MÖBELFAKTAS KRAVSPECIFIKATION
1.3.1 Användarmiljöer - inomhus
1.3.2 Användarmiljöer - utomhus
1.4.2 Liggmöbler och madrasser
2.1 Obligatoriska
materialkrav
2.1.1 SVHC/ECHA:s kandidatlista
2.1.2 Trä och träbaserade material
2.1.6 Ytbehandling av trä, plast &
metall
2.2.1 Återvinning: Märkning av
plastdetaljer
3 ANSVARSFULLA
LEVERANSKEDJOR MED AVSEENDE PÅ SOCIALT, MILJÖMÄSSIGT OCH ETISKT ANSVARSTAGANDE
3.1 Krav
inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption
3.2.2 Vidareförmedling av policyåtagande
BILAGA 1 - Begreppsförklaringar
Säkerhet/funktion är ett samlingsbegrepp för de egenskaper
som i de grundläggande standarderna kallas säkerhet, hållfasthet och
hållbarhet. Säkerhet/funktion omfattar, och delas upp i, de olika
användarmiljöer som en möbel är avsedd för och som respektive standard jämförts
och provats efter.
Aktuell provningsrapport/intyg från ackrediterat
institut/laboratorium/företag ska finnas för att styrka krav på säkerhet/funktion.
Med aktuell provningsrapport/intyg avses att möbeln/komponenten är provad
enligt gällande kravstandard inklusive normativa annex och att
möbeln/komponenten i all väsentlighet ej har ändrats sedan provning. Under
pågående revidering av kraven som ligger till grund för denna specifikation kan
även provning ske mot preliminära standarder, detta gäller endast standarder i
slutomröstningsstadiet där inga tekniska förändringar är tillåtna. I
förekommande fall finns det övergångstid för gällande standard vilket då finns
specificerat i aktuellt krav.
1.1.1.1 Sittmöbler |
|
Följande standarder lägger fast de
krav som en sittmöbel för vuxna i hemmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla
typer av sittmöbler för hemmiljö. |
|
SS-EN 12520:2016 |
Möbler för
hemmiljö – Sittmöbler – Krav på hållfasthet, hållbarhet och säkerhet. |
1.1.1.2 Bord |
|
Följande standarder lägger fast de
krav som ett bord för vuxna i hemmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla
typer av bord för hemmiljö. -
Glas som material
omfattas enligt avsnitt 1.7. |
|
SS-EN 12521:2016 |
Möbler för hemmiljö – Bord –
Krav på hållfasthet, hållbarhet och säkerhet. |
1.1.1.3 Förvaring/kök/bad |
|
Följande standarder lägger fast de
krav som en förvaringsmöbel för hemmiljö, inklusive inredningsenheter för kök
och bad, ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av förvaringsmöbler inkl.
bänkskivor för hemmiljö. Möblerna kan antingen vara fristående eller fästade
till väggen/byggnaden. -
Lådor och dörrar i kök ska
provas med 80 000 cykler enligt SS-EN 16121:2013 tabell 5 nivå 2 och övriga
förvaringsmöbler med 20 000 cykler. -
Glas som material
omfattas enligt avsnitt 1.7. |
|
SS-EN 14749:2016 |
Möbler för hemmiljö och kök – Förvaringsenheter och
bänkskivor – Säkerhetskrav och provningsmetoder. |
Alternativt:
SS-EN 16121:2013 + A1:2018, Nivå 1 |
Möbler för offentlig miljö - Förvaringsmöbler - Krav på
hållfasthet, hållbarhet och säkerhet. |
För övriga fristående förvaringsmöbler såsom tidningsställ, klädhängare etc. tillkommer
krav enligt nedan:
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler - Skärmväggar - Del
2: Mekaniska säkerhetskrav
|
*Avser endast stabilitet provat enligt SS-EN 1023-3:2000, 6.1
1.1.1.4 Liggmöbler/madrasser |
|
Här redovisas de
krav som en liggmöbel eller madrass för vuxna i hemmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar följande typer av
liggmöbler och madrasser: ·
Komplett bädd
inklusive relevanta delar som sängstomme, sängbotten, madrass och
bäddmadrass. ·
Sängstomme med
eller utan sängbotten. ·
Sängstomme med
eller utan gavlar. ·
Sängbotten. ·
Madrass,
inklusive bäddmadrass när så är relevant. |
|
SS-EN 1725:1998* |
Bostadsmöbler – Bäddar och madrasser
– Säkerhetskrav och provningsmetoder. |
SS-EN 1957:2012 |
Möbler för hemmiljö - Bäddar och
madrasser - Provningsmetoder för bestämning av funktionsegenskaper. |
SS-EN 1022:2018** |
Bostadsmöbler – Bedömning av
stabilitet för sittmöbler. |
* Tilläggskrav är
20 000 cykler enligt SS-EN 1725:1998 pkt 7.3 samt 25 000 cykler enligt pkt 7.5.
** Provningar utförda enligt SS-EN 1022:2005 accepteras till 2021-12-31
1.1.1.5 Våningssängar/höga sängar |
|
Här redovisas de
krav som våningssängar/höga sängar för hemmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar
våningssängar och höga sängar vars bredd är ≤ 1 200 mm. Avståndet, mätt från
golv, till sängbottens översida skall vara Övriga produkter som är inkluderade i
våningssängar/höga sängar, som t.ex. bord eller förvaringsenheter, täcks inte
av specifikationen. |
|
SS-EN 747-1:2012 + A1:2015 |
Möbler för hemmiljö – Våningssängar
och höga sängar – Del 1: Krav på säkerhet, hållfasthet och hållbarhet. |
1.1.1.6 Höga barnstolar |
|
Här redovisas de
krav som höga barnstolar i hemmiljö ska uppfylla. I kraven för höga
barnstolar finns två olika kategorier; aktiva och passiva höga barnstolar.
Aktiva är sådana stolar där barnet spänns fast i stolen och passiva är sådana
där barnet ej är fastspänt. Typen av stol skall specificeras. |
|
SS-EN 14988:2017 |
Höga barnstolar - Del 1:
Säkerhetskrav |
1.1.1.7 Sittmöbler för barn |
|
Här redovisas de krav som sittmöbler för barn i hemmiljö ska uppfylla.
Kraven för sittmöbler för barn är baserade på att möbeln används av barn som
kan sitta och stå själva upp till 14 år. Kraven differentieras baserat på ålder och kroppslängd i 3 olika
storleksklasser: -
Storlek 1: 1-3 år -
Storlek 2: 4-7 år -
Storlek 3: 8-14 år Kraven omfattar endast sittmöbeln, om möbeln har andra funktioner
eller kan förändras till annan användning är andra krav eller direktiv också
tillämpliga. T.ex Leksaksdirektivet Standarden är utarbetad under mandat från EU kommissionen M/527
(Childrens seats) inom ramen för det generella
produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG och avses publiceras i OJEC |
|
FprEN 17191:2020* |
Sittmöbler för barn – Säkerhetskrav
och provningsmetoder |
*Standarden är skickad på slutomröstning och kommer att fastställas
utan några tekniska förändringar under 2021
1.1.2.1 Sittmöbler |
|
Här redovisas de krav som en sittmöbel för vuxna i offentlig miljö ska uppfylla. Kraven omfattar
alla typer av sittmöbler för
offentlig miljö: ·
Stol/karmstol ·
Pall/taburett ·
Fåtölj/soffa
inkl. hörn- och sektionskombinationer ·
Bänk |
|
SS-EN 16139:2013* |
Möbler för
offentlig miljö - Sittmöbler - Krav på hållfasthet, hållbarhet och säkerhet |
* Möbler provade
enligt SS-EN 16139:2013 ska lägst vara testade enligt nivå 1
Lastuppräkning vid högre brukarlaster
Vid högre brukarvikter kan lastuppräkning ske enligt ISO 21015:2007 vilket
innebär att ett antal provningslaster i EN 16139: 2013 Table 1 ska uppräknas
med en faktor som är direkt proportionell mot lastökningen jämfört med den
normala brukarvikten på 110 kg. Vid brukarvikter över 110 kg ska följande
faktorer i Table 1 i EN 16139:2013 räknas upp 1, 2, 4, 6, 8, 9, 10, 12, 13. Vid
brukarvikter upp till 160 kg ska faktorerna/lasterna räknas upp med talet 1,4
och vid brukarvikter upp till 200 kg med 1,8. Faktor 14 i Table 1 i EN 16139:2013 väljes enligt nivå 2 vid brukarvikter över 110
kg.
1.1.2.2 Bord |
|
Här redovisas de krav som ett bord för vuxna i offentlig miljö ska
uppfylla. Kraven omfattar alla typer av bord för offentlig miljö: ·
Matbord ·
Skrivbord/arbetsbord,
andra än de som omfattas av kontorsarbete ·
Soffbord ·
Avställningsbord Glas som material
omfattas enligt avsnitt 1.7. |
|
SS-EN 15372:2016 Nivå 2 |
Möbler för offentlig miljö - Bord -
Krav på hållfasthet, hållbarhet och säkerhet. |
1.1.2.3 Förvaringsmöbler |
|
Här redovisas de krav som en förvaringsmöbel för
offentlig miljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av förvaringsmöbler för offentlig miljö: ·
Skåp/vitrinskåp/hörnskåp ·
Byrå/hurts ·
Bokhylla ·
Sekretär Inredningsenheter: ·
Bänkskåp ·
Väggskåp ·
Högskåp ·
Bänkskivor ·
Klädhängare ·
Tidningsställ Möblerna
kan antingen vara fristående eller fästade till väggen/byggnaden. |
|
SS-EN 16121:2013 + A1:2018 Nivå 1 |
Möbler för
offentlig miljö – Krav på hållfasthet, hållbarhet, stabilitet och säkerhet. |
För övriga fristående förvaringsmöbler såsom tidningsställ, klädhängare etc.
tillkommer krav enligt nedan.
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler - Skärmväggar - Del 2:
Mekaniska säkerhetskrav. |
*Avser endast stabilitet provat enligt SS-EN 1023-3:2000, 6.1
1.1.2.4 Kök & Bad |
|
Här redovisas de krav som kök och bad
för offentlig miljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av förvaringsmöbler för kök & bad, inkl.
bänkskivor: ·
Bänkskivor ·
Bänkskåp ·
Högskåp ·
Väggskåp ·
Samtliga skåp
inkl. inredningsenheter. Lådor och dörrar
i kök ska provas med 80 000 cykler enligt SS-EN 16121:2013 tabell 5 nivå 2. |
|
SS-EN 14749:2016 |
Möbler för hemmiljö och kök - Förvaringsenheter
och bänkskivor - Säkerhetskrav och provningsmetoder. |
Alternativt:
SS-EN 16121:2013 + A1:2018 Nivå 1 |
Möbler för offentlig miljö -
Förvaringsmöbler - Krav på hållfasthet, hållbarhet och säkerhet. |
1.1.2.5 Liggmöbler/madrasser |
|
Här redovisas de krav som en liggmöbel eller madrass för vuxna i offentlig
miljö ska uppfylla. Kraven är baserade på de som uttrycks i den fastställda
europeiska standarden för hemmiljö, SS-EN 1725:1998, men med vissa
skärpningar. Kraven omfattar följande typer av liggmöbler och madrasser: ·
Komplett
bädd inklusive relevanta delar som
sängstomme, sängbotten, madrass och bäddmadrass. ·
Sängstomme med
eller utan sängbotten. ·
Sängstomme med
eller utan gavlar. ·
Sängbotten. ·
Madrass,
inklusive bäddmadrass när så är relevant. |
|
SS-EN 1725:1998* |
Bostadsmöbler – Bäddar och madrasser
– Säkerhetskrav och provningsmetoder. |
SS-EN 1957:2012 |
Bostadsmöbler – Bäddar och madrasser
– Provningsmetoder för bestämning av funktionsegenskaper. |
SS-EN 1022:2018** |
Bostadsmöbler – Bedömning av
stabilitet för sittmöbler. |
* Tilläggskrav är 20 000 cykler enligt SS-EN
1725:1998 pkt 7.3 samt 25 000 cykler enligt pkt 7.5.
