – Säkerhetskrav och
provningsmetoder |
1.1.2.1 8BSittmöbler |
|
Här redovisas de krav som en sittmöbel för vuxna i offentlig miljö ska uppfylla. Kraven omfattar
alla typer av sittmöbler för
offentlig miljö: ·
Stol/karmstol ·
Pall/taburett ·
Fåtölj/soffa
inkl. hörn- och sektionskombinationer ·
Bänk |
|
SS-EN 16139:2013* |
Möbler för
offentlig miljö - Sittmöbler - Krav på hållfasthet, hållbarhet och säkerhet |
* Möbler provade
enligt SS-EN 16139:2013 ska lägst vara testade enligt nivå 1
Lastuppräkning
vid högre brukarlaster
Vid högre brukarvikter kan lastuppräkning ske enligt ISO 21015:2007 vilket
innebär att ett antal provningslaster i EN 16139: 2013 Table 1 ska uppräknas
med en faktor som är direkt proportionell mot lastökningen jämfört med den
normala brukarvikten på 110 kg. Vid brukarvikter över 110 kg ska följande
faktorer i Table 1 i EN 16139:2013 räknas upp 1, 2, 4, 6, 8, 9, 10, 12, 13. Vid
brukarvikter upp till 160 kg ska faktorerna/lasterna räknas upp med talet 1,4
och vid brukarvikter upp till 200 kg med 1,8. Faktor 14 i Table 1 i EN
16139:2013 väljes enligt nivå 2 vid brukarvikter över 110 kg.
1.1.2.2 9BBord |
|
Här redovisas de krav som ett bord för vuxna i offentlig miljö ska uppfylla.
Kraven omfattar alla typer av bord för offentlig miljö: ·
Matbord ·
Skrivbord/arbetsbord,
andra än de som omfattas av kontorsarbete ·
Soffbord ·
Avställningsbord Glas som material
omfattas enligt avsnitt 1.7. |
|
SS-EN 15372:2024 |
Möbler för offentlig miljö - Bord - Krav på
hållfasthet, hållbarhet och säkerhet. |
*Provningar utförda
enligt SS-EN 15372:2016, Nivå 2 accepteras till 2027-12-31
1.1.2.3 10BFörvaringsmöbler |
|
Här redovisas de krav som en förvaringsmöbel för
offentlig miljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av förvaringsmöbler för offentlig miljö: ·
Skåp/vitrinskåp/hörnskåp ·
Byrå/hurts ·
Bokhylla ·
Sekretär Inredningsenheter: ·
Bänkskåp ·
Väggskåp ·
Högskåp ·
Bänkskivor ·
Klädhängare ·
Tidningsställ Möblerna kan antingen
vara fristående eller fästade till väggen/byggnaden. |
|
SS-EN 16121: 2024 Nivå
1* |
Möbler
för offentlig miljö - Förvaringsmöbler - Krav på säkerhet,
hållfasthet, hållbarhet och stabilitet. |
*Provningar utförda
enligt SS-EN 16121:2013 + A1:2018, Nivå 1 accepteras till 2027-12-31
För övriga fristående förvaringsmöbler såsom tidningsställ, klädhängare etc. tillkommer krav enligt nedan.
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler - Skärmväggar - Del 2: Mekaniska säkerhetskrav. |
*Avser endast stabilitet provat enligt SS-EN 1023-3:2000, 6.1
1.1.2.4 11BKök & Bad |
|
Här redovisas de krav som kök och bad för offentlig
miljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av förvaringsmöbler för kök & bad, inkl.
bänkskivor: ·
Bänkskivor ·
Bänkskåp ·
Högskåp ·
Väggskåp ·
Samtliga skåp
inkl. inredningsenheter. Lådor
och dörrar i kök skall provas enligt SS-EN 16121:2024 tabell 5, nivå 1 |
|
SS-EN 14749:2016+A1:2022 |
Möbler för hemmiljö och kök - Förvaringsenheter och
bänkskivor - Säkerhetskrav och provningsmetoder. |
*Provningar utförda enligt SS-EN 14749:2016 accepteras till 2025-12-31
Alternativt:
SS-EN 16121: 2024*Nivå 1* |
Möbler
för offentlig miljö - Förvaringsmöbler - Krav på säkerhet,
hållfasthet, hållbarhet och stabilitet. |
*Provningar utförda enligt SS-EN 16121:2013 + A1:2018, Nivå 1 accepteras
till 2027-12-31
1.1.2.5 12BLiggmöbler/madrasser |
|
Här redovisas de krav som en liggmöbel eller madrass för vuxna i offentlig
miljö ska uppfylla. Kraven är baserade på de som uttrycks i den fastställda
europeiska standarden för hemmiljö, SS-EN 1725:1998, men med vissa
skärpningar. Kraven omfattar följande typer av liggmöbler och madrasser: ·
Komplett
bädd inklusive relevanta delar som
sängstomme, sängbotten, madrass och bäddmadrass. ·
Sängstomme med
eller utan sängbotten. ·
Sängstomme med
eller utan gavlar. ·
Sängbotten. ·
Madrass,
inklusive bäddmadrass när så är relevant. |
|
SS-EN 1725:2023 * |
Bostadsmöbler – Bäddar och madrasser – Säkerhetskrav
och provningsmetoder. |
SS-EN 1957:2012 |
Bostadsmöbler – Bäddar och madrasser –
Provningsmetoder för bestämning av funktionsegenskaper. |
SS-EN 1022:2018 |
Bostadsmöbler – Bedömning av stabilitet för
sittmöbler. |
* Tilläggskrav är 25 000 cykler enligt
SS-EN 1725 enligt pkt 6
1.1.2.6 13BVåningssängar/höga sängar |
|
Här redovisas de
krav som våningssängar/höga sängar för offentlig miljö ska uppfylla. |
|
SS-EN 747-1:2024 |
Möbler för offentlig miljö – Våningssängar och höga
sängar – Del 1: Krav på säkerhet, hållfasthet och hållbarhet. |
1.1.2.7 14BHöga barnstolar |
|
Här redovisas de krav som höga barnstolar i
offentlig miljö ska uppfylla. I kraven för höga barnstolar finns två olika
kategorier; aktiva och passiva höga barnstolar. Aktiva är sådana stolar där
barnet spänns fast i stolen och passiva är sådana där barnet ej är fastspänt.
Typen av stol skall specificeras. Kraven för höga barnstolar är baserade på att möbeln
används av barn i åldern 6-36 månader. |
|
SS-EN 14988:2017+A2:2024 |
Höga barnstolar - Del 1: Säkerhetskrav |
*Provningar utförda enligt SS-EN 14988:2017
och SS-EN 14988:2017+A1:2020 accepteras till 2025-12-31
1.1.2.8 15BSittmöbler för barn |
|
Här redovisas de
krav som sittmöbler för barn i offentlig miljö ska uppfylla. Kraven för
sittmöbler för barn är baserade på att möbeln används av barn som kan sitta
och stå själva upp till 14 år. Kraven
differentieras baserat på ålder och kroppslängd i 3 olika storleksklasser: -
Storlek 1: 1-3 år -
Storlek 2: 4-7 år -
Storlek 3: 8-14 år Kraven omfattar
endast sittmöbeln, om möbeln har andra funktioner eller kan förändras till
annan användning är andra krav eller direktiv också tillämpliga. T.ex Leksaksdirektivet Standarden är
utarbetad under mandat från EU kommissionen M/527 (Childrens seats) inom ramen för det generella produktsäkerhetsdirektivet
2001/95/EG och avses publiceras i OJEC |
|
SS-EN 17191:2021 |
Sittmöbler för barn – Säkerhetskrav och
provningsmetoder |
1.1.2.9 16BSkärmväggar |
|
Här redovisas de
krav som en skärmvägg för offentlig miljö ska uppfylla. Kraven omfattar
fristående skärmväggar. Det är även valfritt att deklarera ekvivalent
ljudabsorberande area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6 Akustik. |
|
SS-EN 1023-2:2000 |
Kontorsmöbler - Skärmväggar – Del 2: Mekaniska
säkerhetskrav |
1.1.2.10 17BLjudabsorbenter |
|
Följande krav gäller för
redovisning av en ljudabsorbents akustiska prestanda. Produkter som är
deklarerade i Acoustic Facts uppfyller kraven på redovisning som anges i
specifikationen. Redovisade akustiska prestanda enligt denna specifikation
kan användas för att beräkna och dimensionera ett rums akustiska prestanda. I ”Guide för
ljudabsorbenter” på www.mobelfakta.se finns rekommenderade minimivärden för ljudabsorberande förmåga.
Upphandlare som Kammarkollegiet använder dessa rekommenderade nivåer som
kravnivåer vid upphandling. Ljudabsorberande area Med hjälp av nedan angivna standarder för mätning
och beräkning av akustiska prestanda skall den ljudabsorberande arean för
ljudabsorbenten redovisas i form av ett diagram. Komplett dokumentation på
genomförda mätningar och beräkningar enligt standarderna ovan skall finnas
tillgängliga.
|
|
SS-EN ISO 354:2003 |
Byggakustik - Mätning av ljudabsorption i
efterklangsrum. |
Enstaka objekt utvärderas i enlighet med den
svenska standarden: |
|
SS-ISO 20189:2019 |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory measurements |
Större ytor (>10m2) sammansatt av
flera ljudabsorbenter utvärderas enligt den svenska och internationella
standarden: |
|
SS-EN ISO 11654:1997 |
Byggakustik - Ljudabsorbenter - Värdering av
mätresultat och klassindelning. |
1.1.2.11 18BSkrivtavlor |
|
Här redovisas de
krav som skrivtavlor ska
uppfylla och omfattar säkerhet vid normal användning, ytans egenskaper,
konstruktionens hållbarhet och ergonomi. Kraven omfattar
väggfasta och fristående skrivtavlor för utbildningsmiljöer, kontor,
konferens- och mötesrum av typen whiteboard och
krittavla. |
|
SS-EN 14434:2023 |
Skrivtavlor för utbildningsmiljöer - Ergonomi,
teknik och säkerhet - Krav och provningsmetoder |
1.1.2.12 19BMobila rumsenheter1.1.2.13
|
|
|
Här redovisas de krav
som mobila rumsenheter ska uppfylla och omfattar
generella säkerhetskrav, stabilitet och akustisk prestanda. Mobila rumsenheter
definieras av att de är fristående, mobila och ljudisolerade. Mobila rumsenheter
avser att minska ljudnivån från den som talar inuti produkten. Avser inte
enskilda komponenter som används i arbetsstationer, såsom en skärm, en
förvaringsenhet, ett bord, en belysningsarmatur, ett skåp, en bokhylla, en
standardstol, en väggbeklädnad eller en takabsorbent. Produkten ska inte
stadigvarande ingå i byggnadsverket. Om produkten är utrustad med fast monterad inredning skall dessa i sig
uppfylla kraven i Möbelfakta. Exempel på relevant lagstiftning är RoHS-direktivet, WEEE-direktivet och ekodesigndirektivet
(om extern strömförsörjning används). I de fall produkten faller under något
eller några tillämpliga direktiv eller förordningar som kräver CE-märkning, så
som t.ex. Maskindirektivet (MD) eller
Lågspänningsdirektivet (LVD) skall upprättad CE-försäkran redovisas. För krav på stabilitet ska följande provas och intygas: Produkten skall inte tippa över när den är placerad på ett lutande plan
10 grader, provningen skall utföras i den för produkten mest ogynnsamma
konfigurationen. Krav på reduktion av talat ljud för mobila rumsenheter Reduktion av talljud, DS,A [dB], skall när den
redovisas presenteras i form av ett diagram enligt ISO 23351-1:2020. Detta är
ett krav för möbelkategorin mobila rum. Komplett dokumentation på genomförda
mätningar och beräkningar enligt standarden ovan skall finnas tillgängliga
när reduktion av talljud redovisas. Klassning (A+, A, B, C eller D) där A+ är
högsta klassningen skall anges i mätprotokollet. Om produkten blir oklassad
kan den inte möbelfaktamärkas i det avseendet. |
||
EN 16121 5.2 |
Generella säkerhetskrav (kapitel
5.2) från EN 16121 Möbler för offentlig miljö - Förvaringsmöbler - Krav
på säkerhet, hållfasthet, hållbarhet och stabilitet. |
|
ISO 23351-1:2020 |
Acoustics
– Measurements of speech level reduction of furniture ensembles and enclosures.
Part 1: Laboratory method |
|
1.1.3.1 20BArbetsstolar |
|
Här redovisas de
krav som en arbetsstol för kontorsmiljö ska uppfylla enligt de fastställda
europeiska standarderna – SS-EN 1335 -2. SS-EN
1335-1 tas upp under avsnitt 1.2 Mått. Arbetsstolar för
kontorsmiljö definieras enligt följande: En sittmöbel för en person med
ryggstöd och med eller utan armstöd. Stolen inkluderar en sits som är
roterbar och inställbar i höjd. Stolarna delas in
i tre olika typer – Ax, A, B och C. Typ Ax: Sits –
roterbar, större inställbar höjd och inställbart sittdjup
än Typ A samt inställbar lutning. Typ A: Sits –
roterbar, inställbar höjd, inställbart sittdjup och
inställbar lutning. |
|
SS-EN 1335-2:2018 |
Kontorsmöbler – arbetsstolar – Del 2: Säkerhetskrav |
1.1.3.2 21BArbetsbord |
|
Här redovisas de
krav som arbetsbord och skrivbord för kontorsmiljö ska uppfylla enligt den
fastställda europeiska standarden – SS-EN 527-2. SS-EN 527-1 tas upp under avsnitt 1.2
Mått. För bord försedda med motor för justering av bordshöjd gäller krav på
CE–märkning. Vid deklaration av arbetsbord för kontor skall man
ange vilken typ av bord deklarationen avser, bord
för sittande, stående eller sitta/stå.
Dessutom skall man ange graden av justerbarhet enligt någon av de fyra
klasserna A, B, C och
D som finns angivna i SS-EN 527-1:2011. Typ A: Fullt
justerbar Typ B:
Fullt valbar Typ C: Fast
höjd Typ D: Begränsat
justerbar eller begränsat valbar Arbetsbord och skrivbord definieras enl. följande: ·
Bord
avsedda för kontorsarbete som utförs av en person. ·
Förvaringsenheter,
som ingår och är kopplade/fästade till bordet, ska också provas för berörda
delar efter relevanta standarder för förvaringsmöbler för kontor. |
|
SS-EN 527-2:2016+ A1:2019 |
Kontorsmöbler – Arbetsbord och skrivbord – Mekaniska
säkerhetskrav |
1.1.3.3 22BFörvaringsmöbler |
|
Här redovisas de krav som en förvaringsmöbel för kontorsmiljö ska uppfylla. |
|
SS-EN 16121:2024 Nivå 1* |
Möbler
för offentlig miljö - Förvaringsmöbler - Krav på säkerhet,
hållfasthet, hållbarhet och stabilitet. |
*Provningar utförda enligt SS-EN 16121:2013 + A1:2018, Nivå 1 accepteras
till 2027-12-31
För övriga fristående förvaringsmöbler såsom tidningsställ, klädhängare etc. tillkommer krav enligt nedan.
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler
- Skärmväggar - Del 2: Mekaniska säkerhetskrav |
*Avser endast stabilitet provat enligt SS-EN 1023-3:2000, 6.1
1.1.3.4 23BSkärmväggar |
|
Här redovisas de
krav som en skärmvägg för kontorsmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar
fristående skärmväggar. Det är även valfritt att deklarera ekvivalent
ljudabsorberande area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6 Akustik. |
|
SS-EN 1023-2:2000 |
Kontorsmöbler - Skärmväggar – Del 2: Mekaniska
säkerhetskrav |
1.1.3.5 24BBordsskärmar |
|
Här redovisas de
krav som en bordsskärm för kontorsmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar skärmar
för montage på arbetsbord för kontor. Det är även valfritt att deklarera
ekvivalent ljudabsorberande area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6
Akustik. |
|
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler – Skärmväggar – Del 2: Mekaniska
säkerhetskrav |
SS-EN 14073-2:2004** |
Kontorsmöbler – Förvaringsmöbler – Del 2:
Säkerhetskrav |
* Lastbärande skärm med last enligt SS-EN 1023-2 och 2 gånger tillverkarens
rekommenderade max.vikt.