** Provningar utförda enligt SS-EN 1022:2005 accepteras till 2021-12-31
1.1.2.6 Våningssängar/höga sängar |
|
Här redovisas de
krav som våningssängar/höga sängar för offentlig miljö ska uppfylla. |
|
SS-EN 747-1:2012 + A1:2015 |
Möbler för offentlig miljö –
Våningssängar och höga sängar – Del 1: Krav på säkerhet, hållfasthet och hållbarhet. |
1.1.2.7 Höga barnstolar |
|
Här redovisas de krav som höga
barnstolar i offentlig miljö ska uppfylla. I kraven för höga barnstolar finns
två olika kategorier; aktiva och passiva höga barnstolar. Aktiva är sådana
stolar där barnet spänns fast i stolen och passiva är sådana där barnet ej är
fastspänt. Typen av stol skall specificeras. Kraven för höga barnstolar är
baserade på att möbeln används av barn i åldern 6-36 månader. |
|
SS-EN 14988:2017 |
Höga barnstolar - Del 1:
Säkerhetskrav |
1.1.2.8 Sittmöbler för barn |
|
Här redovisas de
krav som sittmöbler för barn i offentlig miljö ska uppfylla. Kraven för
sittmöbler för barn är baserade på att möbeln används av barn som kan sitta
och stå själva upp till 14 år. Kraven
differentieras baserat på ålder och kroppslängd i 3 olika storleksklasser: -
Storlek 1: 1-3 år -
Storlek 2: 4-7 år -
Storlek 3: 8-14
år Kraven omfattar
endast sittmöbeln, om möbeln har andra funktioner eller kan förändras till
annan användning är andra krav eller direktiv också tillämpliga. T.ex Leksaksdirektivet Standarden är
utarbetad under mandat från EU kommissionen M/527 (Childrens seats) inom ramen för det generella
produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG och avses publiceras i OJEC |
|
FprEN 17191:2020* |
Sittmöbler för barn – Säkerhetskrav
och provningsmetoder |
*Standarden är skickad på slutomröstning och kommer att
fastställas utan några tekniska förändringar under 2021
1.1.2.9 Skärmväggar |
|
Här redovisas de
krav som en skärmvägg för offentlig miljö ska uppfylla. Kraven omfattar
fristående skärmväggar. Det är även valfritt att deklarera ekvivalent
ljudabsorberande area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6 Akustik. |
|
SS-EN 1023-2:2000 |
Kontorsmöbler - Skärmväggar – Del 2:
Mekaniska säkerhetskrav |
1.1.2.10 Ljudabsorbenter |
|
Följande krav gäller för
redovisning av en ljudabsorbents akustiska prestanda. Produkter som är
deklarerade i Acoustic Facts uppfyller kraven på redovisning som anges i
specifikationen. Redovisade akustiska prestanda enligt denna specifikation
kan användas för att beräkna och dimensionera ett rums akustiska prestanda. I ”Guide för
ljudabsorbenter” på www.mobelfakta.se finns rekommenderade minimivärden för
ljudabsorberande förmåga. Upphandlare som Kammarkollegiet använder dessa
rekommenderade nivåer som kravnivåer vid upphandling. Ljudabsorberande area Med hjälp av nedan angivna
standarder för mätning och beräkning av akustiska prestanda skall den
ljudabsorberande arean för ljudabsorbenten redovisas i form av ett diagram.
Komplett dokumentation på genomförda mätningar och beräkningar enligt
standarderna ovan skall finnas tillgängliga.
|
|
SS-EN ISO 354:2003 |
Byggakustik - Mätning av
ljudabsorption i efterklangsrum. |
Enstaka objekt utvärderas i
enlighet med den svenska standarden: |
|
ISO 20189:2018* |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
Större ytor (>10m2)
sammansatt av flera ljudabsorbenter utvärderas enligt den svenska och
internationella standarden: |
|
SS-EN ISO 11654:1997 |
Byggakustik - Ljudabsorbenter -
Värdering av mätresultat och klassindelning. |
*Utvärderingar utförda enligt SS
25269:2013 accepteras till 2021-12-31
1.1.2.11 Skrivtavlor1.1.2.12
|
|
Här redovisas de
krav som skrivtavlor ska
uppfylla och omfattar säkerhet vid normal användning, ytans egenskaper,
konstruktionens hållbarhet och ergonomi. Kraven omfattar
väggfasta och fristående skrivtavlor för utbildningsmiljöer, kontor,
konferens- och mötesrum av typen whiteboard och
krittavla. |
|
SS-EN 14434:2010 |
Skrivtavlor för
utbildningsmiljöer - Ergonomi, teknik och säkerhet - Krav och
provningsmetoder |
1.1.3.1 Arbetsstolar |
|
Här redovisas de
krav som en arbetsstol för kontorsmiljö ska uppfylla enligt de fastställda
europeiska standarderna – SS-EN 1335 -2 och -3. SS-EN 1335-1 tas upp
under avsnitt 1.2 Mått. Arbetsstolar för
kontorsmiljö definieras enligt följande: En sittmöbel för en person med
ryggstöd och med eller utan armstöd. Stolen inkluderar en sits som är
roterbar och inställbar i höjd. Stolarna delas in
i tre olika typer – A, B och C. Typ A: Sits –
roterbar, inställbar höjd, inställbart sittdjup och inställbar lutning. |
|
SS-EN 1335-2:2018* |
Kontorsmöbler – arbetsstolar – Del 2:
Säkerhetskrav |
*Provningar utförda enligt SS-EN 1335-2:2009 + SS-EN 1335-3:2009 accepteras till 2021-12-31
1.1.3.2 Arbetsbord |
|
Här redovisas de
krav som arbetsbord och skrivbord för kontorsmiljö ska uppfylla enligt den
fastställda europeiska standarden – SS-EN 527-2. SS-EN 527-1 tas upp under avsnitt 1.2
Mått. För bord försedda med motor för justering av bordshöjd gäller krav på
CE–märkning. Vid deklaration av arbetsbord för
kontor skall man ange vilken typ av bord deklarationen avser, bord för sittande, stående eller sitta/stå.
Dessutom skall man ange graden av justerbarhet enligt någon av de fyra
klasserna A, B, C och
D som finns angivna i SS-EN 527-1:2011. Typ A: Fullt justerbar Typ B: Fullt valbar Typ C: Fast höjd Typ D: Begränsat justerbar eller begränsat valbar Arbetsbord och skrivbord
definieras enl. följande: ·
Bord
avsedda för kontorsarbete som utförs av en person. ·
Förvaringsenheter,
som ingår och är kopplade/fästade till bordet, ska också provas för berörda
delar efter relevanta standarder för förvaringsmöbler för kontor. |
|
SS-EN 527-2:2016+ A1:2019* |
Kontorsmöbler – Arbetsbord och
skrivbord – Mekaniska säkerhetskrav |
*Provningar utförda enligt SS-EN 527-2:2016 accepteras till 2022-12-31
1.1.3.3 Förvaringsmöbler |
|
Här redovisas de krav som en förvaringsmöbel för kontorsmiljö ska
uppfylla. |
|
SS-EN 14073-2:2004 |
Kontorsmöbler – Förvaringsmöbler –
Del 2: Säkerhetskrav |
Alternativt:
SS-EN 16121:2013 + A1:2018 Nivå 1 |
Möbler för offentlig miljö - Förvaringsmöbler
- Krav på hållfasthet, hållbarhet och säkerhet |
För övriga fristående förvaringsmöbler såsom tidningsställ, klädhängare etc.
tillkommer krav enligt nedan.
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler
- Skärmväggar - Del 2: Mekaniska säkerhetskrav |
*Avser endast stabilitet provat enligt SS-EN 1023-3:2000, 6.1
1.1.3.4 Skärmväggar |
|
Här redovisas de
krav som en skärmvägg för kontorsmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar
fristående skärmväggar. Det är även valfritt att deklarera ekvivalent
ljudabsorberande area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6 Akustik. |
|
SS-EN 1023-2:2000 |
Kontorsmöbler - Skärmväggar – Del 2: Mekaniska
säkerhetskrav |
1.1.3.5 Bordsskärmar |
|
Här redovisas de
krav som en bordsskärm för kontorsmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar skärmar
för montage på arbetsbord för kontor. Det är även valfritt att deklarera
ekvivalent ljudabsorberande area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6
Akustik. |
|
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler – Skärmväggar – Del 2:
Mekaniska säkerhetskrav |
SS-EN 14073-2:2004** |
Kontorsmöbler – Förvaringsmöbler –
Del 2: Säkerhetskrav |
* Lastbärande skärm med last enligt SS-EN 1023-2
och 2 gånger tillverkarens rekommenderade max.vikt.
** Horisontell kraft 80 N 100 mm från överkant
skärm enligt SS-EN 14074 6.3.2, efter provning kunna justeras till ursprungligt
läge, skadekriterier brott, ingen permanent deformation, ej
ramla ned. Vertikal kraft 200 N funktion och 300 N säkerhet (10 x 10 sekunder),
100 mm från kant på skärm, skadekriterier inga brott. Generellt undantag för
lätta skärmar där mgh ≤65 Nm, m= massan (kg), g=
tyngdaccelerationen (m/s2), höjd över golv till centrum tyngdpunkt
på skärmen (m).
1.1.3.6 Ljudabsorbenter |
|
Följande krav gäller för
redovisning av en ljudabsorbents akustiska prestanda. Produkter som är
deklarerade i Acoustic Facts uppfyller kraven på redovisning som anges i
specifikationen. Redovisade akustiska prestanda enligt denna specifikation
kan användas för att beräkna och dimensionera ett rums akustiska prestanda. I ”Guide för
ljudabsorbenter” på www.mobelfakta.se finns rekommenderade minimivärden för
ljudabsorberande förmåga. Upphandlare som Kammarkollegiet använder dessa
rekommenderade nivåer som kravnivåer vid upphandling. Ljudabsorberande area Med hjälp av nedan angivna
standarder för mätning och beräkning av akustiska prestanda skall den
ljudabsorberande arean för ljudabsorbenten redovisas i form av ett diagram.
Komplett dokumentation på genomförda mätningar och beräkningar enligt
standarderna ovan skall finnas tillgängliga. Kraven omfattar
enstaka ljudabsorbenter och större sammansatta ytor (>10 m2) av
flera ljudabsorbenter. |
|
SS-EN ISO 354:2003 |
Byggakustik - Mätning av
ljudabsorption i efterklangsrum. |
Enstaka objekt utvärderas i
enlighet med den svenska standarden: |
|
ISO 20189:2018* |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
Större ytor (>10 m2)
sammansatt av flera ljudabsorbenter utvärderas enligt den svenska och
internationella standarden: |
|
SS-EN ISO 11654:1997 |
Byggakustik - Ljudabsorbenter -
Värdering av mätresultat och klassindelning. |
*Utvärderingar utförda enligt SS
25269:2013 accepteras till 2021-12-31
1.1.3.7 Skrivtavlor1.1.3.8
|
|
Här redovisas de
krav som skrivtavlor ska
uppfylla och omfattar säkerhet vid normal användning, ytans egenskaper,
konstruktionens hållbarhet och ergonomi. Kraven omfattar
väggfasta och fristående skrivtavlor för utbildningsmiljöer, kontor,
konferens- och mötesrum av typen whiteboard och
krittavla. |
|
SS-EN 1434:2010 |
Skrivtavlor för
utbildningsmiljöer - Ergonomi, teknik och säkerhet - Krav och
provningsmetoder |
Med skolmiljö avses här utbildningsmiljö såsom
klassrum inklusive förskola
För övriga möbler - ej i klassrum - gäller:
Arbetsplatser: 1.1.3 Kontorsmiljö
Övriga miljöer: 1.1.2 Offentlig miljö
1.1.4.1 Sittmöbler |
|
Här redovisas de krav som stolar/sittmöbler
för skolmiljö ska uppfylla. ·
Elevstolar
i klassrum |
|
SS-EN 1729-2:2012+ A1:2016* |
Möbler för utbildningsmiljö - Stolar och bord -
Del 2: Säkerhetskrav och provningsmetoder. |
*Belastningspunkter
vid provning tas ur SS-EN 1729-1:2015
1.1.4.2 Sittmöbler för barn |
|
Här redovisas de krav som sittmöbler för barn i skolmiljö ska
uppfylla. Kraven för sittmöbler för barn är baserade på att möbeln används av
barn som kan sitta och stå själva upp till 14 år. Kraven differentieras baserat på ålder och kroppslängd i 3 olika
storleksklasser: -
Storlek 1: 1-3 år -
Storlek 2: 4-7 år -
Storlek 3: 8-14 år Kraven omfattar endast sittmöbeln, om möbeln har andra funktioner
eller kan förändras till annan användning är andra krav eller direktiv också
tillämpliga. T.ex Leksaksdirektivet Standarden är utarbetad under mandat från EU kommissionen M/527
(Childrens seats) inom ramen för det generella
produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG och avses publiceras i OJEC |
|
FprEN 17191:2020* |
Sittmöbler för barn – Säkerhetskrav
och provningsmetoder |
*Standarden är skickad på slutomröstning och kommer att
fastställas utan några tekniska förändringar under 2021
1.1.4.3 Bord |
|
Här redovisas de krav som ett bord för skolmiljö
ska uppfylla. ·
Skrivbord/arbetsbord,
andra än de som omfattas av kontorsarbete. Glas som material omfattas enligt avsnitt 1.7. |
|
SS-EN 1729-2:2012+ |
Möbler för utbildningsmiljö - Stolar och bord -
Del 2: Säkerhetskrav och provningsmetoder. |
1.1.4.4 Förvaring |
|
Här redovisas de krav en
förvaringsmöbel för skolmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar alla typer av
förvaringsmöbler: ·
Skåp/vitrinskåp/hörnskåp ·
Byrå/hurts ·
Bokhylla ·
Sekretär Inredningsenheter: ·
Bänkskåp ·
Väggskåp ·
Högskåp ·
Bänkskivor ·
Klädhängare ·
Tidningsställ Möblerna kan antingen vara fristående eller
fästade till väggen/byggnaden. |
|
SS-EN 16121:2013** + A1:2018 Nivå 1 |
Möbler för
offentlig miljö – Förvaringsmöbler – Krav på hållfasthet, hållbarhet och
säkerhet. |
För övriga fristående förvaringsmöbler såsom tidningsställ, klädhängare etc.
tillkommer krav enligt nedan.
SS-EN 1023-2:2000* |
Kontorsmöbler - Skärmväggar - Del 2: Mekaniska
säkerhetskrav |
*Avser endast stabilitet provat enligt SS-EN 1023-3:2000, 6.1
1.1.4.5 Höga barnstolar |
|
Här redovisas de
krav som höga barnstolar i skolmiljö ska uppfylla. I kraven för höga
barnstolar finns två olika kategorier; aktiva och passiva höga barnstolar.
Aktiva är sådana stolar där barnet spänns fast i stolen och passiva är sådana
där barnet ej är fastspänt. Typen av stol skall specificeras. |
|
SS-EN 14988: 2017 |
Höga barnstolar - Del 1:
Säkerhetskrav |
1.1.4.6 Skärmväggar |
|
Här redovisas de
krav som en skärmvägg för skolmiljö ska uppfylla. Kraven omfattar fristående
skärmväggar. Det är även valfritt att deklarera ekvivalent ljudabsorberande
area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6 Akustik. |
|
SS-EN 1023-2:2000 |
Kontorsmöbler - Skärmväggar – Del 2: Mekaniska
säkerhetskrav |
1.1.4.7 Ljudabsorbenter |
|
Följande krav gäller för
redovisning av en ljudabsorbents akustiska prestanda. Produkter som är
deklarerade i Acoustic Facts uppfyller kraven på redovisning som anges i
specifikationen. Redovisade akustiska prestanda enligt denna specifikation
kan användas för att beräkna och dimensionera ett rums akustiska prestanda. I ”Guide för
ljudabsorbenter” på www.mobelfakta.se finns rekommenderade minimivärden för
ljudabsorberande förmåga. Upphandlare som Kammarkollegiet använder dessa
rekommenderade nivåer som kravnivåer vid upphandling. Ljudabsorberande area Med hjälp av nedan angivna
standarder för mätning och beräkning av akustiska prestanda skall den
ljudabsorberande arean för ljudabsorbenten redovisas i form av ett diagram.
Komplett dokumentation på genomförda mätningar och beräkningar enligt
standarderna ovan skall finnas tillgängliga. Kraven omfattar
enstaka ljudabsorbenter och större sammansatta ytor (>10 m2) av
flera ljudabsorbenter. |
|
SS-EN ISO 354:2003 |
Byggakustik - Mätning av
ljudabsorption i efterklangsrum. |
Enstaka objekt utvärderas i
enlighet med den svenska standarden: |
|
ISO 20189:2018* |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
Större ytor (>10 m2)
sammansatt av flera ljudabsorbenter utvärderas enligt den svenska och
internationella standarden: |
|
SS-EN ISO 11654:1997 |
Byggakustik - Ljudabsorbenter -
Värdering av mätresultat och klassindelning. |
*Utvärderingar utförda enligt SS
25269:2013 accepteras till 2021-12-31
1.1.4.8 Skrivtavlor1.1.4.9
|
|
Här redovisas de
krav som skrivtavlor ska
uppfylla och omfattar säkerhet vid normal användning, ytans egenskaper,
konstruktionens hållbarhet och ergonomi. Kraven omfattar
väggfasta och fristående skrivtavlor för utbildningsmiljöer, kontor,
konferens- och mötesrum av typen whiteboard och
krittavla. |
|
SS-EN 14434:2010 |
Skrivtavlor för
utbildningsmiljöer - Ergonomi, teknik och säkerhet - Krav och
provningsmetoder |
1.1.5.1 Sittmöbler |
|
Här redovisas de
krav som en sittmöbel för vuxna, vid användning i främst utomhusmiljö, ska
uppfylla. Kraven omfattar alla typer
av sittmöbler för utomhusmiljö med avsedd användning för camping, hemmiljö
och offentlig miljö. Sittmöbler av typ
loungers, solsängar etc. ska uppfylla kraven enligt avsnitt 3. Krav och
provningssekvens avseende stabilitet och funktion i SS-EN 581-2. |
|
SS-EN 581-1:2017 + SS-EN 581-2:2015 |
Möbler för utomhusmiljö – Sittmöbler
och bord för camping, hemmiljö och offentlig miljö |
1.1.5.2 Bord1.1.5.3
|
|
Här redovisas de
krav som ett bord för vuxna, vid användning i främst utomhusmiljö, ska
uppfylla. |
|
SS-EN 581-1:2017 + SS-EN 581-3:2017 |
Möbler för utomhusmiljö – Sittmöbler
och bord för camping, hemmiljö och offentlig miljö |
Mått kan relateras till två grupper av
standarder; säkerhet/funktion och ergonomi. De standarder som är relaterade
till säkerhet/funktion ryms under rubriken 1.1 Säkerhet/funktion och finns med
under testning till respektive möbelkategori.
Under detta avsnitt redovisas de möbelkategorier som har
separata standarder för ergonomiska krav; arbetsstolar, arbetsbord samt
skärmväggar - samtliga inom kontorsmiljö.
1.2.1.1 Arbetsstolar för kontor |
|
Här redovisas de krav som
arbetsstolar för kontorsmiljö ska uppfylla beträffande mått. Arbetsstolar för
kontor delas in i tre olika typer – A,
B och C. Typ A: Sits –
roterbar, inställbar höjd, inställbart sittdjup och inställbar lutning. |
|
SS-EN 1335-1:2000 |
Kontorsmöbler – Arbetsstolar – Del 1:
Bestämning av dimensioner. |
CEN/TR 1335-4:2010 |
Office
work chair – Part4: Clarifications to EN 1335-1. (Dimensions) |
1.2.1.2 Arbetsbord för kontor |
|
Här redovisas de krav som arbetsbord
för kontorsmiljö ska uppfylla beträffande mått. Vid deklaration av arbetsbord för
kontor skall man ange vilken typ av bord deklarationen avser, bord för sittande, stående eller sitta/stå.
Dessutom skall man ange graden av justerbarhet enligt någon av de fyra
klasserna A, B, C och
D som finns angivna i SS-EN 527-1:2011. Typ A: Fullt justerbar Typ B: Fullt valbar Typ C: Fast höjd Typ D: Begränsat justerbar eller begränsat valbar
|
|
SS-EN 527-1:2011 |
Kontorsmöbler – Bord och skrivbord –
Del 1: Dimensioner. |
1.2.1.3 Skärmväggar för kontor |
|
Här redovisas de
krav som en skärmvägg för kontorsmiljö ska uppfylla beträffande mått. Kraven
omfattar fristående skärmväggar. Det är även valfritt att deklarera
ekvivalent ljudabsorberande area samt skärmdämpning enligt avsnitt 1.6
Akustik. |
|
SS-EN 1023-1:1996 |
Kontorsmöbler – Skärmväggar – Del 1:
Mått. |
Kraven avseende ytors motståndskraft gäller för
alla lackerade, folie- och laminatbelagda hårda ytor. Kraven gäller inte för
ytor behandlade med olja, vax eller motsvarande för vilka information om
skötsel, efterbehandling och ev. reparation skall åtfölja möbeln. Kromade och obehandlade
ytor omfattas inte. Kraven gäller för samtliga användarmiljöer.
Denna specifikation
behandlar vilka krav som ska ställas på möbelytors motståndskraft, i
användarmiljöer inomhus.