** Horisontell kraft 80 N 100 mm från överkant skärm
enligt SS-EN 14074 6.3.2, efter provning kunna justeras till ursprungligt läge,
skadekriterier brott, ingen permanent deformation, ej ramla ned. Vertikal kraft
200 N funktion och 300 N säkerhet (10 x 10 sekunder), 100 mm från kant på
skärm, skadekriterier inga brott. Generellt undantag för lätta skärmar där mgh ≤65 Nm, m= massan (kg), g= tyngdaccelerationen (m/s2),
höjd över golv till centrum tyngdpunkt på skärmen (m).
1.1.3.6 25BLjudabsorbenter |
|
Följande krav gäller för
redovisning av en ljudabsorbents akustiska prestanda. Produkter som är
deklarerade i Acoustic Facts uppfyller kraven på redovisning som anges i
specifikationen. Redovisade akustiska prestanda enligt denna specifikation
kan användas för att beräkna och dimensionera ett rums akustiska prestanda. I ”Guide för
ljudabsorbenter” på www.mobelfakta.se finns rekommenderade minimivärden för ljudabsorberande förmåga. Upphandlare
som Kammarkollegiet använder dessa rekommenderade nivåer som kravnivåer vid
upphandling. Ljudabsorberande area Med hjälp av nedan angivna standarder för mätning
och beräkning av akustiska prestanda skall den ljudabsorberande arean för ljudabsorbenten
redovisas i form av ett diagram. Komplett dokumentation på genomförda
mätningar och beräkningar enligt standarderna ovan skall finnas tillgängliga. Kraven omfattar enstaka ljudabsorbenter och
större sammansatta ytor (>10 m2) av flera ljudabsorbenter. |
|
SS-EN ISO 354:2003 |
Byggakustik - Mätning av ljudabsorption i
efterklangsrum. |
Enstaka objekt utvärderas i enlighet med den
svenska standarden: |
|
ISO 20189:2019 |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
Större ytor (>10 m2) sammansatt av
flera ljudabsorbenter utvärderas enligt den svenska och internationella
standarden: |
|
SS-EN ISO 11654:1997 |
Byggakustik - Ljudabsorbenter - Värdering av
mätresultat och klassindelning. |
1.1.3.7 26BSkrivtavlor1.1.3.8
|
|
||
Här redovisas de
krav som skrivtavlor ska
uppfylla och omfattar säkerhet vid normal användning, ytans egenskaper,
konstruktionens hållbarhet och ergonomi. Kraven omfattar
väggfasta och fristående skrivtavlor för utbildningsmiljöer, kontor,
konferens- och mötesrum av typen whiteboard och
krittavla. |
|
||
SS-EN 14434:2023 |
Skrivtavlor för utbildningsmiljöer - Ergonomi,
teknik och säkerhet - Krav och provningsmetoder |
|
|
1.1.3.8 27BMobila rumsenheter1.1.3.9
|
|
||
Här redovisas de krav
som mobila rumsenheter ska uppfylla och omfattar
generella säkerhetskrav, stabilitet och akustisk prestanda. Mobila rumsenheter definieras
av att de är fristående, mobila och ljudisolerade. Mobila rumsenheter
avser att minska ljudnivån från den som talar inuti produkten. Avser inte
enskilda komponenter som används i arbetsstationer, såsom en skärm, en förvaringsenhet,
ett bord, en belysningsarmatur, ett skåp, en bokhylla, en standardstol, en
väggbeklädnad eller en takabsorbent. Produkten ska inte stadigvarande ingå i
byggnadsverket. Om produkten är utrustad med fast monterad inredning skall dessa i sig uppfylla
kraven i Möbelfakta. Exempel på relevant lagstiftning är RoHS-direktivet,
WEEE-direktivet och ekodesigndirektivet (om extern strömförsörjning används).
I de fall produkten faller under något eller några tillämpliga direktiv eller
förordningar som kräver CE-märkning, så som t.ex.
Maskindirektivet (MD) eller Lågspänningsdirektivet (LVD) skall upprättad
CE-försäkran redovisas. För krav på stabilitet ska följande provas och intygas: Produkten skall inte tippa över när den är placerad på ett lutande plan
10 grader, provningen skall utföras i den för produkten mest ogynnsamma
konfigurationen. Krav på reduktion av talat ljud för mobila rumsenheter Reduktion av talljud, DS,A [dB], skall när den
redovisas presenteras i form av ett diagram enligt ISO 23351-1:2020. Detta är
ett krav för möbelkategorin mobila rum. Komplett dokumentation på genomförda
mätningar och beräkningar enligt standarden ovan skall finnas tillgängliga
när reduktion av talljud redovisas. Klassning (A+, A, B, C eller D) där A+ är
högsta klassningen skall anges i mätprotokollet. Om produkten blir oklassad
kan den inte möbelfaktamärkas i det avseendet. |
|||
EN 16121 5.2 |
Generella säkerhetskrav (kapitel
5.2) från EN 16121 Möbler för offentlig miljö - Förvaringsmöbler - Krav
på säkerhet, hållfasthet, hållbarhet och stabilitet. |
||
ISO 23351-1:2020 |
Acoustics
– Measurements of speech level reduction of furniture ensembles and
enclosures. Part 1: Laboratory method |
||
Med skolmiljö avses här utbildningsmiljö såsom
klassrum inklusive förskola
För övriga möbler - ej i klassrum - gäller:
Arbetsplatser: 1.1.3 Kontorsmiljö
Övriga miljöer: 1.1.2 Offentlig miljö
1.1.4.1 28BSittmöbler |
|
Här redovisas de krav som stolar/sittmöbler för skolmiljö
ska uppfylla. ·
Elevstolar
i klassrum |
|
SS-EN 1729-2:2023* |
Möbler för utbildningsmiljö - Stolar och bord - Del 2: Säkerhetskrav och provningsmetoder. |
*Belastningspunkter
vid provning tas ur SS-EN 1729-1:2015
*Provningar utförda enligt SS-EN 1729-2:2012+
A1:2016 accepteras till 2026-01-01
1.1.4.2 29BSittmöbler för barn |
|
Här redovisas de krav som sittmöbler för barn i skolmiljö ska uppfylla.
Kraven för sittmöbler för barn är baserade på att möbeln används av barn som
kan sitta och stå själva upp till 14 år. Kraven differentieras baserat på ålder och kroppslängd i 3 olika
storleksklasser: -
Storlek 1: 1-3 år -
Storlek 2: 4-7 år -
Storlek 3: 8-14 år Kraven omfattar endast sittmöbeln, om möbeln har andra funktioner
eller kan förändras till annan användning är andra krav eller direktiv också
tillämpliga. T.ex
Leksaksdirektivet Standarden är utarbetad under mandat från EU kommissionen M/527
(Childrens seats) inom ramen för det generella
produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG och avses publiceras i OJEC |
|
EN 17191:2021 |
Sittmöbler för barn – Säkerhetskrav och
provningsmetoder |
1.1.4.3 30BBord |
|
Här redovisas det krav som ett elevbord i klassrum ska uppfylla. För
övriga bord i klassrum se offentlig miljö och kontor. Glas som material omfattas enligt avsnitt 1.7. |
|
SS-EN 1729-2:2023* |
Möbler för utbildningsmiljö - Stolar och bord - Del 2: Säkerhetskrav och
provningsmetoder. |
*Provningar utförda enligt SS-EN 1729-2:2023
2012+ A1:2016 accepteras till 2026-01-01
1.1.4.4 Förvaring |
|
Här redovisas de krav en förvaringsmöbel för
skolmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av förvaringsmöbler: ·
Skåp/vitrinskåp/hörnskåp ·
Byrå/hurts ·
Bokhylla ·
Sekretär Inredningsenheter: ·
Bänkskåp ·
Väggskåp ·
Högskåp ·
Bänkskivor ·
Klädhängare ·
Tidningsställ Möblerna kan antingen vara fristående eller
fästade till väggen/byggnaden. |
|
SS-EN 16121: 2024 Nivå 1* |
Möbler
för offentlig miljö - Förvaringsmöbler - Krav på säkerhet, hållfasthet,
hållbarhet och stabilitet. |
*Provningar utförda enligt SS-EN 16121:2013 + A1:2018, Nivå
1 accepteras till 2027-12-31
För övriga fristående
förvaringsmöbler såsom tidningsställ, klädhängare etc.
tillkommer krav enligt nedan.
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler - Skärmväggar - Del 2: Mekaniska
säkerhetskrav |
*Avser endast stabilitet provat enligt SS-EN 1023-3:2000, 6.1
1.1.4.5 32BHöga barnstolar |
|
Här redovisas de
krav som höga barnstolar i skolmiljö ska uppfylla. I kraven för höga
barnstolar finns två olika kategorier; aktiva och passiva höga barnstolar.
Aktiva är sådana stolar där barnet spänns fast i stolen och passiva är sådana
där barnet ej är fastspänt. Typen av stol skall specificeras. |
|
SS-EN 14988:2017 +A1:2020 |
Höga barnstolar - Del 1: Säkerhetskrav |
*Provningar utförda enligt SS-EN 14988:2017
accepteras till 2025-12-31
1.1.4.6 33BSkärmväggar |
|
Här redovisas de
krav som en skärmvägg för skolmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar fristående
skärmväggar. Det är även valfritt att deklarera ekvivalent ljudabsorberande
area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6 Akustik. |
|
SS-EN 1023-2:2000 |
Kontorsmöbler - Skärmväggar – Del 2: Mekaniska
säkerhetskrav |
1.1.4.7 34BLjudabsorbenter |
|
Följande krav gäller för
redovisning av en ljudabsorbents akustiska prestanda. Produkter som är
deklarerade i Acoustic Facts uppfyller kraven på redovisning som anges i
specifikationen. Redovisade akustiska prestanda enligt denna specifikation
kan användas för att beräkna och dimensionera ett rums akustiska prestanda. I ”Guide för
ljudabsorbenter” på www.mobelfakta.se finns rekommenderade minimivärden för ljudabsorberande förmåga.
Upphandlare som Kammarkollegiet använder dessa rekommenderade nivåer som
kravnivåer vid upphandling. Ljudabsorberande area Med hjälp av nedan angivna standarder för mätning
och beräkning av akustiska prestanda skall den ljudabsorberande arean för
ljudabsorbenten redovisas i form av ett diagram. Komplett dokumentation på
genomförda mätningar och beräkningar enligt standarderna ovan skall finnas
tillgängliga. Kraven omfattar
enstaka ljudabsorbenter och större sammansatta ytor (>10 m2) av
flera ljudabsorbenter. |
|
SS-EN ISO 354:2003 |
Byggakustik - Mätning av ljudabsorption i
efterklangsrum. |
Enstaka objekt utvärderas i enlighet med den
svenska standarden: |
|
SS-ISO 20189:2019 |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
Större ytor (>10 m2) sammansatt av
flera ljudabsorbenter utvärderas enligt den svenska och internationella
standarden: |
|
SS-EN ISO 11654:1997 |
Byggakustik - Ljudabsorbenter - Värdering av
mätresultat och klassindelning. |
1.1.4.8 35BSkrivtavlor1.1.4.9
|
|
Här redovisas de
krav som skrivtavlor ska
uppfylla och omfattar säkerhet vid normal användning, ytans egenskaper,
konstruktionens hållbarhet och ergonomi. Kraven omfattar
väggfasta och fristående skrivtavlor för utbildningsmiljöer, kontor,
konferens- och mötesrum av typen whiteboard och
krittavla. |
|
SS-EN 14434:2023 |
Skrivtavlor för utbildningsmiljöer - Ergonomi,
teknik och säkerhet - Krav och provningsmetoder |
1.1.5.1 36BSittmöbler |
|
Här redovisas de
krav som en sittmöbel för vuxna, vid användning i främst utomhusmiljö, ska
uppfylla. Kraven omfattar alla typer
av sittmöbler för utomhusmiljö med avsedd användning för camping, hemmiljö
och offentlig miljö. Sittmöbler av typ
loungers, solsängar etc. ska uppfylla kraven enligt avsnitt 3. Krav och
provningssekvens avseende stabilitet och funktion i SS-EN 581-2.
|
|
SS-EN 581-1:2017 + SS-EN 581-2:2015 |
Möbler för utomhusmiljö – Sittmöbler och bord för
camping, hemmiljö och offentlig miljö |
1.1.5.2 37BBord1.1.5.3
|
|
Här redovisas de
krav som ett bord för vuxna, vid användning i främst utomhusmiljö, ska
uppfylla. |
|
SS-EN 581-1:2017 + SS-EN 581-3:2017 |
Möbler för utomhusmiljö – Sittmöbler och bord för
camping, hemmiljö och offentlig miljö |
Mått kan relateras till två grupper av standarder;
säkerhet/funktion och ergonomi. De standarder som är relaterade till säkerhet/funktion
ryms under rubriken 1.1 Säkerhet/funktion och finns med under testning till
respektive möbelkategori.
Under detta avsnitt
redovisas de möbelkategorier som har separata standarder för ergonomiska krav;
arbetsstolar, arbetsbord samt skärmväggar - samtliga inom kontorsmiljö.
1.2.1.1 38BArbetsstolar för kontor |
|
Här redovisas de krav som arbetsstolar för
kontorsmiljö ska uppfylla beträffande mått.
Arbetsstolar för
kontor delas in i tre olika typer – Ax,
A, B och C. Typ Ax: Sits –
roterbar, större inställbar höjd och inställbart sittdjup
än Typ A samt inställbar lutning. Typ A: Sits –
roterbar, inställbar höjd, inställbart sittdjup och
inställbar lutning. |
|
SS-EN 1335-1:2020 +A1:2022 |
Kontorsmöbler – Arbetsstolar – Del 1: Bestämning av
dimensioner. |
*Provningar utförda enligt SS-EN 1335-1:2000 accepteras till 2023-12-31 provningar utförda
enligt SS-EN 1335-1:2020 accepteras till 2025-12-31
1.2.1.2 39BArbetsbord för kontor |
|
Här redovisas de krav som arbetsbord för
kontorsmiljö ska uppfylla beträffande mått.
Vid deklaration av arbetsbord för kontor skall man
ange vilken typ av bord deklarationen avser, bord
för sittande, stående eller sitta/stå.
Dessutom skall man ange graden av justerbarhet enligt någon av de fyra
klasserna A, B, C och
D som finns angivna i SS-EN 527-1:2011. Typ A:
Fullt justerbar Typ B:
Fullt valbar Typ C: Fast
höjd Typ D:
Begränsat justerbar eller begränsat valbar
|
|
SS-EN 527-1:2011 |
Kontorsmöbler – Bord och skrivbord – Del 1:
Dimensioner. |
1.2.1.3 40BSkärmväggar för kontor |
|
Här redovisas de
krav som en skärmvägg för kontorsmiljö ska uppfylla beträffande mått. Kraven
omfattar fristående skärmväggar. Det är även valfritt att deklarera
ekvivalent ljudabsorberande area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6
Akustik. |
|
SS-EN 1023-1:1996 |
Kontorsmöbler – Skärmväggar – Del 1: Mått. |
Kraven avseende ytors motståndskraft gäller för alla lackerade, folie- och
laminatbelagda hårda ytor. Kraven gäller inte för ytor behandlade med olja, vax
eller motsvarande för vilka information om skötsel, efterbehandling och ev.
reparation skall åtfölja möbeln. Kromade och obehandlade ytor omfattas inte.
Kraven gäller för samtliga användarmiljöer.
Denna specifikation
behandlar vilka krav som ska ställas på möbelytors motståndskraft, i
användarmiljöer inomhus.