Användarmiljö |
Möbelyta |
Krav |
|
Hemmiljö |
Sittmöbler |
Underreden - ben och
sargar Underreden - ben och sargar Underreden - ben och sargar Invändiga ytor
inkl. lådbottnar |
Kravkategori 1 |
Sittmöbler Liggmöbler Förvaringsmöbler |
Sitsar, ryggstöd och
armledare Övriga ytor exkl. underreden Utvändiga ytor |
Kravkategori 2 |
|
Bord |
Bordsskivor |
Kravkategori 4 |
|
Offentlig miljö/
kontor |
Sittmöbler Bord
Liggmöbler Förvaringsmöbler |
Underreden - ben och
sargar Underreden - ben och sargar Underreden - ben och sargar Invändiga ytor
inkl. lådbottnar |
Kravkategori 1 |
Sittmöbler Liggmöbler
Förvaringsmöbler |
Sitsar, ryggstöd och
armledare Övriga ytor exkl. underreden Utvändiga ytor |
Kravkategori 2 |
|
Bordsskivor |
|
Kravkategori 4 |
|
Bordsskivor |
Avsedda för
restauranger, kaféer, utbildningsmiljö etc. |
Kravkategori 5 |
|
Köks- och badrumsinredningar |
|
Invändiga ytor och
lådbottnar, exkl. hyllskivor och bottnar |
Kravkategori 1 |
|
Utvändiga ytor, hyllskivor
och bottnar |
Kravkategori 3 |
|
Bänkskivor |
|
Kravkategori 6 |
|
Kravkategori |
|||||||
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
|
Provning |
Referenser |
|
|
|
|
|
|
|
Vatten 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
6 tim. |
16 tim. |
16 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
|
Fett 1) |
SS-EN 12720:2009+A1:2013 |
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
24 tim. |
|
Fett + repning 1)
|
SS 83 91 22: 2017
|
- |
- |
- |
24 tim. + 3 N |
24 tim. + 5 N |
24 tim. + 5 N |
|
Repning |
SIS 83 91 17 2)* |
- |
3 N 1,5 N |
3 N |
3 N |
5 N 3 N |
5 N 3 N |
|
Alkohol 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
- |
- |
- |
1 tim. |
1 tim. |
1 tim. |
|
Kaffe 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
- |
1 tim.** |
1 tim. |
1 tim. |
1 tim. |
1 tim. |
|
Värme, torr 1) |
SS-EN
12722:2009+A1:2013 |
- |
- |
- |
70° C |
70° C |
180°C |
|
Värme, fuktig 1) |
SS-EN
12721:2009+A1:2013 |
- |
- |
- |
- |
- |
85°C |
|
Värme mot kant 1)
|
NS 8061:1983 |
- |
- |
- |
- |
- |
85°C |
|
Vatten mot kant
1) |
SS 83 91 20 :2017 |
- |
- |
1 tim*** |
- |
- |
1 tim. |
|
Svett – sur och
basisk 1) |
SS-EN 12720:2009+A1:2013 |
- |
1 tim**** |
- |
- |
- |
- |
1) = Vid bedömning
godtas resultat 4.
2) = Max repbredd 0,5 mm. Genombrott av lackskikt
accepteras inte.
3) = Max repbredd 0,3
mm.
För laminat accepteras även krav och provning
enligt SS-EN 438-2, -3, ska då omfatta klausul 10, 16, 20, 25 och 26 med samma
vätskor enligt tabellen ovan samt fuktig värme enligt SS-EN 12721:2009.
För kravkategori 1–5 accepteras nivå VGS och för kravkategori 6 krävs nivå HGS samt provning av kant på
färdig skiva.
För melaminbelagda
skivor accepteras även krav och provning enligt SS-EN 14322:2017 med vätskor
som tabell ovan.
* Provning enligt SS 83 91 17 accepteras tills vidare
**
Gäller förvaringsmöbler - utvändiga horisontella ytor
*** Gäller dörrar och lådförstycken i kök och bad
****Gäller armledare
Denna specifikation
behandlar vilka krav som ska ställas på möbelytors motståndskraft, i användarmiljöer
utomhus.
Tillämpning
Användarmiljö |
Möbelyta |
Krav |
|
Camping |
Sittmöbler |
Samtliga ytor |
Kravkategori 1 |
Hemmiljö |
Sittmöbler |
Underreden - ben
och sargar Underreden - ben och sargar Underreden - ben och sargar |
Kravkategori 1 |
Sittmöbler |
Sitsar, ryggstöd
och armledare Övriga ytor exkl. underreden Utvändiga ytor |
Kravkategori 2 |
|
Bord |
Bordsskivor |
Kravkategori 3 |
|
Offentlig miljö |
Sittmöbler |
Underreden - ben
och sargar Gäller de delar av underreden och ben som är åtkomliga för
slitage. |
Kravkategori 1 |
Sittmöbler |
Sitsar, ryggstöd
och armledare Övriga ytor exkl. underreden |
Kravkategori 2 |
|
Bordsskivor |
Bordsskivor |
Kravkategori 3 |
|
|
Kravkategori |
||
|
|
1 |
2 |
3 |
Provning: |
Referenser: |
|
|
|
Vatten 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
16 timmar |
24 timmar |
24 timmar |
Fett 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
24 timmar |
24 timmar |
24 timmar |
Alkohol 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
- |
- |
1 timme |
Kaffe 1) |
SS-EN
12720:2009+A1:2013 |
- |
- |
1 timme |
Värme, torr 1) |
SS-EN
12722:2009+A1:2013 |
- |
- |
70°c |
Svett – sur
och basisk 1) |
SS-EN 12722:2009+A1:2013 |
- |
1 timme |
- |
1) Vid
bedömning godtas resultat 4.
Användarmiljö |
Möbelyta |
Krav |
Camping |
Samtliga |
6 timmar. ≥5 |
Hemmiljö |
Samtliga |
24 timmar. ≥5 |
Offentlig miljö |
Samtliga |
72 timmar. ≥5 |
Här redovisas de
krav som en stoppad sittmöbel ska uppfylla. Kraven gäller för samtliga
användarmiljöer med undantag av utomhusmöbler som uteslutande är avsedda för
användning utomhus. Som alternativ till provningsrapport från ackrediterat
laboratorium godkänns intyg/produktdatablad från klädselleverantören som
styrker att klädseln provats och godkänts enligt SS-EN 1021-1:2014
med standardpolyeter (20-22 kg/m3) som stoppning. Detta
förutsätter att deklarerad möbel har stoppning av polyeter med densitet
större än eller lika med 22 kg/m3. |
|
SS-EN 1021-1:2014* |
Möbler –
Bedömning av antändlighet hos stoppade möbler – Del 1: Tändkälla: Glödande cigarett. |
.
Här redovisas de
krav som liggmöbler och madrasser ska uppfylla. Kraven gäller för samtliga
användarmiljöer med undantag av utomhusmöbler som uteslutande är avsedda för
användning utomhus. |
|
SS-EN 597-1:2016 |
Möbler –
Bedömning av antändlighet hos stoppade sängar och madrasser – Del 1: Tändkälla: Glödande cigarett. |
För en sittmöbel med klädsel skall nedanstående krav
på klädselns egenskaper uppfyllas. Gäller sittmöbler, skärmväggar och ljudabsorbenter.
Samtliga krav nedan är ej tillämpliga på skärmar och ljudabsorbenter, se
undantagen beskrivna nedan.
Denna specifikation lägger fast de krav som en
möbelklädsel i skinn/läder ska uppfylla. Ett alternativ till nedanstående krav är
att möbelklädseln uppfyller kraven i SS-EN 13336:2012.
Kraven gäller ej för fårskinn. För konstläder gäller krav enligt 1.5.1.1.
Egenskap |
Provningsmetod |
Krav: |
Färghärdighet mot
gnidning Avfärgning och färgändring |
SS-EN ISO 11640:2018* SS-EN ISO 11641:2012–
Svettlösning |
Anilin |
Ljushärdighet |
SS-EN ISO
105-B02:2014 |
Anilin: ≥ 3 |
Vidhäftning –
ytfinish** |
SS-EN ISO
11644:2009 |
- torr ≥ 2 N/10
mm |
Böjningsstyrka |
SS-EN ISO 5402-1:2017 |
Anilin: Ej relevant |
Rivstyrka |
SS-EN ISO
3377-2: 2016 |
≥ 20 N |
Tålighet hos
ytfinish mot sprickbildning i kallt tillstånd |
SS-EN ISO
17233: 2017 |
Anilin: Ej relevant |
Färghärdighet mot
vattenfläckning |
SS-EN ISO 15700 : 2000 |
≥ 3 |
* Provningar utförda enligt SS-EN
ISO11640 accepteras till 2021-12-31
**Kravet är endast tillämpligt om det finns ett slätt ytskikt som kan limmas
mot en platta utan att limmet penetrerar ytskiktet. Ytskiktet måste dessutom
vara > 15 μm för att kravet skall vara
tillämpligt.
1.5.1.1 Konstläder |
Denna specifikation
lägger fast de krav som en möbelklädsel i konstläder ska uppfylla. Ett
alternativ till nedanstående krav är att möbelklädseln uppfyller kraven i
SS-EN 15618:2009+A1:2012 Nivå B (med undantag för Vidhäftning där nivå E
gäller samt Rivstyrka där nivå C gäller) avseende
nedanstående egenskaper. |
Egenskap
|
Provningsmetod
|
Krav:
|
Färghärdighet
mot gnidning Avfärgning och färgändring |
SS-EN ISO 105-X12:2016 |
- torr ≥4 |
Ljushärdighet
|
SS-EN ISO 105 B02:2014 |
≥ 5 |
Vidhäftning
– ytfinish |
SS-EN ISO 2411:2017 |
-
longitudinell ≥ 15 N |
Dragbrottgräns
|
SS-EN ISO 1421:2017 |
-
longitudinell ≥ 250 N/5cm |
Rivstyrka |
ISO 4674-1:2016 |
-
longitudinell ≥ 20 N |
* Gäller enbart konstläder med vävd baksida.
Denna specifikation
lägger fast de krav som en textilklädsel ska uppfylla för inomhusbruk.
Kraven gäller ej för sadelgjord och meshmaterial. För
konstläder se anpassade krav under 1.5.1.1.
Egenskap
|
Provningsmetod
|
Krav:
|
Krav:
|
Härdighet
mot nötning: |
SS-EN ISO
12947-2:2017* |
|
|
Härdighet
mot noppbildning** |
SS-EN ISO 12945-2:2000 |
5 000
cykler ≥ 3 |
5 000
cykler≥ 3-4 |
Ljushärdighet
|
SS-EN ISO
105-B02:2014 |
≥ 5 |
≥5 |
Sömskridning (varp och
väft) |
SS-EN ISO
13936-2:2004 |
Se sömskridning under punkt 1.5.4 |
Se sömskridning under punkt 1.5.4 |
Färghärdighet
mot gnidning: |
SS-EN ISO
105–X12:2016 |
|
|
Färghärdighet
mot vattentvätt: (Avser tvättbar klädsel) |
SS-EN ISO
105-C06:2010 |
|
|
Färghärdighet
mot kemtvätt: |
SS-EN ISO
105-D01:2010 |
|
|
Färghärdighet
mot vattenfläckning: |
SS-EN ISO
105-E16:2007 |
|
|
Färghärdighet
mot svett; |
SS-EN ISO
105-E04:2013 |
|
|
Dimensionsändring
|
EN ISO 5077:2008 |
Se avsnitt
dimensionsändring under punkt 1.5.4 |
Se avsnitt
dimensionsändring under punkt 1.5.4 |
För krav utan mätenhet gäller generellt skala 1-5, där 5 är bäst. För
”Färghärdighet mot artificiell ljuspåverkan” gäller dock skala 1-8, där 8 är
bäst.
* Provningar enligt SS_EN ISO 12947-2/AC:2006 accepteras till 2021-12-31
** Textil i ull kan ha en initial noppbildning som avtar efter en tids
användning, för godkänt resultat skall noppbildningen vara ≥3-4 vid 10 000
cykler
Denna specifikation
lägger fast de krav som en textilklädsel ska uppfylla för utomhusbruk.
Kraven gäller ej för sadelgjord och meshmaterial. För
konstläder se anpassade krav under 1.5.1.1.
Egenskap
|
Provningsmetod
|
Krav:
Hemmiljö |
Krav:
Offentlig miljö |
Härdighet
mot nötning: |
SS-EN ISO
12947-2:2017* |
|
|
Härdighet
mot noppbildning |
SS-EN ISO
12945-2:2000 |
≥ 3 |
≥ 3-4 |
Färghärdighet
mot artificiellt ljus-/väderpåverkan |
SS-EN ISO 105-B10:2011 |
≥ 4 |
≥4 |
Färghärdighet
mot gnidning: |
SS-EN ISO
105–X12:2002 |
|
|
Färghärdighet
mot vattentvätt: (Avser tvättbar klädsel) |
SS-EN ISO
105-C06:2010 |
|
|
Färghärdighet
mot vattenfläckning: |
SS-EN ISO
105-E16:2007 |
|
|
Färghärdighet
mot svett; |
SS-EN ISO
105-E04:2013 |
|
|
Dimensionsändring
|
SS-EN ISO
5077:2008 |
Se avsnitt
dimensionsändring under punkt 1.5.4 |
Se avsnitt
dimensionsändring under punkt 1.5.4 |
Egenskap
|
Provningsmetod
|
Krav:
Hemmiljö |
Krav:
Offentlig miljö |
Färghärdighet mot artificiellt ljus-/väderpåverkan |
SS-EN ISO 105-B10:2011 |
≥ 4 |
≥4 |
Färghärdighet mot vattentvätt: (Avser tvättbar klädsel) |
SS-EN ISO 105-C06:2010 |
|
|
Färghärdighet mot vattenfläckning: |
SS-EN ISO 105-E16:2007 |
|
|
Brottstyrka: |
SS-EN ISO 13934-1:2013 |
|
|
Rivstyrka: |
SS-EN ISO 13937-2 |
|
|
Dimensionsändring |
SS-EN ISO 5077:2008 |
Se avsnitt dimensionsändring under punkt 1.5.4 |
Se avsnitt dimensionsändring under punkt 1.5.4 |
För krav utan mätenhet gäller generellt skala 1-5, där 5 är
bäst. För ”Färghärdighet mot artificiell ljus-./väderpåverkan” gäller dock
skala 1-8, där 8 är bäst.
Sömskridning
Textilleverantören
ska ange sömskridning enligt tabell 1.5.2 angivna
standarder. Möbelproducenten ansvarar för att beklädning och sömmar anpassas
till textilens sömskridning i syfte att erhålla en
hållbar klädsel.
Dimensionsändring
På möbler med
avtagbar och tvättbar klädsel ska klädselmaterialet/klädseldetaljen kunna
sättas tillbaka på ett för möbelns utseende och funktion korrekt sätt.
Möbelproducenten ansvarar för att detta krav uppfylls. Textilleverantören ska
ange dimensionsändring i samband med tvätt enligt ovan angivna standarder i
tabell 1.5.2 och 1.5.3.
Märkning
Avtagbar och tvättbar
klädsel ska märkas med tvättråd.
Brand
Textilen ska
uppfylla krav enligt den fastställda standarden SS-EN 1021-1:2014*. Möbler – Bedömning av
antändlighet hos stoppade möbler – Del 1: Tändkälla:
Glödande cigarett. Standarden gäller för samtliga användarmiljöer med undantag
för skärmväggar (inomhus) och utomhusmöbler som uteslutande är avsedda för
användning utomhus.
Undantag
Textila
klädselmaterial för skärmväggar och ljudabsorbenter omfattas enbart av krav på
ljushärdighet enligt 1.5.2. Sadelgjord och meshmaterial
omfattas inte av kraven för brand under avsnitt 1.4 eller klädsel under avsnitt
1.5.
Provuttagning
Vid uttagning
av prover ur en kollektion av klädselmaterial för testning enligt standarderna
i tabell 1.5.1, 1.5.2 och 1.5.3 så ska ett representativt urval göras som till
sin omfattning kan variera beroende på kollektionens variation i färger och
mönster. Alla varianter av tyget behöver inte provas och urvalet görs lämpligen
i samråd med det provningslaboratorium som ska utföra provningen. Principen för
provuttaget är att testresultaten ska vara representativt för hela kollektionen
varför några olika kulörer från ljusa till mörka bör testas samt olika mönster
om dessa varierar. Ett provuttag kan vanligen bestå av 3 – 8 varianter av
kollektionen beroende på dess variation.
Dokumentation
Möbelproducenten ska
kunna visa upp dokumentation/provningsintyg som styrker att de klädselmaterial
som ingår i en möbels Möbelfaktamärkning uppfyller kraven.
Dokumentationen/provningsintyget ska vara utfärdat av ett oberoende
provningslaboratorium eller företagslaboratorium med den kompetens som krävs,
alternativt intyg från underleverantör.
Dokumentationen ska avse den klädsel som vid varje
tillfälle produceras/levereras. Sker en förändring av klädselprodukten som
påverkar dess funktion och egenskaper, ska nya tester enligt ovan genomföras.
Krav gällande redovisning av en möbels akustiska
prestanda ställs enligt nedan angivna standarder. Produkter som är deklarerade
i Acoustic Facts
uppfyller kraven som anges i specifikationen. Redovisade akustiska prestanda
enligt denna specifikation kan användas för att beräkna och dimensionera ett
rums akustiska prestanda.
I ”Guide för ljudabsorbenter” på www.mobelfakta.se finns rekommenderade minimivärden för
ljudabsorberande förmåga. Upphandlare som Kammarkollegiet använder dessa
rekommenderade nivåer som kravnivåer vid upphandling.
Specifikationen är ett krav för ljudabsorbenter
avseende redovisning av ekvivalent ljudabsorberande area men är valfri att använda för övriga
möbelkategorier.
En möbel som används som en
ljudabsorberande enhet kan mätas i enlighet med den internationella
standarden: |
|
SS-EN ISO 354:2003 |
Byggakustik - Mätning av
ljudabsorption i efterklangsrum. |
Enstaka objekt utvärderas
avseende ekvivalent ljudabsorberande area i enlighet med den svenska
standarden: |
|
ISO 20189:2018* |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
Större ytor (>10 m2)
sammansatt av flera objekt utvärderas enligt den svenska och internationella
standarden: |
|
SS-EN ISO 11654:1997 |
Byggakustik - Ljudabsorbenter -
Värdering av mätresultat och klassindelning |
En möbel som används som en
avskärmande enhet kan mätas (valfritt) i enlighet med den fastställda svenska
och internationella standarden och utvärderas avseende skärmdämpning enligt
den svenska standarden: |
|
SS-ISO 10053: 2003 |
Byggakustik - Ljudisolering -
Laboratoriemätning av skärmdämpning hos kontorsskärmar |
ISO 20189:2018* |
Acoustics
-- Screens, furniture and single objects intended for interior use -- Rating
of sound absorption and sound reduction of elements based on laboratory
measurements |
*Utvärderingar utförda enligt SS 25269:2013 accepteras till 2021-12-31
Ekvivalent ljudabsorberande area
Den ekvivalenta ljudabsorberande arean [m2
Sabine] skall när den redovisas presenteras i form av ett diagram enligt ISO
20189:2018* alternativt SS-EN-ISO 11654:1997. Detta är ett krav för möbelkategorin
ljudabsorbenter. Komplett dokumentation på genomförda mätningar och beräkningar
enligt standarderna ovan skall finnas tillgängliga.
Skärmdämpning
För en möbel som används som en avskärmande enhet kan
skärmdämpningen Δ Ls [dB] redovisas i form av ett diagram enligt ISO
20189:2018*. Komplett dokumentation på genomförda mätningar och beräkningar
enligt standarderna ovan skall finnas tillgängliga när skärmdämpningen
redovisas.
Glas i möbler skall uppfylla
kraven i respektive standard för aktuell möbelkategori och användarmiljö enligt
nedan angiven standard. Alternativt används säkerhetsglas*.
SS-EN 14072:2003 |
Möbler – Glas i
möbler – Provningsmetoder. |
* Glas uppfyller kraven för säkerhetsglas när:
- CE-märkt enligt SS-EN
12150-2:2004 alternativt,
- glaset uppfyller fragmentationsprovningen enl. SS-EN 12150-1:2015,
§ 8, eller
- glaset går sönder på ett sådant sätt som
beskrivs i SS-EN 12600:2003 enl. typ B eller typ C.
Undantag från ”Obligatoriska
materialkrav”: Små enkla komponenter som kardborreband,
blixtlås, tygstroppar, möbeltassar och liknande som inte är tillverkade av
PVC, omfattas inte av de obligatoriska materialkraven. |
Möbelproducenten ska kunna uppvisa en samlad
dokumentation som styrker att kriterierna i Möbelfaktas materialkrav nedan följs.
Det finns mallar för underleverantörsintyg att ladda ner på www.mobelfakta.se som kan användas som verifikat på
att kravet är uppfyllt.
Inga kemikalier upptagna på ECHA:s kandidatlista över SVHC får förekomma i halter
>0.1 vikt% i de komponenter, delar eller kemikalier som ingår eller
används vid tillverkning av möbeln/produkten. Se http://echa.europa.eu/sv/candidate-list-table |
2.1.2.1 Träråvarans ursprung |
Rutiner ska finnas som säkerställer att trä eller
träbaserade material är spårbart och kommer från legala och acceptabla
källor. Med acceptabla källor menas: 1.
Har legal ägande/nyttjanderätt. 2.
Följer nationellt och lokalt gällande lagar och bestämmelser beträffande
brukande, miljö, arbete och välfärd, hälsa och säkerhet, samt andra
parters nyttjanderätt. 3.
Betalar relevanta skatter och avgifter som är kopplade till brukandet. 4.
Följer CITES bestämmelser (gäller
enbart vissa trädarter, se CITES hemsida). |
2.1.2.2 Formaldehyd i träbaserade plana skivor |
Träbaserade
plana skivor* (spånskivor, träfiberskivor (inklusive MDF- och HDF-skivor)),
OSB-skivor, plywood och skivor av massivt trä** som innehåller
formaldehydbaserade tillsatser får inte emittera mer formaldehyd än
motsvarande 0,124 mg/m³ (motsvarande E1 enligt EN 13986) enligt EN 717-1
eller likvärdig metod***. |
* Kravet gäller inte formpressade detaljer.
** För vissa typer av skivor (t.ex. limfog) kan hänvisning ske till SDS
för det lim som använts vid tillverkning av skivan.
*** Andra mätmetoder kan utgöras av t.ex. gasanalysmetod (EN 717-2) eller
perforatormetod (EN 120).