Användarmiljö |
Möbelyta |
Krav |
|
Hemmiljö |
Sittmöbler Förvaringsmöbler |
Underreden - ben och
sargar Underreden - ben och sargar Underreden - ben och sargar Invändiga ytor
inkl. lådbottnar |
Kravkategori 1 |
Sittmöbler Liggmöbler Förvaringsmöbler |
Sitsar, ryggstöd och
armledare Övriga ytor exkl. underreden Utvändiga ytor |
Kravkategori 2 |
|
Bord |
Bordsskivor |
Kravkategori 4 |
|
Offentlig miljö/
kontor |
Sittmöbler Bord Liggmöbler Förvaringsmöbler |
Underreden - ben och
sargar Underreden - ben och sargar Underreden - ben och sargar Invändiga ytor
inkl. lådbottnar |
Kravkategori 1 |
Sittmöbler Liggmöbler Förvaringsmöbler |
Sitsar, ryggstöd och
armledare Övriga ytor exkl.
underreden Utvändiga ytor |
Kravkategori 2 |
|
Bordsskivor |
För bordsskivor som t.ex.
konferens, väntrum och bibliotek. Avser ovansida. För t.ex.
restaurang, café och utbildningssalar se nedan. |
Kravkategori 4 |
|
Bordsskivor |
Avsedda för
restauranger, kaféer, utbildningsmiljö etc. Avser
ovansida. |
Kravkategori 5 |
|
Köks- och badrumsinredningar |
|
Invändiga ytor och
lådbottnar, exkl. hyllskivor och bottnar |
Kravkategori 1 |
|
Utvändiga ytor,
hyllskivor och bottnar |
Kravkategori 3 |
|
Bänkskivor |
|
Kravkategori 6 |
|
Kravkategori |
|||||||
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
|
Provning |
Referenser |
|
|
|
|
|
|
|
Vatten 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
6 tim. a) |
16 tim. |
16 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
|
Fett 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
24 tim b)
|
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
|
Fett + repning 1)
|
SS 83 91 22:2017 |
- |
- |
- |
24 tim. + 3 N |
24 tim. + 5 N |
24 tim. + 5 N |
|
Repning |
SS 83 91 22:2017 2))* |
- |
3 N 1,5 N |
3 N |
3 N |
5 N 3 N |
5 N 3 N |
|
Alkohol 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
- |
- |
- |
1 tim. |
1 tim. |
1 tim. |
|
Kaffe 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
- |
1 tim c) |
1 tim. |
1 tim. |
1 tim. |
1 tim. |
|
Värme, torr 1) |
SS-EN
12722:2009+A1:2013 |
- |
- |
- |
70° C |
70° C |
180°C |
|
Värme, fuktig 1) |
SS-EN
12721:2009+A1:2013 |
- |
- |
- |
- |
- |
85°C |
|
Värme mot kant 1)
|
NS 8061:1983 |
- |
- |
- |
- |
- |
85°C |
|
Vatten mot kant
1) |
SS 83 91 20 :2017 |
- |
- |
6 timd) |
- |
- |
1 tim. |
|
Svett – sur och
basisk 1) |
SS-EN 12720:2009+A1:2013 |
- |
1 tim e) |
- |
- |
- |
- |
|
Slag mot yta och kant 1) |
SS 83 91 23:2017 |
- |
- |
25 mmd) |
- |
- |
25 mm |
|
Ånga mot kant – Luckor 1) |
SS 83 91 25:2021 |
- |
- |
55° (±5)d) |
- |
- |
- |
|
Ånga mot kant – Bänkskivor 1) |
SS 83 91 24:2021 |
- |
- |
- |
- |
- |
55° (±5) |
*Provningar utförda enligt SIS 83
91 17 accepteras till 2025-12-31
1) = Vid bedömning
godtas resultat 4.
2) = Max repbredd 0,5 mm. Genombrott av lackskikt
accepteras inte.
3) = Max repbredd 0,3
mm.
För laminat accepteras även krav och provning
enligt SS-EN 438-2, -3, ska då omfatta klausul 10, 16,
20, 25 och 26 med samma vätskor enligt tabellen ovan samt fuktig värme enligt SS-EN
12721:2009. För kravkategori 1–5 accepteras nivå VGS
och för kravkategori 6 krävs nivå HGS samt provning
av kant på färdig skiva.
För melaminbelagda skivor accepteras även krav och provning
enligt SS-EN 14322:2017 med vätskor som tabell ovan.
a) För insida bakstycke på köksinredning gäller 1 tim.
b) För insida bakstycke på köksinredning utgår Fett 24 h
c) Gäller förvaringsmöbler - utvändiga horisontella ytord) Gäller dörrar och lådförstycken i kök och bad
e) Gäller armledare
Denna specifikation
behandlar vilka krav som ska ställas på möbelytors motståndskraft, i
användarmiljöer utomhus.
Tillämpning
Användarmiljö |
Möbelyta |
Krav |
|
Camping |
Sittmöbler |
Samtliga ytor Samtliga ytor Samtliga ytor |
Kravkategori 1 |
Hemmiljö |
Sittmöbler |
Underreden - ben och sargar Underreden - ben och sargar
Underreden - ben och sargar |
Kravkategori 1 |
Sittmöbler |
Sitsar, ryggstöd och armledare Övriga ytor exkl.
underreden Utvändiga ytor |
Kravkategori 2 |
|
Bord |
Bordsskivor |
Kravkategori 3 |
|
Offentlig miljö |
Sittmöbler |
Underreden - ben och sargar Gäller de delar av underreden
och ben som är åtkomliga för slitage. |
Kravkategori 1 |
Sittmöbler |
Sitsar, ryggstöd och armledare Övriga ytor exkl.
underreden |
Kravkategori 2 |
|
Bordsskivor |
Bordsskivor |
Kravkategori 3 |
|
|
Kravkategori |
||
|
|
1 |
2 |
3 |
Provning: |
Referenser: |
|
|
|
Vatten 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
16 timmar |
24 timmar |
24 timmar |
Fett 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
24 timmar |
24 timmar |
24 timmar |
Alkohol 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
- |
- |
1 timme |
Kaffe 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
- |
- |
1 timme |
Värme, torr 1) |
SS-EN
12722:2009+A1:2013 |
- |
- |
70°c |
Svett – sur
och basisk 1) |
SS-EN 12722:2009+A1:2013 |
- |
1 timme |
- |
1) Vid
bedömning godtas resultat 4.
Användarmiljö |
Möbelyta |
Krav |
Camping |
Samtliga |
6 timmar. ≥5 |
Hemmiljö |
Samtliga |
24 timmar. ≥5 |
Offentlig miljö |
Samtliga |
72 timmar. ≥5 |
Gäller möbler i stål, lackerade
Korrosionsprovning med saltspray (NSS) enligt
SS-EN-ISO 9227
Substrat |
Kategori |
Exponeringstid (baserad på ISO 12944-6) |
Miljö |
Krav |
Stål |
C3-hög |
480 h |
Stadsmiljö |
Delaminering d ≤ 3 mm
på stål (EN-ISO-12944-6) |
Galvade stålytor |
C3-hög |
480 h |
Stadsmiljö |
Delaminering d ≤ 8 mm
på galvat stål (Qualisteelcoat) |
Gäller möbler i aluminium, lackerade
Korrosionsprovning med ättikssyrasaltspray
(AASS) enligt SS-EN-ISO 9227
Exponeringstid (baserad på Qualicoat) |
Krav |
1000 h |
Kryp ≤ 16 mm² per 10
cm, inget kryp längre än 4 mm Blåsbildning 2(S2) (Qualicoat) |
*Gäller ej för gjuten aluminium
Här redovisas de krav
som en stoppad sittmöbel ska uppfylla. Kraven gäller för samtliga
användarmiljöer med undantag av utomhusmöbler som uteslutande är avsedda för
användning utomhus. Som alternativ till provningsrapport från ackrediterat
laboratorium godkänns intyg/produktdatablad från klädselleverantören som
styrker att klädseln provats och godkänts enligt SS-EN 1021-1:2014
med standardpolyeter (20-22 kg/m3) som stoppning. Detta
förutsätter att deklarerad möbel har stoppning av polyeter med densitet
större än eller lika med 22 kg/m3. Övriga
stoppningsmaterial ska testas enligt aktuell standard. |
|
SS-EN 1021-1:2014* |
Möbler – Bedömning av
antändlighet hos stoppade möbler – Del 1: Tändkälla:
Glödande cigarett. |
.
Här redovisas de krav
som liggmöbler och madrasser ska uppfylla. Kraven gäller för samtliga
användarmiljöer med undantag av utomhusmöbler som uteslutande är avsedda för
användning utomhus. |
|
SS-EN 597-1:2016 |
Möbler – Bedömning av
antändlighet hos stoppade sängar och madrasser – Del 1: Tändkälla: Glödande cigarett. |
För en sittmöbel med klädsel skall nedanstående krav
på klädselns egenskaper uppfyllas. Gäller sittmöbler, skärmväggar och
ljudabsorbenter. Samtliga krav nedan är ej tillämpliga på skärmar och
ljudabsorbenter, se undantagen beskrivna nedan.
Denna specifikation
lägger fast de krav som en möbelklädsel i skinn/läder ska uppfylla. Ett
alternativ till nedanstående krav är att möbelklädseln uppfyller kraven i SS-EN
13336:2012.
Kraven gäller ej för fårskinn. För konstläder gäller krav enligt 1.5.1.1.
Egenskap |
Provningsmetod |
Krav: |
Färghärdighet mot
gnidning Avfärgning och färgändring |
SS-EN ISO 11640:2018 SS-EN ISO 11641:2012–Standarden används för att specificera typ av
svettlösning |
Anilin |
Ljushärdighet |
SS-EN ISO 105-B02:2014 |
Anilin: ≥ 3 |
Vidhäftning – ytfinish* |
SS-EN ISO 11644:2022 |
- torr ≥ 2 N/10 mm |
Böjningsstyrka |
SS-EN ISO 5402-1:2022 |
Anilin: Ej relevant |
Rivstyrka |
SS-EN ISO 3377-2: 2016 |
≥ 20 N |
Tålighet hos ytfinish mot sprickbildning i kallt tillstånd |
SS-EN ISO 17233:
2017 |
Anilin: Ej relevant |
Färghärdighet mot vattenfläckning |
SS-EN ISO 15700 |
≥ 3 |
*Kravet är endast tillämpligt om det finns ett slätt ytskikt som kan limmas mot en platta utan att limmet
penetrerar ytskiktet. Ytskiktet måste dessutom vara >
15 μm för att kravet skall vara tillämpligt.
1.5.1.1 Konstläder |
Denna specifikation
lägger fast de krav som en möbelklädsel i konstläder ska uppfylla. Ett
alternativ till nedanstående krav är att möbelklädseln uppfyller kraven i
SS-EN 15618:2009+A1:2012 Nivå B (med undantag för Vidhäftning där nivå E
gäller samt Rivstyrka där nivå C gäller) avseende
nedanstående egenskaper. |
Egenskap
|
Provningsmetod
|
Krav:
|
Färghärdighet mot gnidning
Avfärgning och färgändring |
SS-EN ISO
105-X12:2016 |
- torr ≥4 |
Ljushärdighet |
SS-EN ISO 105 B02:2014 |
≥ 5 |
Vidhäftning – ytfinish |
SS-EN ISO 2411:2017 |
- longitudinell ≥ 15
N |
Dragbrottgräns |
SS-EN ISO 1421:2017 (Metod 1) |
- longitudinell ≥ 250
N/5cm |
Rivstyrka |
ISO 4674-1:2016 (Metod A) |
- longitudinell ≥ 20 N |
* Gäller enbart konstläder med vävd baksida.
Denna specifikation
lägger fast de krav som en textilklädsel ska uppfylla för inomhusbruk.
Kraven gäller ej för sadelgjord och meshmaterial. För
konstläder se anpassade krav under 1.5.1.1.
Egenskap
|
Provningsmetod
|
Krav:
|
Krav:
|
Härdighet mot nötning: |
SS-EN ISO 12947-2:2017 |
|
|
Härdighet mot noppbildning* |
SS-EN ISO 12945-2:2020
|
5 000 cykler ≥ 3 |
5 000 cykler≥ 3-4 |
Ljushärdighet |
SS-EN ISO 105-B02:2014 |
≥ 5 |
≥5 |
Sömskridning (varp och väft) |
SS-EN ISO 13936-2:2004 |
Se sömskridning
under punkt 1.5.4 |
Se sömskridning
under punkt 1.5.4 |
Färghärdighet mot gnidning: |
SS-EN ISO 105–X12:2016
|
|
|
Färghärdighet mot vattentvätt: (Avser tvättbar klädsel) |
SS-EN ISO 105-C06:2010 |
|
|
Färghärdighet mot kemtvätt: |
SS-EN ISO 105-D01:2010 |
|
|
Färghärdighet mot
vattenfläckning: |
SS-EN ISO 105-E16:2007 |
|
|
Färghärdighet mot svett; |
SS-EN ISO 105-E04:2013 |
|
|
Dimensionsändring |
EN ISO 5077:2008 |
Se avsnitt dimensionsändring
under punkt 1.5.4 |
Se avsnitt dimensionsändring
under punkt 1.5.4 |
För krav utan mätenhet gäller generellt skala 1-5,
där 5 är bäst. För ”Färghärdighet mot artificiell ljuspåverkan” gäller dock
skala 1-8, där 8 är bäst.
* Textilier med stor andel ull kan ha en initial noppbildning. Därför kan resultat godkännas som uppnås efter 10 000 cykler.
Denna specifikation
lägger fast de krav som en textilklädsel ska uppfylla för utomhusbruk.
Kraven gäller ej för sadelgjord och meshmaterial. För
konstläder se anpassade krav under 1.5.1.1.
Egenskap
|
Provningsmetod
|
Krav:
Hemmiljö |
Krav:
Offentlig miljö |
Härdighet mot nötning: |
SS-EN ISO 12947-2:2017 |
|
|
Härdighet mot noppbildning |
SS-EN ISO 12945-2:
2020 |
≥ 3 |
≥ 3-4 |
Färghärdighet mot artificiellt
ljus-/väderpåverkan |
SS-EN ISO 105-B10:2011 |
≥ 4 |
≥4 |
Färghärdighet mot gnidning: |
SS-EN ISO 105–X12:2016
|
|
|
Färghärdighet mot vattentvätt: (Avser tvättbar klädsel) |
SS-EN ISO 105-C06:2010 |
|
|
Färghärdighet mot
vattenfläckning: |
SS-EN ISO 105-E16:2007 |
|
|
Färghärdighet mot svett; |
SS-EN ISO 105-E04:2013 |
|
|
Dimensionsändring |
SS-EN ISO 5077:2008 |
Se avsnitt dimensionsändring under
punkt 1.5.4 |
Se avsnitt dimensionsändring
under punkt 1.5.4 |
Egenskap
|
Provningsmetod
|
Krav:
Hemmiljö |
Krav:
Offentlig miljö |
Färghärdighet mot artificiellt ljus-/väderpåverkan |
SS-EN ISO 105-B10:2011 |
≥ 4 |
≥4 |
Färghärdighet mot vattentvätt: (Avser
tvättbar klädsel) |
SS-EN ISO 105-C06:2010 |
|
|
Färghärdighet mot vattenfläckning: |
SS-EN ISO 105-E16:2007 |
|
|
Brottstyrka: |
SS-EN ISO 13934-1:2013 |
|
|
Rivstyrka: |
SS-EN ISO 13937-2 |
|
|
Dimensionsändring |
SS-EN ISO 5077:2008 |
Se avsnitt dimensionsändring under punkt 1.5.4 |
Se avsnitt dimensionsändring under punkt 1.5.4 |
För krav utan mätenhet gäller generellt skala 1-5, där 5 är bäst. För ”Färghärdighet mot artificiell ljus-./väderpåverkan” gäller dock skala 1-8, där 8 är bäst.