2.1.3.1 EU Ecolabel, Oeko-Tex & Svanen |
Om aktuellt
intyg från EU Ecolabel 2009/567/EG eller 2014/350/EU för ingående textilier
finns, anses kraven vara uppfyllda för de ingående textilier intyget gäller. |
Om aktuellt
intyg från Oeko-Tex standard 100 (I, II, III, IV)
för ingående textilier, skinn och/eller läder finns, anses kraven vara
uppfyllda för de ingående textilier/skinn/läder som intyget gäller. |
Om aktuellt intyg från Svanen (Nordic Ecolabelling of textiles, hides/skins and leather ver. 4 eller senare) för ingående textilier,
skinn och/eller läder finns, anses kraven vara uppfyllda för de ingående
textilier/skinn/läder som intyget gäller. |
2.1.3.2 Flamskyddsmedel i textil/skinn/läder |
|
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation för ingående textil/skinn/läder ska
finnas som styrker att nedan flamskyddsmedel inte aktivt tillsatts eller
att dess halt max uppgår till 0,1 vikt% uppmätt värde per textil/skinn/läder. |
|
Polybromerade bifenyler (PBBs) |
CAS-nr: 59536-65-1 |
Dekabromdifenyleter
(dekaBDE) |
CAS-nr: 1163-19-5 |
Pentabromdifenyleter
(pentaBDE) |
CAS-nr: 32534-81-9 |
Oktabromdifenyleter (oktaBDE) |
CAS-nr: 32536-52-0 |
Tris
(2,3-dibrompropyl) fosfat (TBPP) |
CAS-nr: 126-72-7 |
Tris (1-aziridinyl)fosfin oxid (TEPA) |
CAS-nr: 5455-55-1 |
Hexabromcyklododekan (HBCDD) |
CAS-nr: 25637-99-4 |
Tris (2 kloretyl)
fosfat (TCEP) |
CAS-nr: 115-96-8 |
2.1.3.3 Mjukgörare/ftalater i textil/skinn/läder |
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation för ingående textil/skinn/läder ska
finnas som styrker att ftalater/mjukgörare med faroangivelse H360
inte aktivt tillsatts eller att uppmätt värde max uppgår till 0,1 vikt%. |
2.1.3.4 Formaldehyd i textil/skinn/läder |
Aktuellt
intyg, varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation ska finnas som styrker att
halten formaldehyd i ingående textil/skinn/läder inte överstiger 300 ppm samt
för textilier som används i barnmadrasser inte överstiger 75 ppm. |
2.1.3.5 Smuts- och fettavvisning textil/skinn/läder |
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör för ingående textil/skinn/läder eller annan dokumentation ska
finnas som styrker att varken PFOA (perfluoroktansyra
och salter/estrar av dessa) eller PFOS (perfluoroktansulfonat
och föreningar av denna) förekommer i högre halt än 0,1 vikt% samt för
belagda textilier inte överstiga halten 1 mikrogram per m2
avseende anjonen, dess metallsalter, halogeniden, amiden och/eller andra
derivat (även polymerer). |
2.1.3.6 Färgämnen textil/skinn/läder |
|
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation för ingående textil/skinn/läder
eller liknande ska finnas som styrker att nedan färgämnen inte aktivt
tillsatts eller att dess halt max uppgår till 50 mg/kg för varje enskilt
färgämne. |
|
Dispersionsfärgämnen |
|
C.I. Disperse Blue 3 |
CAS-nr: 2475-46-9 |
C.I. Disperse Blue 7 |
CAS-nr: 3179-90-6 |
C.I. Disperse Blue 26 |
CAS-nr: 3860-63-7 |
C.I. Disperse Blue 35 |
CAS-nr: 12222-75-2 |
C.I. Disperse Blue 102 |
CAS-nr: 12222-97-8 |
C.I. Disperse Blue 106 |
CAS-nr: 12223-01-7 |
C.I. Disperse Blue 124 |
CAS-nr: 61951-51-7 |
C.I. Disperse
Brown 1 |
CAS-nr: 23355-64-8 |
C.I. Disperse
Orange 1 |
CAS-nr: 2581-69-3 |
C.I. Disperse
Orange 37/76 |
CAS-nr: 13301-61-6 |
C.I. Disperse Red
1 |
CAS-nr: 2872-52-8 |
C.I. Disperse Red
11 |
CAS-nr: 2872-48-2 |
C.I. Disperse Yellow 1 |
CAS-nr: 119-15-3 |
C.I. Disperse Yellow 9 |
CAS-nr: 6373-73-5 |
C.I. Disperse Yellow 39 |
CAS-nr: 12236-29-2 |
C.I. Disperse Yellow 49 |
CAS-nr: 54824-37-2 |
C.I. Disperse Blue 1 |
CAS-nr: 2475-45-8 |
C.I. Disperse
Orange 11 |
CAS-nr: 82-28-0 |
C.I. Disperse
Orange 149 |
CAS-nr: 85136-74-9 |
C.I. Disperse
Orange 3 |
CAS-nr: 730-40-5 |
C.I. Disperse Yellow 3 |
CAS-nr: 2832-40-8 |
C.I. Disperse Red
17 |
CAS-nr: 3179-89-3 |
Syrafärgämnen |
|
Sodium
bis[2-(3-chlorophenyl)-2,4-dihydro-4-[[2-hydroxy-5-mesylphenyl]azo]-5-methyl-3H-pyrazol-3-onato(2-)]chromate(1-) |
CAS-nr: 51147-75-2 |
Disodium,chromium(3+),3-[(3-methyl-5-oxido-1-phenylpyrazol-4-yl)diazenyl]-4-oxidobenzenesulfonate,1-[(2-oxido-5-phenyldiazenylphenyl)diazenyl]naphthalen-2-olate |
CAS-nr: 52587-68-5 |
[3-hydroxy-4-[(2-hydroxy-1-naphthyl)azo]-7-nitronaphthalene-1-sulphonato(3-)]chromium |
CAS-nr: 70236-49-6 |
Sodium bis[methyl
[7-hydroxy-8-[[2-hydroxy-5-mesylphenyl]azo]-1-naphthyl]carbamato(2-)]chromate(1-) |
CAS-nr: 71839-85-5 |
Cuprate(2-),
[μ-[[3,3'-[methylenebis[(4,6-dihydroxy-3,1-phenylene)azo]]bis[4-hydroxy-5-nitrobenzenesulfonato]](6-)]]di-,
sodium |
CAS-nr: 85186-15-8 |
Disodium
hydrogen
bis[3-hydroxy-4-[(2-hydroxyphenyl)azo]-7-nitronaphthalene-1-sulphonato(3-)]chromate(3-) |
CAS-nr: 102506-12-7 |
C.I Acid Yellow 220 |
CAS-nr: 70851-34-2 |
C.I. Acid Red 26 |
CAS-nr: 3761-53-3 |
Basiska
(katjoniska) färgämnen |
|
C.I. Basic
Red 9 |
CAS-nr: 569-61-9 |
Mordant (betningsmedel) |
|
Sodium dichromate |
CAS-nr: 10588-01-9 |
Reaktivfärgämnen |
|
Hydrogen
tetrasodium bis[5-[(4-amino-6-chloro-1,3,5-triazin-2-yl)amino]-4-hydroxy-3-[(2-hydroxy-5-nitrophenyl)azo]naphthalene-2,7-disulphonato(4-)]cobaltate(5-) |
CAS-nr: 70776-55-5 |
Trisodium
bis[3-[(4,5-dihydro-3-methyl-5-oxo-1-phenyl-1H-pyrazol-4-yl)azo]-2-hydroxy-5-nitrobenzenesulphonato(3-)]cobaltate(3-) |
CAS-nr: 84204-70-6 |
Cobaltate(3-),
bis[6-amino-5-[(2-hydroxy-3,5-dinitrophenyl)azo]-1-naphthalenesulfonato(3-)]-,
sodium |
CAS-nr: 85049-76-9 |
C.I. Reactive Blue 220 |
CAS-nr: 90341-71-2 |
Cuprate(4-), [2-[[[[2-hydroxy-3-sulfo-5-[[2-(sulfooxy)ethyl]sulfonyl]phenyl]azo]phenylmethyl]azo]-5-sulfobenzoato(6-)]-,
sodium |
CAS-nr: 90341-72-3 |
Direktfärgämnen |
|
C.I. Direct Black 38 |
CAS-nr: 1937-37-7 |
C.I. Direct Red 28 |
CAS-nr: 573-58-0 |
C.I. Direct Blue 6 |
CAS-nr: 2602-46-2 |
Pigment |
|
Cadmium sulphide |
CAS-nr: 1306-23-6 |
Lead orange |
CAS-nr: 1314-41-6 |
Sodium chromate |
CAS-nr: 7775-11-3 |
Potassium dichromate |
CAS-nr: 7778-50-9 |
Lead(II) acetate basic |
CAS-nr: 51404-69-4 |
Chromium, [3-hydroxy-4-[(2-hydroxy-1-naphthalenyl)azo]-7-nitro-1-naphthalenesulfona |
CAS-nr: 70236-49-6 |
Sodium
[3-hydroxy-4-[(1-hydroxy-8-sulpho-2-naphthyl)azo]naphthalene-1-sulphonato(4-)]chromate(1-) |
CAS-nr: 70942-15-3 |
2.1.3.7 Garvning av skinn/läder |
||
Dokumentation ska finnas
som styrker att ingående skinn/läder inte är garvat eller på annat sätt
behandlat med krom VI, arsenik, kadmium eller bly, enligt nedan. |
||
Krom VI |
CAS-nr:
18540-29-9 |
Medelkoncentration högst 3 ppm (Testrapport med analys enligt: CEN/TS
14495 eller motsvarande) |
Arsenik |
CAS-nr:
7440-38-2 |
Ingen restkoncentration (detektionsgräns 1,0 ppm, Testrapport med
analys enligt: CEN TC 309 WI 065 - 4.3 eller motsvarande) |
Kadmium |
CAS-nr:
7440-43-9 |
Ingen restkoncentration (detektionsgräns 10 ppm, Testrapport med analys
enligt: CEN TC 309 WI 065 - 4.3 eller motsvarande) |
Bly |
CAS-nr:
7439-92-1 |
Ingen restkoncentration (detektionsgräns 10 ppm, Testrapport med analys
enligt: CEN TC 309 WI 065 - 4.3 eller motsvarande) |
2.1.4.1 Flamskyddsmedel i plast/gummi |
|
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation för ingående plast/gummi ska
finnas som styrker att nedan flamskyddsmedel inte aktivt tillsatts eller
att dess halt max uppgår till 0,1vikt% uppmätt värde. Detta krav gäller inte
ingående elektronik (t.ex. elmotorer och elkablar). |
|
Polybromerade bifenyler (PBBs) |
CAS-nr: 59536-65-1 |
Dekabromdifenyleter
(dekaBDE) |
CAS-nr: 1163-19-5 |
Pentabromdifenyleter
(pentaBDE) |
CAS-nr: 32534-81-9 |
Oktabromdifenyleter (oktaBDE) |
CAS-nr: 32536-52-0 |
Tris
(2,3-dibrompropyl) fosfat (TBPP) |
CAS-nr: 126-72-7 |
Tris (1-aziridinyl)fosfin oxid (TEPA) |
CAS-nr: 5455-55-1 |
Hexabromcyklododekan (HBCDD) |
CAS-nr: 25637-99-4 |
Tris (2 kloretyl)
fosfat (TCEP) |
CAS-nr: 115-96-8 |
2.1.4.2 Mjukgörare/ftalater i plast/gummi |
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation för ingående plast/gummi ska
finnas som styrker att ftalater/mjukgörare med faroangivelse H360
inte aktivt tillsatts eller att uppmätt värde max uppgår till 0,1 vikt% per
substans och detalj. Små plastdelar (t ex skruvar, stift och fästanordningar)
omfattas inte av kravet. |
2.1.4.3 PVC |
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation ska finnas som styrker att
ingående plastdetaljer, inklusive vävplast/konstläder, inte innehåller PVC. Detta
krav gäller inte för elektriska komponenter (t.ex. elkablar), sjukhusväv/urinväv eller vävplast/konstläder på möbler avsedda för
vårdmiljö där regelbunden spritning krävs. Små plastdelar (t ex skruvar,
stift och fästanordningar) omfattas inte av kravet. |
2.1.4.4 Pigment i plast/gummi |
Aktuellt varuinformationsblad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation för ingående plast/gummi ska finnas som styrker att
pigment eller tillsatser baserade på bly, kadmium, tenn, krom VI eller
kvicksilver inte aktivt tillsatts eller att dess halt max uppgår till 0,01
vikt% uppmätt värde per detalj. Små
plastdelar (t ex skruvar, stift och fästanordningar) omfattas inte av kravet. |
2.1.4.5 Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) i plast/gummi |
Aktuellt varuinformationsblad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation ska finnas som styrker att ingående plast/gummi,
inklusive vävplast/konstläder inte har aktiv tillsats av, eller innehåller
kortkedjiga klorparaffiner (SCCP). Uppmätt värde per detalj får inte
överskrida 0,01 vikt%. Små plastdelar (t ex skruvar, stift och
fästanordningar) omfattas inte av kravet. |
2.1.5.1 Flamskyddsmedel i stoppningsmaterial |
|
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation för ingående stoppningsmaterial ska
finnas som styrker att nedan flamskyddsmedel inte aktivt tillsatts eller
att uppmätt värde max uppgår till 0,1 vikt%. |
|
Polybromerade bifenyler (PBBs) |
CAS-nr: 59536-65-1 |
Dekabromdifenyleter
(dekaBDE) |
CAS-nr: 1163-19-5 |
Pentabromdifenyleter
(pentaBDE) |
CAS-nr: 32534-81-9 |
Oktabromdifenyleter (oktaBDE) |
CAS-nr: 32536-52-0 |
Tris
(2,3-dibrompropyl) fosfat (TBPP) |
CAS-nr: 126-72-7 |
Tris (1-aziridinyl)fosfin oxid (TEPA) |
CAS-nr: 5455-55-1 |
Hexabromcyklododekan (HBCDD) |
CAS-nr: 25637-99-4 |
Tris (2 kloretyl)
fosfat (TCEP) |
CAS-nr: 115-96-8 |
2.1.5.2 Mjukgörare/ftalater i stoppningsmaterial |
Aktuellt
varuinformationsblad, miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från
underleverantör eller annan dokumentation för ingående stoppningsmaterial ska
finnas som styrker att ftalater/mjukgörare med faroangivelse H360
inte aktivt tillsatts eller att uppmätt värde max uppgår till 0,1 vikt%. |
Undantag från kraven på ytbehandling: Små detaljer som häftklammer, skruv, spik,
gångjärn eller beslag som sammanlagt motsvarar <5 vikt% av möbelns totala
vikt. |
Rekommendation
för vårdmiljö: för vissa miljöer inom vård kan det i vissa undantagsfall
föreligga krav på regelbunden desinficering med sprit. Upphandlare kan när så
är påkallat själva ange att de accepterar avsteg från Möbelfaktas miljökrav
på ytbehandling för möbler avsedda för vårdmiljö eftersom upprepad spritning
kan innebära stor påfrestning på ytan. Förslagsvis kan upphandlare tydliggöra
vad man önskar genom följande formulering: ”Ytan ska klara daglig avtorkning
med desinfektionsmedel - företrädesvis sprittvätt med t.ex. 50%-ig isopropanol
eller 70%-ig sprit”. Upphandlaren kan ange att
undantag accepteras för t.ex. för lösningsmedelsburna PUR-lacker och klassningarna
H400, H410, H411, H412
och H413 tillåts. Man kan även göra
undantag för H334. OBSERVERA att detta INTE är ett generellt
undantag i Möbelfakta för vårdmiljö utan enbart en rekommendation till
enskilda upphandlare/beställare för vårdmiljö som vill kunna desinficera
möbler regelbundet med sprit. |
2.1.6.1 Ytbehandling – faroangivelser |
||
Möbler/produkter ska inte vara
ytbehandlade med produkter eller beredningar klassificerade enligt någon
eller några av nedan faroangivelser. Säkerhetsdatablad (SDS enligt REACH
CLP-förordning nr 1272/2008) ska finnas tillgänglig för samtliga
nyttjade ytbehandlingsprodukter. För ytbehandling med krom III i kombination med nickel
och/eller zink se avsnitt 2.1.6.4 Ytbehandling – förkromning. |
||
Faroklass |
Faroangivelse enligt förordning 790/2009 |
|
Akut toxicitet |
H300, H301, H310, H311, H330, H331 |
|
Organtoxisk |
H370, H371, H372, H373 |
|
Cancerframkallande |
H350, H351 |
|
Mutagen |
H340, H341 |
|
Reproduktionstoxisk |
H360, H361 |
|
Allergiframkallande |
H334 |
|
Miljöfarligt |
H400, H410, H411, H412, H413 |
|
Om det av tekniska skäl
krävs användning av ytbehandlingsprodukter märkt som miljöfarliga (H400,
H410, H411, H412, H413) kan det accepteras om tillförd mängd miljöfarliga
ämnen <14g/per m2 yta. |
|
2.1.6.2
Ytbehandling – aromatiska lösningsmedel |
Innehållet av aromatiska* lösningsmedel/kolväten i
ytbehandlingsprodukter/beredningar får max uppgå till 1,0 vikt%. Säkerhetsdatablad
(SDS enligt REACH CLP-förordning nr 1272/2008) ska finnas tillgänglig
för samtliga nyttjade ytbehandlingsprodukter. |
*
Exempel på aromatiska lösningsmedel: toluene, xylene och liknande.
2.1.6.3 Ytbehandling – VOC (flyktiga organiska lösningsmedel) |
Ytbehandling med beredningar som innehåller VOC (ångtryck
över 0,01 kPa*) accepteras om mängd påförd
VOC-komponent max uppgår till motsvarande: ·
35 g/m2 för hemmiljö. ·
60 g/m2 för
kontor/offentlig/utemiljö. Dokumentation från leverantör av ytbehandlingsprodukt ska
finnas som anger halt VOC. Möbelproducenten ska kunna redovisa hur
mängden påförd VOC har beräknats. Undantag från dessa krav får göras om den totala mängden
tillförd VOC understiger 5 vikt% räknat på total mängd applicerad
ytbehandlingsprodukt ELLER om mängden tillförd VOC max uppgår till ovan
gränsvärden. |
*
Definitionen ”ångtryck över 0,01 kPa” gäller enligt direktiv 2010/75/EU
(Industriutsläppsdirektivet).
2.1.6.4 Ytbehandling – förkromning |
Aktuellt varuinformationsblad,
miljövarudeklaration, produktfakta, intyg från underleverantör eller annan
dokumentation ska finnas som styrker att ingående
komponenter inte har aktiv tillsats av eller har passivering av metallytor
med krom VI. I undantagsfall kan ytbehandling av metaller med krom III
i kombination med nickel och/eller zink accepteras för komponenter (t.ex.
underreden, ben) på stapelbara möbler, fällbara möbler eller möbler som kan
utsättas för kraftigt slitage avsedda för framförallt offentlig miljö. |
2.1.7.1 Metall – hudkontakt |
Metall som
under längre tid kommer i direkt kontakt med hud (t.ex. armstöd) får inte
utgöras av legeringar innehållande nickel, krom III eller
krom VI. |
2.1.8.1 Lim |
Lim som
används vid tillverkning av möbler eller komponenter till möbler får
innehålla max 10 vikt% VOC (ångtryck över 0,01 kPa*) och max 0,2
vikt% fri formaldehyd. Kravet gäller det rena limmet utan härdare. Aktuellt
varuinformationsblad (SDS), intyg från leverantör eller motsvarande ska
finnas tillgängligt för ingående limmer. Kravet fri
formaldehyd gäller inte lim/bindemedel som används för tillverkning av spånskivor,
MDF, HDF eller plywood under förutsättning att kravet på emission är uppfyllt
enligt avsnitt 2.1.2.2 Formaldehyd i träbaserade plana skivor. |
*
Definitionen ”ångtryck över 0,01 kPa” gäller enligt direktiv 2010/75/EU
(Industriutsläppsdirektivet).
Producenten ska garantera att plastdelar >50 gram är permanent märkta
enligt ISO 11469 och/eller ISO 1043:1-4. Undantagna är plastdelar där det kan
visas att det är tekniskt omöjligt att märka, t.ex. på grund av utrymmesskäl
eller produktionsmetod, t.ex. strängsprutade detaljer. |
Producenten ska garantera att produkten är märkt så att producent och/eller
den part som tillgängliggjort produkten på marknaden kan identifieras. Producenten
ska även garantera att produkten är märkt så att produktproduktionstid/datum
kan härledas. |
Producenten ska garantera att reservdelar tillhandahålls under minst fem år
efter märkt produktionstid/datum. Med reservdelar avses
funktionsrelaterade komponenter som vid skada eller annat fel gör produkten
helt eller delvis obrukbar, t.ex. gångjärn, gasfjädrar, elektriska
manöversystem och lådsystem. |
Tydlig och ändamålsenlig
produktinformation ska finnas tillgänglig, till exempel skickas med möbeln i
fysiskt format eller finnas tillgänglig för nedladdning på webben. Monteringsanvisning kan utelämnas vid enklare montering som t.ex.
ben, knoppar och handtag. Bruksanvisning ska lämnas när produkten är multifunktionell
eller har olika inställbara funktioner. Skötselanvisning ska redovisas för produktens olika ytmaterial, inklusive
möbelklädslar. |
För möbler/produkter avsedda för
den svenska marknaden ska producenten kunna påvisa att Förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar
följs, antingen via anslutningsbevis till FTI-register, eller, om det inte
finns, genom att producenten garanterar att kravet gällande
producentansvar uppfylls med hjälp av egna rutiner. |
* Om producenten inte använder förpackningsmaterial utan istället
använder t.ex. filtar eller dylikt som återanvänds så är kravet inte
tillämpbart.
Möbelfaktas
kravspecifikation, del 3, baseras på FN:s Global Compact, FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s Due Diligence Guidance
for Responsible Business Conduct.
Kraven är
uppdelade i två kapitel. Kapitel ett (3.1) omfattar specifika krav inom
områdena: mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. Kapitel
två (3.2) innehåller krav på företagets arbete för att systematiskt identifiera
och hantera risker för avvikelser från kraven angivna i del ett (3.1).
Kraven gäller
hela leveranskedjan. Med leveranskedja avses både företagets egen verksamhet
och leverantörskedja. Med leverantörskedja avses företagets leverantörer och
underleverantörer som är direkt kopplade till utvinning av råvaror och
produktion av märkta produkter
Vid
tidpunkten för formulering av Möbelfaktas krav (del 3) i aktuell version, har
det säkerställts att dessa i sin helhet är harmoniserade med
Upphandlingsmyndighetens krav om hållbara leveranskedjor på avancerad nivå samt
Nationella kansliet för hållbar upphandling, se vidare i Appendix.
Rutinkravens
tillhörande vägledningsavsnitt är dels hämtade ur och baserade på FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt Nationella
kansliet för Hållbar Upphandlings dokument ”Hållbara leveranskedjor -
Vägledning kontraktsvillkor”.