Sömskridning
Textilleverantören
ska ange sömskridning enligt tabell 1.5.2 angivna
standarder. Möbelproducenten ansvarar för att beklädning och sömmar anpassas
till textilens sömskridning i syfte att erhålla en
hållbar klädsel.
Dimensionsändring
På möbler med
avtagbar och tvättbar klädsel ska klädselmaterialet/klädseldetaljen kunna
sättas tillbaka på ett för möbelns utseende och funktion korrekt sätt.
Möbelproducenten ansvarar för att detta krav uppfylls. Textilleverantören ska
ange dimensionsändring i samband med tvätt enligt ovan angivna standarder i
tabell 1.5.2 och 1.5.3.
Märkning
Avtagbar och
tvättbar klädsel ska märkas med tvättråd.
Brand
Textilen ska
uppfylla krav enligt den fastställda standarden SS-EN 1021-1:2014*.
Möbler – Bedömning av antändlighet hos stoppade möbler – Del 1: Tändkälla: Glödande cigarett. Standarden gäller för
samtliga användarmiljöer med undantag för skärmväggar (inomhus) och
utomhusmöbler som uteslutande är avsedda för användning utomhus.
Undantag
Textila
klädselmaterial för skärmväggar och ljudabsorbenter omfattas enbart av krav på
ljushärdighet enligt 1.5.2. Sadelgjord och meshmaterial
omfattas inte av kraven för brand under avsnitt 1.4 eller klädsel under avsnitt
1.5.
Provuttagning klädselmaterial
Vid uttagning
av prover ur en kollektion av klädselmaterial för testning enligt standarderna
i tabell 1.5.1, 1.5.2 och 1.5.3 så ska ett representativt urval göras som till
sin omfattning kan variera beroende på kollektionens variation i färger och
mönster. Alla varianter av tyget behöver inte provas och urvalet görs lämpligen
i samråd med det provningslaboratorium som ska utföra provningen. Principen för
provuttaget är att testresultaten ska vara representativt för hela kollektionen
varför några olika kulörer från ljusa till mörka bör testas samt olika mönster
om dessa varierar. Ett provuttag kan vanligen bestå av 3 – 8 varianter av
kollektionen beroende på dess variation.
Provuttagning ytors motståndskraft
för hårda ytor
Vid uttagning
av prover avseende krav på ytors motståndskraft för hårda ytor (lackerade,
folie- respektive laminatbelagda) för testning enligt standarderna i tabell
1.3.1 och 1.3.2 ska ett representativt urval göras som till sin omfattning kan
variera beroende på variation av yta. Alla varianter av ytor behöver inte
provas och urvalet görs lämpligen i samråd med det provningslaboratorium som
ska utföra provningen. Principen för provuttaget är att testresultaten ska vara
representativt för hela omfattningen av varianter varför några olika ytor bör
testas samt olika underlag om dessa varierar. proverna bör omfatta både ljusa
och mörka kulörer, samt olika glans om så är tillämpligt. Ett provuttag kan
vanligen bestå av 3 – 8 varianter av ytor beroende på dess variation.
Dokumentation
Möbelproducenten ska
kunna visa upp dokumentation/provningsintyg som styrker att de klädselmaterial
som ingår i en möbels Möbelfaktamärkning uppfyller kraven.
Dokumentationen/provningsintyget ska vara utfärdat av ett oberoende
provningslaboratorium eller företagslaboratorium med den kompetens som krävs,
alternativt intyg från underleverantör.
Dokumentationen
ska avse den klädsel som vid varje tillfälle produceras/levereras. Sker en
förändring av klädselprodukten som påverkar dess funktion och egenskaper, ska
nya tester enligt ovan genomföras.
Krav gällande redovisning av en
möbels akustiska prestanda ställs enligt nedan angivna standarder. Produkter
som är deklarerade i Acoustic Facts uppfyller kraven som anges i specifikationen.
Redovisade akustiska prestanda enligt denna specifikation kan användas för att
beräkna och dimensionera ett rums akustiska prestanda.
I ”Guide
för kravställning och upphandling av ljudabsorberande bords-, och golvskärmar,
ljudabsorbenter samt mobila rum” på www.mobelfakta.se finns rekommenderade
minimivärden för ljudabsorberande förmåga. I samma
guide finns rekommenderade minimivärden för dämpning av tal för mobila
rumsenheter för möbelfaktamärkning.
Upphandlare som Kammarkollegiet använder dessa
rekommenderade nivåer som kravnivåer vid upphandling. Specifikationen är ett
krav för ljudabsorbenter avseende redovisning av ekvivalent ljudabsorberande
area och för mobila rumsenheter avseende reduktion av talljud, men är valfri
att använda för övriga möbelkategorier.
En möbel eller en mobil rumsenhet som används som
en avskärmning för talat ljud kan mätas i enlighet med den fastställda
internationella standarden och utvärderas avseende reduktion av tal-ljudnivå,
DS,A: |
|
ISO 23351-1:2020 |
Acoustics
– Measurements of speech level reduction of furniture ensembles and
enclosures. Part 1: Laboratory method |
En möbel som används som en ljudabsorberande enhet
kan mätas i enlighet med den internationella standarden: |
|
SS-EN ISO 354:2003 |
Byggakustik - Mätning av ljudabsorption i
efterklangsrum. |
Enstaka objekt utvärderas avseende ekvivalent
ljudabsorberande area i enlighet med den svenska standarden: |
|
SS-ISO 20189:2019 |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
Större ytor (>10 m2) sammansatt av flera objekt
utvärderas enligt den svenska och internationella standarden: |
|
SS-EN ISO 11654:1997 |
Byggakustik - Ljudabsorbenter - Värdering av
mätresultat och klassindelning |
En möbel som används som en avskärmande enhet kan
mätas (valfritt) i enlighet med den fastställda svenska och internationella
standarden och utvärderas avseende skärmdämpning enligt den svenska
standarden: |
|
SS-ISO 10053: 2003 |
Byggakustik - Ljudisolering - Laboratoriemätning
av skärmdämpning hos kontorsskärmar |
SS-ISO 20189:2019 |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
Reduktion av talljud, DS,A [dB], skall när den redovisas presenteras i form av ett
diagram enligt ISO 23351-1. Detta är ett krav för möbelkategorin mobila rum.
Komplett dokumentation på genomförda mätningar och beräkningar enligt
standarden ovan skall finnas tillgängliga när reduktion av talljud redovisas.
Klassning (A+, A, B, C eller D) där A+ är högsta klassningen skall anges i
mätprotokollet. Om produkten blir oklassad kan den inte möbelfaktamärkas
i det avseendet.
Ekvivalent ljudabsorberande
area
Den
ekvivalenta ljudabsorberande arean [m2 Sabine] skall när den
redovisas presenteras i form av ett diagram enligt ISO 20189: 2019alternativt
SS-EN-ISO 11654:1997. Detta är ett krav för möbelkategorin ljudabsorbenter. Komplett
dokumentation på genomförda mätningar och beräkningar enligt standarderna ovan
skall finnas tillgängliga.
Skärmdämpning
För en möbel
som används som en avskärmande enhet kan skärmdämpningen Δ Ls [dB] redovisas i
form av ett diagram enligt ISO 20189: 2019. Komplett dokumentation på genomförda mätningar och beräkningar
enligt standarderna ovan skall finnas tillgängliga när skärmdämpningen
redovisas.
Glas i möbler skall uppfylla
kraven i respektive standard för aktuell möbelkategori och användarmiljö enligt
nedan angiven standard. Alternativt används säkerhetsglas*.
SS-EN 14072:2003 |
Möbler – Glas i
möbler – Provningsmetoder. |
* Glas
uppfyller kraven för säkerhetsglas när:
- CE-märkt
enligt SS-EN 12150-2:2004 alternativt,
- glaset
uppfyller fragmentationsprovningen enl. SS-EN 12150-1:2015, § 8, eller
-
glaset går sönder på ett sådant sätt som beskrivs i SS-EN 12600:2003 enl. typ B
eller typ C.
Undantag från ”Obligatoriska materialkrav”: Små enkla
komponenter som kardborreband, blixtlås, tygstroppar,
möbeltassar och liknande omfattas inte av de obligatoriska materialkraven. |
Möbelproducenten ska kunna uppvisa en samlad
dokumentation som styrker att kriterierna i Möbelfaktas
materialkrav nedan följs. Det finns mallar för underleverantörsintyg att ladda
ner på www.mobelfakta.se som kan användas som verifikat på
att kravet är uppfyllt.
Inga
kemiska ämnen upptagna på ECHA:s
kandidatförteckning över SVHC-ämnen får förekomma i halter över 0.1 vikt%, se
https://echa.europa.eu/sv/candidate-list-table Med 0,1
vikt% avses de kemiska produkter och varor som ingår eller används vid
tillverkning av möbeln/produkten (dvs varje individuell del av en vara), ej
0,1% av en sammansatt möbel, se https://www.kemi.se/lagar-och-regler/reach-forordningen/reach-och-varor |
2.1.2.1 Träråvarans ursprung |
Rutiner
ska finnas som säkerställer att trä eller träbaserade material är spårbart
och kommer från legala och acceptabla källor. Med acceptabla källor menas: 1. Har legal
ägande/nyttjanderätt. 2. Följer nationellt
och lokalt gällande lagar och bestämmelser beträffande brukande, miljö,
arbete och välfärd, hälsa och säkerhet, samt andra
parters nyttjanderätt. 3. Betalar relevanta
skatter och avgifter som är kopplade till brukandet. 4. Följer CITES
bestämmelser (gäller enbart vissa
trädarter, se CITES hemsida). FSC, PEFC, Svanen eller motsvarande kan
användas för att intyga att träråvaran uppfyller kraven tillsammans med
aktuell dokumentation/beskrivning av ett systematiskt arbete som tillämpas
för att verifiera träråvarans ursprung för den aktuella produkten. |
MDF- och HDF-skivor som innehåller formaldehydbaserade tillsatser får
inte emittera mer formaldehyd än motsvarande 65% av det gränsvärde som gör
att det kan klassificeras som E1 enligt EN 13986 eller likvärdigt***. Övriga träbaserade plana skivor* (spånskivor, träfiberskivor),
OSB-skivor, plywood och skivor av massivt trä** som innehåller
formaldehydbaserade tillsatser får inte emittera mer formaldehyd än
motsvarande 50% av E1 enligt EN 13986 eller likvärdigt*** |
* Kravet gäller inte formpressade detaljer.
** För vissa typer av skivor (t.ex. limfog) kan
hänvisning ske till SDS för det lim som använts vid tillverkning av skivan.
*** Mätmetoder kan utgöras av t.ex. provning enligt kammarmetod (EN 717-1), gasanalysmetod (EN 717-2) eller perforatormetod (EN
120).
Om aktuellt intyg från Möbelfakta READY för ingående textilier finns,
anses kraven vara uppfyllda för de ingående textilier intyget gäller. |
Om aktuellt intyg från EU Ecolabel
2014/350/EU för ingående textilier finns, anses kraven vara uppfyllda för de
ingående textilier intyget gäller. |
Om aktuellt intyg från Oeko-Tex standard 100
produktklass (I, II) för ingående textilier, skinn och/eller läder finns,
anses kraven vara uppfyllda för de ingående textilier/skinn/läder som intyget
gäller, med
undantag för 2.1.3.8 som måste verifieras separat. Om biocider har använts framgår det på certifikatet från Oeko-Tex. |
Om aktuellt
intyg från Svanen (Nordic Ecolabelling of textiles, hides/skins and leather ver. 4 eller senare)
för ingående textilier, skinn och/eller läder finns, anses kraven vara
uppfyllda för de ingående textilier/skinn/läder som intyget gäller. |
Om aktuellt
intyg från GOTS version 5/2017 eller senare för ingående textilier, skinn
och/eller läder finns, anses kraven vara uppfyllda för de ingående
textilier/skinn/läder som intyget gäller. |
2.1.3.2 Flamskyddsmedel i textil/skinn/läder |
|
Aktuellt säkerhetsdatablad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation för ingående textil/skinn/läder ska finnas som
styrker att nedan flamskyddsmedel inte aktivt tillsatts eller att dess halt
max uppgår till 0,1 vikt% uppmätt värde per textil/skinn/läder. |
|
Polybromerade bifenyler (PBBs) |
CAS-nr: 59536-65-1 |
Oktabromdifenyleter (oktaBDE) |
CAS-nr: 32536-52-0 |
Tris (2,3-dibrompropyl) fosfat (TBPP) |
CAS-nr: 126-72-7 |
Tris (1-aziridinyl)fosfin oxid (TEPA) |
CAS-nr: 545-55-1 |
Tris (2 kloretyl) fosfat (TCEP) |
CAS-nr: 115-96-8 |
Tris(1,3-dichloroisopropyl) fosfat (TDCPP) |
CAS-nr: 13674-87-8 |
2.1.3.3 Mjukgörare/ftalater och tillsatser i textil/skinn/läder |
Kravet har utgått under 2.1.3
Textil/skinn/läder och finns nu enbart under 2.1.4 Plast och gummi |
2.1.3.4 Formaldehyd i textil/skinn/läder |
Aktuellt intyg, säkerhetsdatablad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation ska finnas som styrker att halten formaldehyd i ingående
textil/skinn/läder inte överstiger 75 ppm. För produkter som är särskilt
utformade för spädbarn och barn under 3 år ska halten inte överstiga 20 ppm
(mg/kg). |
2.1.3.5 Vatten- smuts- och fettavvisning textil/skinn/läder/konstläder |
Kravet har utgått. |
2.1.3.6 Färgämnen och pigment textil/skinn/läder |
|
Aktuellt säkerhetsdatablad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation för ingående textil/skinn/läder eller liknande ska finnas
som styrker att nedanstående färgämnen inte aktivt tillsatts eller att dess
halt max uppgår till 50 mg/kg för varje enskilt färgämne. |
|
Dispersionsfärgämnen |
|
C.I. Disperse Blue 3 |
CAS-nr: 2475-46-9 |
C.I. Disperse Blue 7 |
CAS-nr: 3179-90-6 |
C.I. Disperse Blue 26 |
CAS-nr: 3860-63-7 |
C.I. Disperse Blue 35 |
CAS-nr: 12222-75-2 |
C.I. Disperse Blue 102 |
CAS-nr: 12222-97-8 |
C.I. Disperse Blue 106 |
CAS-nr: 12223-01-7 |
C.I. Disperse Blue 124 |
CAS-nr: 61951-51-7 |
C.I. Disperse Brown 1 |
CAS-nr: 23355-64-8 |
C.I. Disperse Orange 1 |
CAS-nr: 2581-69-3 |
C.I. Disperse Orange 37/76 |
CAS-nr: 13301-61-6 |
C.I. Disperse Red 1 |
CAS-nr: 2872-52-8 |
C.I. Disperse Red 11 |
CAS-nr: 2872-48-2 |
C.I. Disperse Red 17 |
CAS-nr: 3179-89-3 |
C.I. Disperse Yellow 1 |
CAS-nr: 119-15-3 |
C.I. Disperse Yellow 9 |
CAS-nr: 6373-73-5 |
C.I. Disperse Yellow 39 |
CAS-nr: 12236-29-2 |
C.I. Disperse Yellow 49 |
CAS-nr: 54824-37-2 |
C.I. Disperse Blue 1 |
CAS-nr: 2475-45-8 |
C.I. Disperse Orange 11 |
CAS-nr: 82-28-0 |
C.I. Disperse Orange 149 |
CAS-nr: 85136-74-9 |
C.I. Disperse Orange 3 |
CAS-nr: 730-40-5 |
C.I. Disperse Yellow 3 |
CAS-nr: 2832-40-8 |
C.I. Disperse Yellow 23 |
CAS-nr: 6250-23-3 |
Navy Blue |
CAS-nr: 118685-33-9 |
Syrafärgämnen |
|
Sodium
bis[2-(3-chlorophenyl)-2,4-dihydro-4-[[2-hydroxy-5-mesylphenyl]azo]-5-methyl-3H-pyrazol-3-onato(2-)]chromate(1-) |
CAS-nr: 51147-75-2 |
Disodium,chromium(3+),3-[(3-methyl-5-oxido-1-phenylpyrazol-4-yl)diazenyl]-4-oxidobenzenesulfonate,1-[(2-oxido-5-phenyldiazenylphenyl)diazenyl]naphthalen-2-olate |
CAS-nr: 52587-68-5 |
[3-hydroxy-4-[(2-hydroxy-1-naphthyl)azo]-7-nitronaphthalene-1-sulphonato(3-)]chromium |
CAS-nr: 70236-49-6 |
Sodium bis[methyl
[7-hydroxy-8-[[2-hydroxy-5-mesylphenyl]azo]-1-naphthyl]carbamato(2-)]chromate(1-) |
CAS-nr: 71839-85-5 |
Cuprate(2-),
[μ-[[3,3'-[methylenebis[(4,6-dihydroxy-3,1-phenylene)azo]]bis[4-hydroxy-5-nitrobenzenesulfonato]](6-)]]di-,
sodium |
CAS-nr: 85186-15-8 |
Disodium hydrogen bis[3-hydroxy-4-[(2-hydroxyphenyl)azo]-7-nitronaphthalene-1-sulphonato(3-)]chromate(3-) |
CAS-nr: 102506-12-7 |
C.I Acid Yellow 220 |
CAS-nr: 70851-34-2 |
C.I. Acid Red 26 |
CAS-nr: 3761-53-3 |
Basiska
(katjoniska) färgämnen |
|
C.I. Basic Red 9 |
CAS-nr: 569-61-9 |
C.I. Basic Blue 26 |
CAS-nr: 2580-56-5 |
C.I. Basic Violet
3 |
CAS-nr: 548-62-9 |
C.I. Basic Green 4 (oxalate) |
CAS-nr: 2437-29-8 |
C.I. Basic Green 4 (chloride) |
CAS-nr: 569-64-2 |
Mordant (betningsmedel) |
|
Sodium dichromate |
CAS-nr: 10588-01-9 |
Reaktivfärgämnen |
|
Hydrogen
tetrasodium bis[5-[(4-amino-6-chloro-1,3,5-triazin-2-yl)amino]-4-hydroxy-3-[(2-hydroxy-5-nitrophenyl)azo]naphthalene-2,7-disulphonato(4-)]cobaltate(5-) |
CAS-nr: 70776-55-5 |
Trisodium
bis[3-[(4,5-dihydro-3-methyl-5-oxo-1-phenyl-1H-pyrazol-4-yl)azo]-2-hydroxy-5-nitrobenzenesulphonato(3-)]cobaltate(3-) |
CAS-nr: 84204-70-6 |
Cobaltate(3-),
bis[6-amino-5-[(2-hydroxy-3,5-dinitrophenyl)azo]-1-naphthalenesulfonato(3-)]-,
sodium |
CAS-nr: 85049-76-9 |
C.I. Reactive Blue 220 |
CAS-nr: 90341-71-2 |
Cuprate(4-), [2-[[[[2-hydroxy-3-sulfo-5-[[2-(sulfooxy)ethyl]sulfonyl]phenyl]azo]phenylmethyl]azo]-5-sulfobenzoato(6-)]-,
sodium |
CAS-nr: 90341-72-3 |
Direktfärgämnen |
|
C.I. Direct Black 38 |
CAS-nr: 1937-37-7 |
C.I. Direct Red 28 |
CAS-nr: 573-58-0 |
C.I. Direct Blue 6 |
CAS-nr: 2602-46-2 |
C.I. Direct Blue 15 |
CAS-nr: 2429-74-5 |
Pigment |
|
Cadmium sulphide |
CAS-nr: 1306-23-6 |
Lead orange |
CAS-nr: 1314-41-6 |
Sodium chromate |
CAS-nr: 7775-11-3 |
Potassium dichromate |
CAS-nr: 7778-50-9 |
Lead (II) acetate basic |
CAS-nr: 51404-69-4 |
Chromium, [3-hydroxy-4-[(2-hydroxy-1-naphthalenyl)azo]-7-nitro-1-naphthalenesulfona |
CAS-nr: 70236-49-6 |
Sodium [3-hydroxy-4-[(1-hydroxy-8-sulpho-2-naphthyl)azo]naphthalene-1-sulphonato(4-)]chromate(1-) |
CAS-nr: 70942-15-3 |
C.I. Pigment Red 104 |
CAS-nr: 12656-85-8 |
C.I. Pigment Yellow 34 |
CAS-nr: 1344-37-2 |
2.1.3.7 Garvning av skinn/läder |
||
Dokumentation ska finnas som styrker att
ingående skinn/läder inte är garvat eller på annat sätt behandlat med krom
VI, arsenik, kadmium eller bly, enligt nedan. |
||
Krom VI |
CAS-nr: 18540-29-9 |
Medelkoncentration
högst 3 ppm (Testrapport med analys enligt: CEN/TS 14495
eller motsvarande) |
Arsenik |
CAS-nr: 7440-38-2 |
Ingen
restkoncentration (detektionsgräns 1,0 ppm, Testrapport med analys enligt:
CEN TC 309 WI 065 - 4.3 eller motsvarande) |
Kadmium |
CAS-nr: 7440-43-9 |
Ingen
restkoncentration (detektionsgräns 10 ppm, Testrapport med analys enligt: CEN
TC 309 WI 065 - 4.3 eller motsvarande) |
Bly |
CAS-nr: 7439-92-1 |
Ingen
restkoncentration (detektionsgräns 10 ppm, Testrapport med analys enligt: CEN
TC 309 WI 065 - 4.3 eller motsvarande) |
2.1.3.8 Biocidbehandling |
Textilier ska inte vara biocidbehandlade. Definition enligt artikel 3 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om
tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter. Biocidfunktion innefattar exempelvis luktfri,
antibakteriell och antimikrobiell. Aktuellt certifikat säkerhetsdatablad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation som styrker att ingående textilier inte är biocidbehandlade.
Till exempel teknisk dokumentation visar att textilen inte är märkt eller
omfattas av krav på information om biocidbehandling enligt förordning (EU)
528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter
eller intyg från underleverantör att biocid inte tillsatts. Obs! Intyg från Oeko-tex
måste verifieras. Om biocider använts framgår det på certifikatet. |
Detta avsnitt inkluderar plastdelar, gummidelar,
stoppningsmaterial som innehåller plast (t ex
cellplast eller polyuretanskum), vävplast, konstläder och plastbeläggning på
textil, skinn och läder. Vävplast/konstläder märkt med Oeko-Tex
100 produktklass I, II uppfyller samtliga krav med undantag för 2.1.4.3 som
måste verifieras separat. |
2.1.4.1 Flamskyddsmedel i plast/gummi |
|
Aktuellt säkerhetsdatablad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation för ingående plast/gummi ska finnas som styrker att
nedan flamskyddsmedel inte aktivt tillsatts eller att dess halt max uppgår
till 0,1 vikt% uppmätt värde per plast/gummi. Detta krav gäller inte ingående
elektronik (t.ex. elmotorer och elkablar). Små
plastdelar < 100 g (t ex skruvar, stift och
fästanordningar) omfattas inte av kravet. |
|
Polybromerade bifenyler (PBBs) |
CAS-nr: 59536-65-1 |
Oktabromdifenyleter (oktaBDE) |
CAS-nr: 32536-52-0 |
Tris (2,3-dibrompropyl) fosfat (TBPP) |
CAS-nr: 126-72-7 |
Tris (1-aziridinyl)fosfin oxid (TEPA) |
CAS-nr: 545-55-1 |
Tris (2 kloretyl) fosfat (TCEP) |
CAS-nr: 115-96-8 |
Tris(1,3-dichloroisopropyl) fosfat (TDCPP) |
CAS-nr: 13674-87-8 |
2.1.4.2 Mjukgörare/ftalater i plast/gummi |
Aktuellt säkerhetsdatablad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation för ingående plast/gummi ska finnas som styrker att
ftalater/mjukgörare med faroangivelse H340, H350, H360 inte aktivt
tillsatts eller att uppmätt värde max uppgår till 0,1 vikt% per substans och
detalj. För skolmiljö gäller att
dokumentation för ingående plast/gummi ska finnas som styrker att
ftalater/mjukgörare nedan inte aktivt tillsatts eller att uppmätt värde max
uppgår till 0,1 vikt% per substans och detalj. Små plastdelar < 100 g (t ex skruvar, stift och fästanordningar)
omfattas inte av kravet. -
DNOP
(CAS-nr: 117-84-0) -
DIDP
(CAS-nr: 68515-49-1) -
DINP (CAS-nr: 68515-48-0) |
2.1.4.3 PVC |
Aktuellt säkerhetsdatablad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation ska finnas som styrker att ingående plastdetaljer,
inklusive vävplast/konstläder, inte innehåller PVC. Detta krav gäller inte
för elektriska komponenter (t.ex. elkablar),
sjukhusväv/urinväv eller vävplast/konstläder på
möbler avsedda för vårdmiljö där regelbunden spritning krävs. Små plastdelar
<100 g (t ex skruvar, stift och fästanordningar)
omfattas inte av kravet. |
2.1.4.4 Pigment i plast/gummi |
Aktuellt säkerhetsdatablad, miljövarudeklaration,
produktfakta, intyg från underleverantör eller annan dokumentation för
ingående plast/gummi ska finnas som styrker att pigment eller
tillsatser baserade på arsenik, bly, kadmium, tenn, krom VI eller kvicksilver
inte aktivt tillsatts eller att dess halt max uppgår till 0,01
vikt% uppmätt värde per detalj. Små
plastdelar <100 g (t ex skruvar, stift och
fästanordningar) omfattas inte av kravet. |
2.1.4.5 Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) i plast/gummi |
Aktuellt säkerhetsdatablad, miljövarudeklaration,
produktfakta, intyg från underleverantör eller annan dokumentation ska
finnas som styrker att ingående plast/gummi, inklusive
vävplast/konstläder inte har aktiv tillsats av, eller innehåller kortkedjiga
klorparaffiner (SCCP). Uppmätt värde per detalj får inte överskrida 0,01 vikt%.
Små plastdelar <100 g (t ex skruvar, stift och
fästanordningar) omfattas inte av kravet. |
2.1.5.1 Flamskyddsmedel i stoppningsmaterial |
Kravet
har utgått och stoppningsmaterial ingår i kapitel 2.1.4 plast och gummi |
2.1.5.2 Mjukgörare/ftalater i stoppningsmaterial |
Kravet
har utgått och stoppningsmaterial ingår i kapitel 2.1.4 plast och gummi |
Undantag från kraven på ytbehandling: Små detaljer som häftklammer, skruv, spik,
gångjärn eller beslag som sammanlagt motsvarar <5 vikt% av möbelns totala
vikt. |
Rekommendation
för vårdmiljö: för vissa miljöer inom vård kan det i vissa
undantagsfall föreligga krav på regelbunden desinficering med sprit.
Upphandlare kan när så är påkallat själva ange att de accepterar avsteg från Möbelfaktas miljökrav på ytbehandling för möbler avsedda
för vårdmiljö eftersom upprepad spritning kan innebära stor påfrestning på
ytan. Förslagsvis kan upphandlare tydliggöra vad man önskar genom följande
formulering: ”Ytan ska klara daglig avtorkning med desinfektionsmedel -
företrädesvis sprittvätt med t.ex. 50%-ig isopropanol eller 70%-ig sprit”. Upphandlaren kan ange att undantag accepteras
för t.ex. för lösningsmedelsburna PUR-lacker och
klassningarna H400,
H410, H411, H412 och H413 tillåts.
Man kan även göra undantag för H334. OBSERVERA att detta INTE är
ett generellt undantag i Möbelfakta för vårdmiljö utan enbart en
rekommendation till enskilda upphandlare/beställare för vårdmiljö som vill
kunna desinficera möbler regelbundet med sprit. |
2.1.6.1 Ytbehandling – faroangivelser |
|
Möbler/produkter ska inte vara ytbehandlade med
produkter eller blandningar klassificerade enligt någon eller några av nedan
faroangivelser. Säkerhetsdatablad (SDS enligt REACH-förordningen nr 1907/2006
och CLP-förordningen nr 1272/2008 inklusive ändringar) ska finnas
tillgänglig för samtliga nyttjade ytbehandlingsprodukter. För
ytbehandling med krom III i kombination med nickel och/eller zink se avsnitt
2.1.6.4 Ytbehandling – förkromning. |
|
Faroklass |
Faroangivelse
enligt förordning 1272/2008 inklusive ändringar |
Akut
toxicitet |
H300,
H301, H310, H311, H330, H331 |
Organtoxisk |
H370,
H371, H372 |
Cancerframkallande |
H350,
H351 |
Mutagen |
H340,
H341 |
Reproduktionstoxisk |
H360,
H361, H362 |
Allergiframkallande |
H334 |
Miljöfarligt |
H400,
H410, H411, H412, H413 |
Om det av tekniska skäl krävs
användning av ytbehandlingsprodukter märkt som miljöfarliga (H400, H410,
H411, H412, H413) kan det accepteras om tillförd mängd miljöfarliga ämnen
<14g/per m2 yta. Undantag ges för UV-härdande
ytbehandlingsprodukter som är klassificerade som miljöfarliga om nedanstående krav
uppfylls. UV-härdande ytbehandlingsprodukter
ska appliceras på materialet under en kontrollerad, sluten process där
inget utsläpp till avlopp sker. Spill och restavfall (t.ex.
rester från rengöring) ska samlas i behållare som är godkända för farligt
avfall och hanteras av en avfallsentreprenör. |
|
Farligt
för ozonskiktet |
H420 |
2.1.6.2
Ytbehandling – aromatiska lösningsmedel |
Innehållet av aromatiska* lösningsmedel/kolväten i ytbehandlingsprodukter/beredningar
får max uppgå till 1,0 vikt%. Säkerhetsdatablad (SDS enligt REACH förordning
1907/2006 och CLP-förordning nr 1272/2008) ska finnas tillgänglig för samtliga
nyttjade ytbehandlingsprodukter. |
* Exempel på
aromatiska lösningsmedel: toluen, xylen och liknande.
2.1.6.3 Ytbehandling – VOC (flyktiga organiska lösningsmedel) |
Ytbehandling
med beredningar som innehåller VOC (ångtryck över 0,01 kPa*)
accepteras om mängd påförd VOC-komponent max uppgår till motsvarande: ·
35 g/m2 för hemmiljö. ·
60 g/m2 för
kontor/offentlig/utemiljö. Dokumentation
från leverantör av ytbehandlingsprodukt ska finnas som anger halt VOC.
Möbelproducenten ska kunna redovisa hur mängden påförd VOC har beräknats. Undantag
från dessa krav får göras om den totala mängden tillförd VOC understiger 5
vikt% räknat på total mängd applicerad ytbehandlingsprodukt ELLER om mängden tillförd
VOC max uppgår till ovan gränsvärden. |
* Definitionen ”ångtryck över 0,01 kPa”
gäller enligt direktiv 2010/75/EU (Industriutsläppsdirektivet).
2.1.6.4 Ytbehandling med krom eller nickel |
Aktuellt säkerhetsdatablad, miljövarudeklaration,
produktfakta, intyg från underleverantör eller annan dokumentation ska
finnas som styrker att ingående komponenter inte har aktiv
tillsats av eller har passivering av metallytor med krom III eller VI. I
undantagsfall kan ytbehandling av metaller med krom III i kombination med
nickel och/eller zink accepteras för komponenter (t.ex.
underreden, ben) på stapelbara möbler, fällbara möbler eller möbler som kan
utsättas för kraftigt slitage. Undantaget avser framförallt
offentlig miljö och komponenter som ej är i regelmässig kontakt med hud. |
2.1.7.1 Metall – hudkontakt |
Metall som regelbundet kommer i direkt kontakt med hud (t.ex. armstöd) får inte utgöras av ytbehandlingar
innehållande nickel, krom III eller krom VI. |
2.1.8.1 Lim |
Lim som används vid tillverkning
av möbler eller komponenter till möbler får innehålla max 10 vikt% VOC (ångtryck
över 0,01 kPa*) och max 0,2 vikt% fri formaldehyd. Kravet gäller det rena limmet utan härdare.
Aktuellt säkerhetsdatablad, intyg från leverantör eller motsvarande ska
finnas tillgängligt för ingående limmer. Kravet fri formaldehyd gäller
inte lim/bindemedel som används för tillverkning av träbaserade plana skivor
som spånskivor, träfiberskivor (inklusive MDF- och HDF-skivor), OSB-skivor,
plywood och skivor av massivt trä under förutsättning att kravet på emission
är uppfyllt enligt avsnitt 2.1.2.2 Formaldehyd i träbaserade plana skivor. |
* Definitionen ”ångtryck över 0,01 kPa”
gäller enligt direktiv 2010/75/EU (Industriutsläppsdirektivet).
Producenten ska garantera att plastdelar >100 gram är permanent märkta
enligt ”Generisk identifiering och märkning av plastprodukter” (SS-EN ISO
11469:2016) och ”Plast – symboler och förkortningar” SS-EN-ISO 1043:2011 /Amd 1:2016 (del 1–4). Undantagna är plastdelar där det
kan visas att det är tekniskt omöjligt att märka, t.ex.
på grund av utrymmesskäl eller produktionsmetod, t.ex. strängsprutade
detaljer. |
Producenten ska garantera att produkten är märkt så att producent och/eller
den part som tillgängliggjort produkten på marknaden kan identifieras. Producenten
ska även garantera att produkten är märkt så att
produktproduktionstid/datum kan härledas. |
Producenten ska garantera att reservdelar tillhandahålls under minst fem år
efter märkt produktionstid/datum. Med reservdelar avses funktionsrelaterade
komponenter som vid skada eller annat fel gör produkten helt eller delvis
obrukbar, t.ex. gångjärn, gasfjädrar,
elektriska manöversystem och lådsystem. En garanti på minst fem år ska lämnas. Med garanti
menas ett avtal mellan köpare och säljare som handlar om rätten till
reklamation och där säljaren/ tillverkaren i första hand måste erbjuda att
reparera eller byta ut delar som är skadade eller inte fungerar korrekt, vid
avsedd användning. Garantin ska gälla från leveransdatumet och kommuniceras
till kunden. Garantin ska ingå i produktens pris. |
Tydlig och ändamålsenlig produktinformation, som
inkluderar instruktioner för montering, demontering och reparation, ska
finnas tillgänglig, till exempel skickas med möbeln i fysiskt format eller
finnas tillgänglig för nedladdning på webben.
Monteringsanvisning kan utelämnas vid enklare montering som t.ex. ben, knoppar och handtag. Bruksanvisning ska lämnas när produkten är multifunktionell eller har olika
inställbara funktioner. Skötselanvisning ska redovisas för produktens olika ytmaterial,
inklusive möbelklädslar. Reparationsanvisning
ska på begäran lämnas för att visa vilka delar som kan bytas ut och vilka
verktyg som behövs för detta. |
För möbler/produkter avsedda för den svenska
marknaden ska producenten kunna påvisa att Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar
följs, antingen via anslutningsbevis till godkända
producentansvarsorganisationer, eller, om det inte finns, genom att producenten
garanterar att kravet gällande producentansvar uppfylls med hjälp av egna
rutiner. |
*
Om producenten inte använder förpackningsmaterial utan istället
använder t.ex. filtar eller dylikt som återanvänds så är kravet inte
tillämpbart.
Möbelfaktas
kravspecifikation, del 3, baseras på FN:s Global Compact,
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s Due Diligence Guidance
for Responsible Business Conduct.
Kraven
är uppdelade i två kapitel. Kapitel ett (3.1) omfattar specifika krav inom
områdena: mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. Kapitel
två (3.2) innehåller krav på företagets arbete för att systematiskt identifiera
och hantera risker för avvikelser från kraven angivna i del ett (3.1).
Kraven
gäller hela leveranskedjan. Med leveranskedja avses både företagets egen
verksamhet och leverantörskedja. Med leverantörskedja avses företagets
leverantörer och underleverantörer som är direkt kopplade till utvinning av
råvaror och produktion av märkta produkter
Vid
tidpunkten för formulering av Möbelfaktas krav (del
3) i aktuell version, har det säkerställts att dessa i sin helhet är
harmoniserade med Upphandlingsmyndighetens krav om hållbara leveranskedjor på
avancerad nivå samt Nationella kansliet för hållbar upphandling, se vidare i
Appendix.
Rutinkravens
tillhörande vägledningsavsnitt är dels hämtade ur och baserade på FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
samt Nationella kansliet för Hållbar Upphandlings dokument ”Hållbara
leveranskedjor - Vägledning kontraktsvillkor”.
Som
företag måste nationell och lokal lagstiftning i de länder där verksamhet
bedrivs uppfyllas. I de fall då internationella bestämmelser föreskriver ett
starkare skydd för den enskilde än nationell lagstiftning ska företaget vidta
skäliga åtgärder för att följa de internationella bestämmelserna.
Revision
kan komma att utföras hos företaget såväl som hos dess leverantörer och
underleverantörer. Full transparens förväntas från företaget avseende hur
kraven efterlevs. I händelse av att ett företag eller dess leverantör bryter
mot kraven ska korrigerande åtgärder vidtas. En korrigerande åtgärd innebär att
ett företag säkerställer att det egna företaget, eller leverantören, så
skyndsamt som möjligt åtgärdar avvikelsen.
Med
mänskliga rättigheter avses efterlevnad av FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna (1948)* samt Internationella
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Internationella
konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
·
Företaget ska
stödja och respektera mänskliga rättigheter och har ett ansvar för att
respektera och främja de mänskliga rättigheterna både inom den egna
verksamheten och i leverantörskedjan,
·
Företaget ska
försäkra sig om att den inte medverkar, direkt eller indirekt, till kränkningar
av mänskliga rättigheter. Detta inkluderar även då företaget underlåter att
ställa frågor om kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller drar nytta av
kränkningar som begås av någon annan.
Med
arbetsrätt avses efterlevnad av Internationella arbetsorganisationens (ILO)
åtta kärnkonventioner om grundläggande principer och rättigheter i
arbetslivet*, FN:s barnkonvention, artikel 32*, den arbetsrättslagstiftning,
inklusive bestämmelser om lön, arbetstid, ledighet och socialförsäkringsskydd
som gäller i landet där arbetet utförs* samt det arbetarskydd och den
arbetsmiljölagstiftning som gäller i landet där arbete utförs*.
Ingen förekomst av barnarbete (ILO 138 och 182*, FN:s
barnkonvention artikel 32*)
·
Ingen person
får anställas under åldern för obligatorisk skolgång eller vara under 15 år
eller yngre än minimiåldern för arbete, om denna ålder överstiger 15 år.
·
Barn mellan
15 och 18 år får inte anställas för riskfyllt arbete eller arbete som strider
mot individens personliga utveckling (fysisk, psykisk, mental, andlig, moralisk
eller social utveckling). Barn mellan 15 och 18 år får endast anställas under
förutsättning att de uppnått laglig ålder för att arbeta samt har fullgjort
nationell skolplikt. Det ska finnas en policy för vilka typer av uppgifter en
person mellan 15 och 18 år får utföra.
·
Om barnarbete
upptäcks ska företaget agera utifrån barnets bästa samt hitta lämpliga
lösningar i samråd med barnet och barnets familj.
Ingen förekomst av tvångsarbete (ILO 29* och 105*)
Tvångsarbete, inklusive slavarbete, kontraktsarbete
eller ofrivilligt fängelsearbete får inte förekomma och allt arbete ska vara
frivilligt utan hot om straff eller liknande.
·
Arbetstagaren
ska ha rätt att sluta sitt arbete efter en rimlig uppsägningstid.
·
Företaget får
inte omhänderta id-handlingar i original.
Ingen förekomst av diskriminering och trakasserier (ILO 100*
och 111*)
·
Diskriminering
på grundval av etnisk tillhörighet, kön, civilstånd, graviditet, religion,
socialt eller etniskt ursprung, nationalitet, funktionsvariation, politiska
åsikter, fackligt engagemang, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder,
hälsotillstånd eller sexuell orientering eller annat karaktärsdrag som skyddas
av tillämplig lagstiftning får inte förekomma. Med diskriminering avses
åtskillnad av arbetstagare som inte grundar sig på meriter eller kvaliteter,
utan innebär särbehandling på osakliga grunder.
·
Företaget ska
verka för mångfald och lika möjligheter i verksamheten.
·
Det får inte
förekomma trakasserier i verksamheten. Med trakasserier avses när arbetstagare
utsätts för hård eller omänsklig behandling, däribland sexuella trakasserier
eller någon form av psykisk eller fysisk bestraffning.
Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar (ILO 87* och
98*)
·
Företaget ska
erkänna och respektera arbetstagares (och arbetsgivarens) rätt att organisera
sig, ansluta sig till organisationer de själva önskar delta i, samt rätten att
förhandla kollektivt. Med kollektiva förhandlingar avses formaliserade
och/eller icke formaliserade samarbeten för att främja och försvara egna
intressen i arbetslivet och i förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. I länder där föreningsfriheten är begränsad eller under
utveckling, ska leverantören medverka till att anställda får möta
företagsledningen för att diskutera löne- och arbetsvillkor utan negativa
konsekvenser.
Anställningsvillkor, löner och arbetstider
·
Alla
arbetstagare ska ha ett skriftligt anställningsavtal där uppgifter som arbetets
art, arbetstid, lön och semester ingår.
·
Arbetsgivaren
ska säkerställa att alla arbetstagare förstår sina anställningsvillkor, till
exempel med hjälp av medarbetarhandbok och utbildning.
·
Lön ska
betalas direkt till arbetstagaren på överenskommen tid och till fullo.
·
Företaget ska
verka för att levnadslöner betalas till arbetstagare och får i inget fall
betala mindre än den nationellt/lokalt lagstadgade minimilönen.
·
Övertidsersättning
ska betalas ut enligt nationell lagstiftning och tydligt specificeras i
lönebeskedet.
·
Veckoarbetstiden
får inte överstiga de lagliga gränserna eller 60 timmar i veckan, inklusive
övertid.
·
Arbetstagarna
ska ha minst en ledig dag per vecka.
·
Företaget ska
säkerställa att arbetstagarna har raster under arbetsdagen.
·
Ledighet,
inklusive semester, helgdagar, sjukledighet och föräldraledighet ska godkännas
och ersättas i enlighet med nationell lagstiftning.
·
Alla
arbetstagare ska omfattas av socialförsäkringar i enlighet med nationell lag.
Arbetsmiljön ska vara säker och hygienisk (ILO 155 och 170)
·
Arbetstagaren
som arbetar i företagets verksamhet ska erbjudas en säker och hälsosam
arbetsmiljö där förebyggande åtgärder som minimerar skador och hälsorisker ska
vidtas. Med säker och hygienisk arbetsmiljö avses att arbetstagaren ska, då den
befinner sig på en plats som arbetsgivaren har direkt eller indirekt kontroll
över, garanteras att vara fri från eller skyddas mot förhållanden som kan
utgöra en fara för arbetstagarens fysiska och/eller psykiska hälsa.
·
Det ska
finnas ett register över olyckor och incidenter. Med incidenter menas sådana
händelser som kunde lett till en olycka.
·
Arbetstagare
ska få utbildning om de eventuella hälsorisker som arbetet kan medföra,
inklusive farliga arbetsmoment och allmän säkerhetsinformation. Arbetstagare
ska regelbundet få relevant utbildning och instruktioner för att kunna
manövrera maskiner och annan utrustning.
·
Arbetstagare
ska ha tillgång till all behövlig skyddsutrustning utan att själva behöva
bekosta den.
·
Temperatur,
luftkvalitet och ljudnivå ska regleras i enlighet med lokal lagstiftning. Där
arbetsmiljön inte kan ändras ska den avhjälpas med skyddsutrustning.
·
Kemikalier
ska hanteras säkert och säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga.
·
Brandövningar
ska hållas regelbundet. Brandutrustning, utrymningsplaner och nödutgångar ska
finnas tillgängliga och väl synliga i alla utrymmen.
·
Arbetsplatsen
ska vara ren, fräsch och säker. Hygieniska faciliteter ska finnas tillgängliga.
Detta gäller också för boenden för de anställda.
Med miljö avses efterlevnad av den
miljöskyddslagstiftning som gäller i landet där arbetet utförs* samt att
verksamheten ska bedrivas med hänsyn till den för företaget omgivande miljön.
·
Företaget ska
bedriva sin verksamhet med hänsyn till miljön och följa lokal och nationell
miljöskyddslagstiftning. Ett system för lagefterlevnadskontroll med laglistor ska finnas.
·
Företaget ska
identifiera, mäta och följa upp sin miljöpåverkan och för att säkerställa
ständig förbättring ska lång- och kortsiktiga miljömål med tillhörande
handlingsplan upprättas.
·
Vid
materialval och tillverkning av möbeln och dess ingående delar ska hänsyn tas
till försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.
·
Alla
arbetstagare ska tillhandahållas miljöutbildning och företaget ska ta lämpliga
initiativ för att stärka ett större miljömedvetande.
·
Företaget ska
uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik.
Med anti-korruption avses efterlevnad av FN:s
konvention mot korruption* samt den mutbrottslagstiftning som gäller i Sverige,
i landet där hela eller delar av produkten framställs och sådant annat lands lag som i övrigt omfattar företagets verksamhet.
·
Företaget ska
motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning
·
Företaget ska
inte direkt eller indirekt erbjuda eller ge otillbörlig betalning eller annan
ersättning till någon person eller organisation i syfte att erhålla, behålla eller
styra affärer eller få annan otillbörlig fördel inom ramen för sin verksamhet.
·
Företaget ska
inte direkt eller indirekt begära eller acceptera någon form av otillbörlig
betalning eller annan ersättning från tredje part som kan påverka
objektiviteten vid affärsbeslut.
För att säkerställa efterlevnad av kraven beskrivna
i 3.1 ska företaget ha ett systematiskt arbetssätt för att förebygga och
hantera eventuella avvikelser från kraven och för att säkerställa ständig
förbättring.
Nedan angivna rutinkrav tydliggör vad företaget ska
ha på plats inom ramen för sitt systematiska arbete. Det systematiska arbetet
och dess rutiner ska vara dokumenterade och tillämpas löpande i den egna
verksamheten och i leverantörskedjan. Rutinerna ska vara proportionerliga i
förhållande till de risker företaget har i den egna verksamheten och i
leverantörskedjan.
Till respektive rutinkrav finns vägledning med syfte
att ytterligare tydliggöra kravens innebörd och vad man som företag behöver ha
i åtanke för att efterleva kraven.
Företaget ska ha antagit en eller flera
policy(-er) som: ·
minst
omfattar kraven beskrivna i kapitel 3.1, ·
är
fastställd(-a) på högsta nivå i företaget, |
Syftet med policyåtagandet är att säkerställa att
företaget är medveten om sitt ansvar och att det agerar för att respektera kraven
beskrivna i 3.1 (det vill säga krav om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö
och anti-korruption). Policyåtagandet ska också säkerställa att ansvaret är
förankrat i verksamheten. Vidare ska det finnas tillgängligt för affärspartners
och andra intressenter som har anknytning till företagets verksamhet.
Ett policyåtagande är en allmänt tillgänglig
avsiktsförklaring (dvs. tillgänglig för såväl interna som externa aktörer) som
beskriver företagets ansvar, åtaganden och förväntningar när det gäller kraven
beskrivna i 3.1. Åtagandet gäller såväl i den egna verksamheten som i
leverantörskedjan samt i övriga affärsrelationer. Företagets åtagande när det
gäller kraven beskrivna i 3.1 kan uttryckas i en enda policy eller i flera
fristående policyer. Det kan även med fördel integreras i något eller några av
företagets styrdokument, till exempel i egen uppförandekod och i uppförandekod
för leverantörer. För att policyåtagandet ska vara verkningsfullt inom
företagets organisation ska den vara antagen av högsta ledningen.
Företaget
ska ha rutiner för vidareförmedling av policyåtagandet i egen verksamhet och
i leverantörskedjan, som säkerställer att företaget: ·
skriftligen
vidareförmedlar kraven beskrivna i 3.1 till de leverantörer som företaget har
kontraktsförhållande med (leverantörer i 1:a led), ·
säkerställer
att kraven beskrivna i 3.1 vidareförmedlas från leverantörer som den har
kontraktsförhållande med (1:a ledet), vidare i
leverantörskedjan |
Syftet med att kräva att företaget vidareförmedlar
kraven (policyåtagandet) beskrivna i 3.1(det vill säga krav om mänskliga
rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption) är att åtagandet ska delges
relevanta aktörer. Det avser såväl aktörer som själva förväntas införa
motsvarande åtagande i sin verksamhet (till exempel leverantörer och
underleverantörer), som intressenter som har intresse i dess implementering
(till exempel affärsförbindelser, investerare, konsumenter och
intresseorganisationer).
Vidareförmedling av kraven ska säkerställa att
medarbetare, intressenter, leverantörer och underleverantörer i olika led i
leverantörskedjan blir medvetna om företagets policyåtagande om att respektera
kraven. Dessutom förväntas de att agera i enlighet med kraven.
Policyåtagandet ska även förankras hela vägen från
högsta nivån till berörda medarbetare i företaget, som annars kan agera utan
att vara medvetna om kraven eller utan att ta hänsyn till dem. Policyåtagandet
kan vidareförmedlas genom relativt enkla metoder, såsom att publicera det på
företagets webbplats eller intranät. Dessutom kan företaget genomföra
utbildningar internt för att öka kunskapen om policyåtagandets innebörd inom
den egna verksamheten.
Verksamheter som företaget har kontraktsförhållanden
med ska ta del av kraven. Det räcker inte med att en policy finns tillgänglig
för leverantörer, utan kraven ska skriftligen accepteras. Vid behov ska de
också översättas till lokala språk. Dessutom kan företaget genomföra
utbildningar för leverantörer för att främja kapacitetsbyggnad i
leverantörskedjan i syfte att öka kunskapen om kraven i olika led i
leverantörskedjan.
Ofta finns det större risker i
underleverantörsleden. Det är därför viktigt att företaget vidareförmedlar
ansvaret, dvs. ställer krav även i dessa led. Ett företag kan genom avtal kräva
att leverantörer i sin tur vidareförmedlar motsvarande krav i sina leveranskedjor.
Möbelfakta - Förslag reviderade krav del 3, 2020-09-07. Sida 7 av 15
·
ha utsett
en eller flera personer på ledningsnivå som är ytterst ansvariga för kraven
beskrivna i 3.1, ·
Utsett en
eller flera personer som är operativt ansvariga för efterlevnad av kraven
beskrivna i 3.1 inom den egna verksamheten och i leverantörskedjan ·
ha
tydliggjort vad ansvaret innebär. |
Syftet med att efterfråga en tydlig
ansvarsfördelning är att se till att företaget har utsett ansvariga på
ledningsnivå för efterlevnad av kraven beskrivna i 3.1 (det vill säga krav om
mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption).
För att ett policyåtagande ska vara effektivt och
kunna efterlevas behövs en intern ansvarsfördelning. Ytterst är det ledningen
som har ansvar för att åtagandet efterlevs och därför behöver någon inom
ledningsgruppen utses som ansvarig. Det är också viktigt att företaget
säkerställer att operativt ansvariga personer har relevant kompetens inom de
respektive ansvarsområdena. Ansvarsfördelningen kan givetvis se olika ut
beroende på företagets storlek och struktur, men någon eller några personer i
ledande befattning ska ha det yttersta ansvaret. Det dagliga ansvaret kan sedan
delegeras inom organisationen.
·
redogöra
för en kartläggning av leverantörskedjan som minst inkluderar de leverantörer
där faktisk tillverkning av möbel och ingående delar sker* i en uppdaterad
lista med namn och adresser till dessa anläggningar, ·
redovisa en
handlingsplan för att öka spårbarheten i leverantörskedjan i de fall där
spårbarheten är låg, ·
redogöra
för att den personal som arbetar med riskanalyser tilldelas den tid och den
kompetensutveckling som krävs för uppgiften, ·
redogöra
för hur den identifierar aktuella och potentiella risker i egen verksamhet
och i leverantörskedjan avseende efterlevnad av kraven beskrivna i 3.1
utifrån bekräftad information och uppdaterad information från trovärdiga
källor, ·
redogöra
för de identifierade riskerna i egen verksamhet och i leverantörskedjan
(avseende de produkter som ingår i märkningen), ·
redogöra
för hur den prioriterar sina identifierade risker i egen verksamhet och i
leverantörskedjan utifrån allvarlighetsgrad. |
* Avseende komponenter bör de komponenter som anges
i Bilaga 2 ingå i företagets riskanalys om de är relevanta för den märkta
möbeln. Listan gör dock inte anspråk på att vara komplett för varje enskild
möbel, utan ytterligare komponenter kan i förekommande fall vara föremål för
riskanalys.
Kraven kopplat till spårbarhet är tvådelade, dels
(1) att redogöra för en kartläggning (med adresser) till leverantörer där
tillverkning av möbel/delar sker, dels (2) att kontinuerligt öka graden av
spårbarhet i resten av leveranskedjan (med fokus på huvudsakliga råvaror).
Syftet med att begära att företaget genomför
riskanalyser är att säkerställa att företaget regelbundet identifierar risker
för avvikelser från kraven beskrivna i 3.1 (det vill säga kopplat till
mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption).
Då risker ständigt förändras till följd av nya
affärsrelationer, förändringar i produktionen, nya lagar med mera, bör en
riskanalys som minst genomföras i anslutning till sådana förändringar. Med risk
avses både faktisk och potentiell negativ påverkan utifrån angivna krav.
Processen för riskanalyser innefattar både
identifiering och prioritering av risker. För identifiering av risker i
leverantörskedjan är det avgörande att företaget även har rutiner på plats för
kartläggning av denna. Riskanalyser behöver genomföras regelbundet och ska vara
relevanta för den del av företagets verksamhet som omfattar de Möbelfaktamärkta
produkterna.
Det är viktigt att poängtera att identifieringen av
en risk i sig inte innebär en avvikelse från kraven. Det är viktigt att
presentera de risker som faktiskt finns. Vad som sedan är avgörande är att
företaget i nästa steg visar på hur dessa risker hanteras och motverkas.
Rutiner för riskanalys kan med fördel ingå i företagets bredare
riskhanteringssystem.
Kartläggning av leverantörskedjan
Att som företag kontinuerligt öka sin kunskap om
leverantörskedjan är avgörande för att kunna identifiera och hantera relevanta
risker för avvikelser från kraven beskrivna i 3.1 (det vill säga kopplat till
mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption). Hur lång och
komplex leverantörskedjan är påverkar också risken för avvikelser. Det är
därför viktigt att företaget har en bild av, och kontinuerligt ökar sin kunskap
om, kedjan för att kunna avgöra vilka åtgärder som behöver införas. Det är även
viktigt att känna till vilken typ av verksamhet företagen i leverantörskedjan
bedriver, till exempel huruvida de är grossister eller producenter, och på
vilken ort som verksamheterna bedrivs.
Hur företaget genomför kartläggningen av
leverantörskedjan kan variera med hänsyn till vilken information det har
tillgång till. Om företaget har full insyn i var produktionen sker kan det göra
en detaljerad kartläggning med specificerad information. Om företaget har
begränsad insyn i var produktionen sker kan kartläggningen göras dels med
specificerad (faktisk) information, dels med allmänt tillgänglig information
och antaganden om var produktionen kan tänkas ske. Om företaget har mycket
begränsad information om leverantörskedjan, såsom vanligen är fallet avseende
råvaruutvinningen, kan kartläggningen helt baseras på allmänt tillgänglig
information och antaganden om var produktionen eller råvaruutvinningen antas
ske. Om företaget har begränsad insyn i kedjan ska den vidta nödvändiga
åtgärder för att öka insynen i syfte att kontinuerligt kartlägga
leverantörskedjan för att kunna bekräfta riskbilden. En process för att öka
spårbarheten i leverantörskedjan utgör därför en naturlig del av rutinen för riskanalys.
Avseende råvaror bör företaget som minst fokusera
sin kartläggning på de, för de märkta möblerna, huvudsakliga råmaterialen såsom
träråvara, textila råvaror samt stålråvara.
Identifiering av risker
Det är viktigt att säkerställa att alla typer av
risker kopplade till kraven beskrivna i 3.1 (det vill säga kopplat till
mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption) fångas in i
riskanalysen, både avseende egen verksamhet och i leverantörskedjan. En
riskanalys för korruptionsrisker kommer exempelvis att kräva andra
informationskällor än en riskanalys över miljörisker. För att kunna identifiera
risker för avvikelser från kraven beskrivna i 3.1 är det även viktigt att
företaget har god kännedom om nationell lagstiftning som rör dessa.
Identifiering av risker i den egna verksamheten bör
ske inom ramen för det systematiska riskhanteringsarbetet för respektive
sakområde såsom kopplat till arbetsmiljöarbetet, personalområdet, miljöarbetet
och systematiskt anti-korruptionsarbete. Riskanalysen bör baseras på faktisk
kunskap om företaget och de förhållanden som råder inom verksamheten.
Identifiering av risker i leveranskedjan bör baseras
både på företagets egen kunskap om verksamheten och leverantörskedjan samt på
rapporter och analyser från etablerade organisationer och expertorgan. Som
exempel kan nämnas FN-organ och organisationer som ICC (International Chamber of Commerce), Amnesty International, International Trade Union Confederation, Freedom House och Transparency
International. Informationsinsamling är central för riskanalysen och processen
bör bygga på intern och oberoende extern expertis samt kan innefatta samråd om
konkreta risker med personer, deras ställföreträdare och grupper som kan komma
att drabbas. Företaget bör ta särskild hänsyn till sårbara grupper och ett
brett spann av rättighetsinnehavare i leveranskedjan.
Prioritering av risker
Efter att en riskanalys har genomförts behöver
företaget, när det är nödvändigt, prioritera vilka risker som måste hanteras
först. Prioriteringen ska göras utifrån allvarlighetsgraden för den potentiella
negativa påverkan i enlighet med OECD Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct. Ju
allvarligare den negativa påverkan kan anses vara, desto högre prioritet bör
företaget ge frågan. För bedömningen av vad som är en allvarlig negativ
påverkan ska företaget beakta skala (hur pass allvarlig effekten är),
omfattning (antalet individer som drabbas), om den är av oåterkallelig karaktär
(möjligheten att återställa situationen och kompensera de drabbade) och hur
sannolik risken för förekomst av negativ påverkan är.
Det vill säga, en påverkan som är tillfällig,
drabbar få, och enkelt kan återställas är inte lika allvarlig som en påverkan
som drabbar människor eller miljö permanent, drabbar fler människor eller inte
går att återställa, till exempel dödsfall eller permanent skada.
Avseende prioritering av risker i leveranskedjan bör
företaget ta hänsyn till särskilt sårbara grupper såsom barn, kvinnor, etniska
grupper eller ursprungsbefolkningar. Denna process bör bygga på intern
och/eller oberoende extern expertis och kan innefatta samråd med grupper och
andra relevanta personer som kan komma att drabbas.
·
redogöra
för urvalet av de identifierade risker som följs upp inom den egna
verksamheten, ·
redogöra
för urvalet av vilka leverantörer och underleverantörer som följs upp med
hänsyn till de identifierade riskerna, ·
redogöra
för när, var och hur ofta uppföljningsaktiviteter genomförs, ·
redogöra
för vilka uppföljningsaktiviteter som har genomförts för att hantera
identifierade risker i den egna verksamheten och i leverantörskedjan
(avseende de produkter som ingår i märkningen). |
Syftet med att begära att företaget har rutiner för
uppföljning är att säkerställa att företaget, som en del i sitt
riskhanteringsarbete, kontrollerar att kraven faktiskt efterlevs i egen
verksamhet och i leverantörskedjan. Genom uppföljning säkerställs att företaget
hanterar sina identifierade risker för avvikelser från kraven på ett effektivt
sätt, och vidtar eventuella åtgärder för att kunna arbeta mot ständiga
förbättringar. Uppföljningen bör utgå från riskanalyser och särskilt rikta in
sig på prioriterade risker (identifierade och prioriterade i enlighet med
3.2.4).
Avseende uppföljning av risker i leverantörskedjan
kan det i vissa fall vara svårt för företaget att utvärdera underleverantörer i
kedjan på grund av bristande insyn och inflytande. Detta minskar dock inte
företagets ansvar för att hantera risker i olika led i kedjan. Företaget ska i
dessa situationer vidta lämpliga åtgärder för att utifrån sina förutsättningar
övervaka och hantera riskerna. Samverkan med andra organisationer och gemensamma
branschinitiativ är ett sätt att åstadkomma detta, och är allt vanligare för
att hantera gemensamma utmaningar i leveranskedjor.
Metod för uppföljning
Uppföljningen kan ske på olika sätt. Inom egen
verksamhet bör uppföljning ske genom skyddsronder, internrevisioner,
medarbetarundersökningar och uppföljning av relevanta nyckeltal.
Uppföljning i leverantörskedjan bör ske genom
leverantörsutvärdering och/eller informationsinsamling genom
självskattningsenkäter, egna eller tredjepartsrevisioner, och/eller
klagomålsmekanismer. Även insatser som bygger upp underleverantörernas kapacitet
kan vara en del av uppföljningen, till exempel genom utbildning. Om delar av
leverantörskedjan har granskats inom ramen för någon gällande social standard,
till exempel SA8000, RBA, EICC eller Fair Wear
Foundation, kan dessa också utgöra del av uppföljningen. Metoden för
uppföljning kan variera beroende på risken och det är samtidigt avgörande att
uppföljningsåtgärder kopplas direkt till den identifierade risken.
Revisioner är en vanlig metod för uppföljning som
kan ge företaget resultat som är jämförbara över tid eller med land- och
branschgenomsnitt. Revisionerna kan vara utförda av företaget i egen regi eller
genom en tredje part. Beroende på vilket led i leverantörskedjan som revideras
kan revisionen se olika ut. När en underleverantör revideras som är grossist i
ett land med låg risk för avvikelser från kraven, är det mer relevant att
granska grossistens rutiner och processer för vidareförmedling av kraven och
kontroll av efterlevnad. Om det däremot är en revision av fabriken där hela
eller delar av produkter tillverkas behöver en på plats-revision genomföras. En
revisionsrapport presenterar sedan resultatet och redogör för avvikelser samt
förslag till åtgärder.
Ett mindre företag kan ha mer begränsade möjligheter
att genomföra egna revisioner, men de kanske har ett större företag som
underleverantör som genomför egna revisioner. Företaget kan då till exempel
granska deras revisionsrapporter som ett led i sin egen
uppföljning.
Utöver uppföljning i form av självskattningsenkäter
och revisioner är klagomålsmekanismer en viktig kanal för inhämtande av
information om hur kraven efterlevs. Välfungerande klagomålsmekanismer kan ge
företaget kontinuerlig information om potentiella avvikelser som ibland kan
vara svåra att upptäcka vid revisioner.
·
redogöra
för hur systematisk avvikelsehantering sker i den egna verksamheten och i
leverantörskedjan med hänsyn till avvikelsens orsak, art och
allvarlighetsgrad. ·
redogöra
för om några avvikelser avseende kravens efterlevnad har inträffat i den egna
verksamheten och i leverantörskedjan, ·
redogöra
för vilka lämpliga åtgärder som omedelbart vidtagits för rättelse vid
identifierade brister i egen verksamhet och i leverantörskedjan |
Syftet med att begära att företaget har rutiner för
avvikelsehantering är att säkerställa att interna processer finns på plats för
att omedelbart kunna hantera avvikelser från kraven som verksamheten orsakat
eller bidragit till. Om det kan fastställas att företaget har orsakat
avvikelsen ska rutinerna ska även säkerställa att företaget medverkar till att
gottgöra de personer som har drabbats negativt av avvikelsen.
Om hela eller delar av produktionen sker i
högriskländer och inom högriskbranscher är det sannolikt att uppföljning kommer
att leda till att avvikelser upptäcks. Att avvikelser upptäcks innebär
emellertid också att de kan åtgärdas. Företaget ska kunna redogöra för konkreta
åtgärder kopplade till den upptäckta avvikelsen och en tidplan för åtgärderna.
Det är viktigt att poängtera att i vissa länder
kommer avvikelser att ske till följd av nationell lagstiftning. I Kina är
exempelvis fackföreningarna kontrollerade av staten, vilket innebär att ILO:s
kärnkonventioner 87 och 98 inte respekteras där. Det är inte rimligt att kräva
att leverantörer ska bryta mot nationell lagstiftning, utan i stället krävs det
särskilda insatser i sådana situationer. Trots förbud mot fria fackföreningar i
Kina så är det exempelvis möjligt för anställda på en fabrik att välja lokala
representanter. Det är också möjligt att föra en dialog mellan anställda och
ledning. I en sådan situation krävs det att företaget arbetar mer aktivt med
dessa frågor i sin leverantörskedja, som ett led i avvikelsehanteringen.
Åtgärdsplaner
Åtgärdsplaner bör upprättas utifrån en analys av
avvikelsens orsak och ska ange lämpliga åtgärder och tidsram för genomförande.
För att förhindra att avvikelser upprepas är det viktigt att genomföra så
kallade grundorsaksanalyser. Det innebär att ta reda på vad som är orsaken till
att en avvikelse sker för att kunna sätta in effektiva åtgärder. Som exempel
kan nämnas olaglig övertid. För att åtgärda en sådan avvikelse räcker det inte
enbart med att konstatera att anställda arbetar övertid som överstiger
nationella eller internationella bestämmelser och att kräva att detta upphör.
Det är också nödvändigt att ta reda på vad som är orsaken till att anställda
gör detta. Är de tvingade av ledningen? Väljer de själva att arbeta övertid på
grund av låga löner? Eller kan det finnas andra orsaker? På så sätt kan roten
till problemet angripas för att få en långsiktig lösning. Annars är risken att
samma avvikelser identifieras år efter år utan att någon verklig förbättring
sker.
Åtgärder för att komma till rätta med en avvikelse
ska ha en tidplan för när de senast ska vara genomförda samt för när en
uppföljning kommer att ske för att verifiera detta. Allvarlighetsgraden på
avvikelsen är avgörande för tidsramarna för genomförandet av åtgärderna och
måste avgöras från fall till fall. Åtgärder och tidplan ska vara tydligt
dokumenterade och kommunicerade med leverantören. Möbelfakta - Förslag
reviderade krav del 3, 2020-09-07. Sida 11 av 15
Lämpliga åtgärder
FN:s vägledande principer skiljer på företags
möjligheter att åtgärda avvikelser beroende på om företaget orsakar, bidrar
till en negativ påverkan eller om det är inblandat enbart på grund att påverkan
är direkt kopplad till verksamheten, produkterna eller tjänsterna genom en
affärsförbindelse. Vilka åtgärder som är lämpliga kommer även att variera
beroende på i vilken utsträckning företaget har tillräckligt inflytande för att
kunna hantera den negativa påverkan.
När ett företag orsakar eller kan orsaka avvikelser
mot kraven bör företaget vidta nödvändiga åtgärder för att upphöra med eller
förhindra denna samt medverka till att gottgöra de personer som har drabbats
negativt av avvikelsen.
När ett företag bidrar eller kan bidra till
avvikelser mot kraven bör det vidta nödvändiga åtgärder för att upphöra med
eller förhindra detta och använda sitt inflytande till att i största möjliga
utsträckning begränsa ytterligare påverkan. Det anses föreligga ett inflytande
om företaget har möjlighet att åstadkomma en förändring av den verksamhet som
orsakar skadan.
Om ett företag inte har bidragit till avvikelser mot
kraven, men då denna trots det är direkt kopplad till verksamheten, produkterna
eller tjänsterna genom en affärsförbindelse med annan verksamhet är situationen
mer invecklad. Bland de faktorer som kan komma i fråga vid bedömning av lämplig
åtgärd i sådana situationer är företagets inflytande över berörd verksamhet,
hur viktig förbindelsen är för företaget, kränkningens allvarlighetsgrad och om
upphörandet av förbindelsen med verksamheten i sig skulle få en negativ
påverkan på mänskliga rättigheter.
Ju mer invecklad situationen och dess inverkan på
mänskliga rättigheter är, desto större anledning är det för företaget att be
oberoende experter om råd för att bestämma hur man ska bemöta detta.
Om företaget genom sitt inflytande kan förhindra
eller begränsa den negativa påverkan ska företaget använda sitt inflytande till
det. Om det inte har något inflytande kan det finnas sätt för företaget att öka
det. Inflytandet kan ökas genom att, till exempel, erbjuda kunskapsuppbyggnad
eller andra incitament till berörd verksamhet eller att samarbeta med andra
aktörer.
När företag upptäcker avvikelser i leverantörskedjan
bör de i första hand försöka åtgärda avvikelsen i samarbete med leverantörer
och underleverantörer. Att säga upp avtal med leverantörer eller att kräva att
leverantörer säger upp avtal med underleverantörer gynnar sällan de som
påverkats av avvikelserna, eftersom inflytandet minskar utan ett
kontraktsförhållande. Att bryta ett kontrakt kan ändå i vissa fall vara
nödvändigt, till exempel när leverantörer eller underleverantörer inte agerar i
enlighet med åtgärdsplanen och de överenskomna tidsramarna.
Bidra till |
Ett företag
kan bidra till negativ påverkan på samhälle, människor och miljö genom sin
verksamhet eller indirekt som ett resultat av sina affärsförbindelser.
Företaget bör i dessa fall använda sitt inflytande över leverantörer för att
i största möjliga mån begränsa eventuell återstående påverkan. |
Direkt kopplad till |
Kopplad
till definieras av förhållandet mellan den negativa påverkan och företagets
produkter, tjänster eller verksamhet genom en annan aktörs verksamhet (dvs.
affärsförhållande). Direkt kopplad till definieras därmed inte av direkta
avtalsförhållanden utan avser samtliga affärsförbindelser i leverantörskedjan
för en märkt produkt. |
Trovärdiga källor |
Rapporter
och analyser som inhämtas från etablerade organisationer och expertorgan. Som
exempel kan nämnas FN-organ och organisationer som ICC (International Chamber
of Commerce), Amnesty International, International Trade Union Confederation, Freedom House och Transparency
International. |
Inflytande |
Inflytande
anses existera där företaget har förmågan att åstadkomma förändringar av den
verksamhet som har orsakat en negativ påverkan på människor, miljön och
samhället. |
Komponent |
Den märkta
möbelns olika delar som minst behöver beaktas vid kartläggning och
riskanalys. Se vidare i Bilaga 2. |
Leveranskedja |
Avser ett
företags egen verksamhet och dess leverantörskedja. |
Leverantörskedja |
Avser ett
företags leverantörer och dess underleverantörer i hela kedjan. |
Orsaka |
Ett företag
orsakar en negativ påverkan på människor, miljö och samhälle om företagets
aktiviteter på egen hand är tillräckliga för att leda till den negativa
effekten. Företaget har i dessa fall ett stort inflytande och möjlighet att
åstadkomma en förändring och bör vidta nödvändiga åtgärder för att upphöra
eller förhindra denna negativa påverkan samt
medverka till att gottgöra personer som har drabbats negativt av effekten. |
Riskanalys |
Avser en
analys av den negativa påverkan på människor, miljö och samhälle (utifrån
angivna krav) som företaget kan orsaka, bidra till eller vara direkt kopplad
till. |
Råvara |
Avseende
riskanalys och kartläggning av råvaror bör företaget som minst fokusera på
de, för de märkta möblerna och dess komponenter, huvudsakliga råmaterial
såsom träråvara, textila råvaror samt stålråvara. |
Rättighetsinnehavare |
I
leveranskedjan förekommer olika typer av rättighetsinnehavare som kan drabbas
av en negativ påverkan genom ett företags verksamhet och som företaget bör ta
hänsyn till. Exempel på rättighetsinnehavare är arbetare, markägare,
ursprungsbefolkningar och outsourcade/informella arbetare. |
Sårbara grupper |
I
leveranskedjan förekommer sårbara grupper som i högre grad riskerar att
drabbas av en negativ påverkan genom ett företags verksamhet och som
företaget bör ta hänsyn till. Exempel på sårbara grupper är kvinnor, barn,
personer med funktionsvariationer, migrantarbetare och deras familjer samt
minoritetsgrupper. |
Nedan angivna komponenter ska inkluderas den
riskanalys som ska utföras enligt angivna krav. Listan gör inte anspråk på att
vara komplett utan ytterligare komponenter kan i förekommande fall vara föremål
för riskanalys.
Ben
Lim
Bordsskivor och bänkskivor
Läder, skinn, klädselmaterial,
konstläder etc.
Elektriska komponenter (större delar
såsom motorer till höj-/sänkbara bord)
Pressad papp, pressade textilier,
nålfilt etc.
Fanér
Stoppning
Fjäderpaket för resårbotten
Stora metalldetaljer såsom armstöd,
underreden, stativ etc.
Folie (Japanpapper, impregnerat papper etc.)
Stora plastdetaljer såsom armstöd,
sittskal etc.
Formpressade komponenter och detaljer
Textil
Glas
Träbaserade skivor (PB, MDF, HDF,
Plywood, EGP etc.)
Isolerskivor till ljudabsorbenter
Träkomponenter
Lack, olja, bets och färg
Underreden såsom
bordsunderreden, stolskryss etc.
Upphandlingsmyndigheten
Upphandlingsmyndighetens föreslagna villkor på
avancerad nivå om hållbara leveranskedjor bygger på Global Compacts
tio principer. Villkoren har delats in i huvudområdena mänskliga rättigheter,
arbetares rättigheter, miljöskydd och anti-korruption, som tillsammans utgör
hållbara leveranskedjor. Villkoren omfattar:
·
FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna,
·
FN:s
barnkonvention, artikel 32,
·
ILO:s åtta
kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering samt
föreningsfrihet och organisationsrätt (nr. 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och
182),
·
den
arbetsrättslagstiftning som gäller i landet där arbetet utförs, inklusive
bestämmelser om lön, arbetstid, ledighet och arbetsmiljö,
·
den
miljöskyddslagstiftning som gäller i landet där arbetet utförs, och
·
FN:s
konvention mot korruption.
Information hämtad från hemsida,
per 3 juli 2020, länk här.
Nationella kansliet för hållbar
upphandling (NKHU)
NKHU:s föreslagna
villkor om hållbara leveranskedjor utgår från Upphandlingsmyndighetens villkor
med ett tillägg kopplat till socialförsäkringsskydd samt konkretisering i form
av en uppförandekod för leverantörer: De grundläggande villkoren omfattar:
·
FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna;
·
ILO:s åtta
kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och
föreningsfrihet samt organisationsrätt (nr. 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och
182);
·
FN:s
barnkonvention, artikel 32;
·
den
arbetsrättslagstiftning, inklusive bestämmelser om lön, arbetstid, ledighet och
socialförsäkringsskydd som gäller i landet där arbetet utförs;
·
det
arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i landet där arbete
utförs;
·
den
miljöskyddslagstiftning som gäller i landet där arbetet utförs; och
·
FN:s
konvention mot korruption.
Uppförandekod för leverantörer, länk
här.
Vägledningsdokument: ”HÅLLBARA LEVERANSKEDJOR -
Vägledning kontraktsvillkor”, länk här.
Information hämtat från hemsida,
per 3 juli 2020, länk här.
FN:s vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter
Gällande version (engelska), länk
här.
Svensk översättning, länk här.
FN:S GLOBAL COMPACT
FN:s Global Compacts tio principer:
Mänskliga rättigheter
PRINCIP 1: Stödja och respektera
internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande
PRINCIP 2: Försäkra att deras egna
företag inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter
Arbetsrätt
PRINCIP 3: Upprätthålla
föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar
PRINCIP 4: Eliminera alla former
av tvångsarbete
PRINCIP 5: Avskaffa barnarbete
PRINCIP 6: Avskaffa diskriminering
vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter
Miljö
PRINCIP 7: Stödja
försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker
PRINCIP 8: Ta initiativ för att
stärka ett större miljömedvetande
PRINCIP 9: Uppmuntra utvecklandet
av miljövänlig teknik
Antikorruption
PRINCIP 10: Motarbeta alla former
av korruption, inklusive utpressning och bestickning
Information hämtad från hemsida,
per 3 juli 2020, länk här.
OECD:s Due Diligence Guidance for Responsible Business
Conduct
OECD:s Due
Diligence Guidance for Responsible Business Conduct, länk här.
Detaljerad beskrivning av aktuella
ändringar för respektive version finns att ladda ner i ett Ändringsdokument
på www.mobelfakta.se.
Datum |
Ändring |
Version |
2024-07-01 |
Del 1: Uppdateringar
av standarder EN 16121, EN 15372 EN 1725, EN 747-1
och EN 14434. Del 2: Redaktionella ändringar i avsnitt 2.1.2, 2.1.3, 2.1.3.8
och 2.1.6.4 |
2024-01-01
16.1 |
2024-01-01 |
Del 1, 2: Redaktionella
ändringar |
2024-01-01 16.1 |
2023-11-01 |
Del 1: Ny
produkttyp ”Mobila rumsenheter”, uppdaterade standarder och redaktionella
ändringar |
2024-01-01 16 |
2023-04-01 |
Del 2: Nytt
krav (garanti) och redaktionella ändringar Del 1/Del3
redaktionella ändringar och uppdaterade referenser till standarder |
2023-04-01
15.0 |
2022-07-01 |
Del 2
Miljö: Förlängd övergångsperiod krav 2.1.2.2 |
2021-11-01
14.2 |
2022-04-08 |
Del 1
Kvalitet: Redaktionella ändringar |
2021-11-01
14.1 |
2021-11-01 |
Del 2
Miljö: Uppdaterade krav |
2021-11-01 |
2021-07-01 |
Del 1
Kvalitet: Redaktionella ändringar |
2021-07-01 |
2021-04-01 |
Del 3 Ansvarsfulla
leveranskedjor med avseende på socialt, miljömässigt och etiskt
ansvarstagande: Nya krav |
2021-04-01 |
För kravspecifikationer från 2020
eller tidigare hänvisas till Möbelfaktas hemsida.
Giltigheten av godkännanden från
Möbelfakta gäller under förutsättning att produkt uppfyller gällande krav och
licensvillkoren. När Möbelfakta Sverige AB ändrar Kravspecifikationen för
Möbelfakta är Licenstagaren skyldig att anpassa deklarerad produkt, inom i
kravspecifikationen aviserad övergångsperiod, för att intyget ska vara giltigt.
Alla godkända produkter publiceras på www.mobelfakta.se.
Möbelfakta strävar efter att vid
alla tillfällen ha identiska krav i såväl svensk som engelsk version av
kravspecifikationen. Vid skillnader i krav mellan svensk och engelsk version av
kravspecifikationen gäller svensk version före den engelska.