Som företag
måste nationell och lokal lagstiftning i de länder där verksamhet bedrivs
uppfyllas. I de fall då internationella bestämmelser föreskriver ett starkare
skydd för den enskilde än nationell lagstiftning ska företaget vidta skäliga
åtgärder för att följa de internationella bestämmelserna.
Revision kan
komma att utföras hos företaget såväl som hos dess leverantörer och
underleverantörer. Full transparens förväntas från företaget avseende hur
kraven efterlevs. I händelse av att ett företag eller dess leverantör bryter
mot kraven ska korrigerande åtgärder vidtas. En korrigerande åtgärd innebär att
ett företag säkerställer att det egna företaget, eller leverantören, så
skyndsamt som möjligt åtgärdar avvikelsen.
Med mänskliga
rättigheter avses efterlevnad av FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948)* samt Internationella
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Internationella
konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
·
Företaget ska
stödja och respektera mänskliga rättigheter och har ett ansvar för att
respektera och främja de mänskliga rättigheterna både inom den egna
verksamheten och i leverantörskedjan,
·
Företaget ska
försäkra sig om att den inte medverkar, direkt eller indirekt, till kränkningar
av mänskliga rättigheter. Detta inkluderar även då företaget underlåter att
ställa frågor om kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller drar nytta av
kränkningar som begås av någon annan.
Med
arbetsrätt avses efterlevnad av Internationella arbetsorganisationens (ILO)
åtta kärnkonventioner om grundläggande principer och rättigheter i
arbetslivet*, FN:s barnkonvention, artikel 32*, den arbetsrättslagstiftning,
inklusive bestämmelser om lön, arbetstid, ledighet och socialförsäkringsskydd
som gäller i landet där arbetet utförs* samt det arbetarskydd och den
arbetsmiljölagstiftning som gäller i landet där arbete utförs*.
Ingen
förekomst av barnarbete (ILO 138 och 182*, FN:s barnkonvention artikel 32*)
·
Ingen person
får anställas under åldern för obligatorisk skolgång eller vara under 15 år
eller yngre än minimiåldern för arbete, om denna ålder överstiger 15 år.
·
Barn mellan
15 och 18 år får inte anställas för riskfyllt arbete eller arbete som strider
mot individens personliga utveckling (fysisk, psykisk, mental, andlig, moralisk
eller social utveckling). Barn mellan 15 och 18 år får endast anställas under
förutsättning att de uppnått laglig ålder för att arbeta samt har fullgjort
nationell skolplikt. Det ska finnas en policy för vilka typer av uppgifter en
person mellan 15 och 18 år får utföra.
·
Om barnarbete
upptäcks ska företaget agera utifrån barnets bästa samt hitta lämpliga
lösningar i samråd med barnet och barnets familj.
Ingen
förekomst av tvångsarbete (ILO 29* och 105*)
Tvångsarbete,
inklusive slavarbete, kontraktsarbete eller ofrivilligt fängelsearbete får inte
förekomma och allt arbete ska vara frivilligt utan hot om straff eller
liknande.
·
Arbetstagaren
ska ha rätt att sluta sitt arbete efter en rimlig uppsägningstid.
·
Företaget får
inte omhänderta id-handlingar i original.
Ingen
förekomst av diskriminering och trakasserier (ILO 100* och 111*)
·
Diskriminering
på grundval av etnisk tillhörighet, kön, civilstånd, graviditet, religion,
socialt eller etniskt ursprung, nationalitet, funktionsvariation, politiska
åsikter, fackligt engagemang, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder,
hälsotillstånd eller sexuell orientering eller annat karaktärsdrag som skyddas
av tillämplig lagstiftning får inte förekomma. Med diskriminering avses
åtskillnad av arbetstagare som inte grundar sig på meriter eller kvaliteter,
utan innebär särbehandling på osakliga grunder.
·
Företaget ska
verka för mångfald och lika möjligheter i verksamheten.
·
Det får inte
förekomma trakasserier i verksamheten. Med trakasserier avses när arbetstagare
utsätts för hård eller omänsklig behandling, däribland sexuella trakasserier
eller någon form av psykisk eller fysisk bestraffning.
Föreningsfrihet
och kollektiva förhandlingar (ILO 87* och 98*)
·
Företaget ska
erkänna och respektera arbetstagares (och arbetsgivarens) rätt att organisera
sig, ansluta sig till organisationer de själva önskar delta i, samt rätten att
förhandla kollektivt. Med kollektiva förhandlingar avses formaliserade
och/eller icke formaliserade samarbeten för att främja och försvara egna
intressen i arbetslivet och i förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. I länder där föreningsfriheten är begränsad eller under
utveckling, ska leverantören medverka till att anställda får möta
företagsledningen för att diskutera löne- och arbetsvillkor utan negativa
konsekvenser.
Anställningsvillkor,
löner och arbetstider
·
Alla
arbetstagare ska ha ett skriftligt anställningsavtal där uppgifter som arbetets
art, arbetstid, lön och semester ingår.
·
Arbetsgivaren
ska säkerställa att alla arbetstagare förstår sina anställningsvillkor, till
exempel med hjälp av medarbetarhandbok och utbildning.
·
Lön ska
betalas direkt till arbetstagaren på överenskommen tid och till fullo.
·
Företaget ska
verka för att levnadslöner betalas till arbetstagare och får i inget fall
betala mindre än den nationellt/lokalt lagstadgade minimilönen.
·
Övertid ska
vara frivillig och övertidsersättning ska betalas ut enligt nationell
lagstiftning och tydligt specificeras i lönebeskedet.
·
Veckoarbetstiden
får inte överstiga de lagliga gränserna eller 60 timmar i veckan, inklusive
övertid.
·
Arbetstagarna
ska ha minst en ledig dag per vecka.
·
Företaget ska
säkerställa att arbetstagarna har raster under arbetsdagen.
·
Ledighet,
inklusive semester, helgdagar, sjukledighet och föräldraledighet ska godkännas
och ersättas i enlighet med nationell lagstiftning.
·
Alla
arbetstagare ska omfattas av socialförsäkringar i enlighet med nationell lag.
Arbetsmiljön
ska vara säker och hygienisk (ILO 155 och 170)
·
Arbetstagaren
som arbetar i företagets verksamhet ska erbjudas en säker och hälsosam
arbetsmiljö där förebyggande åtgärder som minimerar skador och hälsorisker ska
vidtas. Med säker och hygienisk arbetsmiljö avses att arbetstagaren ska, då den
befinner sig på en plats som arbetsgivaren har direkt eller indirekt kontroll
över, garanteras att vara fri från eller skyddas mot förhållanden som kan
utgöra en fara för arbetstagarens fysiska och/eller psykiska hälsa.
·
Det ska
finnas ett register över olyckor och incidenter. Med incidenter menas sådana
händelser som kunde lett till en olycka.
·
Arbetstagare
ska få utbildning om de eventuella hälsorisker som arbetet kan medföra,
inklusive farliga arbetsmoment och allmän säkerhetsinformation. Arbetstagare
ska regelbundet få relevant utbildning och instruktioner för att kunna
manövrera maskiner och annan utrustning.
·
Arbetstagare
ska ha tillgång till all behövlig skyddsutrustning utan att själva behöva
bekosta den.
·
Temperatur,
luftkvalitet och ljudnivå ska regleras i enlighet med lokal lagstiftning. Där
arbetsmiljön inte kan ändras ska den avhjälpas med skyddsutrustning.
·
Kemikalier
ska hanteras säkert och säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga.
·
Brandövningar
ska hållas regelbundet. Brandutrustning, utrymningsplaner och nödutgångar ska
finnas tillgängliga och väl synliga i alla utrymmen.
·
Arbetsplatsen
ska vara ren, fräsch och säker. Hygieniska faciliteter ska finnas tillgängliga.
Detta gäller också för boenden för de anställda.
Med miljö
avses efterlevnad av den miljöskyddslagstiftning som gäller i landet där
arbetet utförs* samt att verksamheten ska bedrivas med hänsyn till den för
företaget omgivande miljön.
·
Företaget ska
bedriva sin verksamhet med hänsyn till miljön och följa lokal och nationell
miljöskyddslagstiftning. Ett system för lagefterlevnadskontroll med laglistor
ska finnas.
·
Företaget ska
identifiera, mäta och följa upp sin miljöpåverkan och för att säkerställa
ständig förbättring ska lång- och kortsiktiga miljömål med tillhörande
handlingsplan upprättas.
·
Vid
materialval och tillverkning av möbeln och dess ingående delar ska hänsyn tas
till försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.
·
Alla
arbetstagare ska tillhandahållas miljöutbildning och företaget ska ta lämpliga
initiativ för att stärka ett större miljömedvetande.
·
Företaget ska
uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik.
Med
anti-korruption avses efterlevnad av FN:s konvention
mot korruption* samt den mutbrottslagstiftning som gäller i Sverige, i landet
där hela eller delar av produkten framställs och sådant annat lands lag som i
övrigt omfattar företagets verksamhet.
·
Företaget ska
motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning
·
Företaget ska
inte direkt eller indirekt erbjuda eller ge otillbörlig betalning eller annan
ersättning till någon person eller organisation i syfte att erhålla, behålla
eller styra affärer eller få annan otillbörlig fördel inom ramen för sin
verksamhet.
·
Företaget ska
inte direkt eller indirekt begära eller acceptera någon form av otillbörlig
betalning eller annan ersättning från tredje part som kan påverka
objektiviteten vid affärsbeslut.
För att
säkerställa efterlevnad av kraven beskrivna i 3.1 ska företaget ha ett
systematiskt arbetssätt för att förebygga och hantera eventuella avvikelser
från kraven och för att säkerställa ständig förbättring.
Nedan angivna
rutinkrav tydliggör vad företaget ska ha på plats inom ramen för sitt
systematiska arbete. Det systematiska arbetet och dess rutiner ska vara dokumenterade
och tillämpas löpande i den egna verksamheten och i leverantörskedjan.
Rutinerna ska vara proportionerliga i förhållande till de risker företaget har
i den egna verksamheten och i leverantörskedjan.
Till
respektive rutinkrav finns vägledning med syfte att ytterligare tydliggöra
kravens innebörd och vad man som företag behöver ha i åtanke för att efterleva
kraven.
Företaget ska ha antagit en eller flera
policy(-er) som: ·
minst
omfattar kraven beskrivna i kapitel 3.1, ·
är
fastställd(-a) på högsta nivå i företaget, |
Syftet med
policyåtagandet är att säkerställa att företaget är medveten om sitt ansvar och
att det agerar för att respektera kraven beskrivna i 3.1. Policyåtagandet ska
också säkerställa att ansvaret är förankrat i verksamheten. Vidare ska det
finnas tillgängligt för affärspartners och andra intressenter som har
anknytning till företagets verksamhet.
Ett policyåtagande är en allmänt tillgänglig
avsiktsförklaring (dvs. tillgänglig för såväl interna som externa aktörer) som
beskriver företagets ansvar,
åtaganden och förväntningar när det gäller kraven beskrivna i 3.1. Åtagandet
gäller såväl i den egna verksamheten som i leverantörskedjan samt i övriga
affärsrelationer. Företagets åtagande när det gäller kraven beskrivna i 3.1 kan
uttryckas i en enda policy eller i flera fristående policyer. Det kan även
med fördel integreras i något eller några av företagets styrdokument, till
exempel i egen uppförandekod och i uppförandekod för leverantörer. För att
policyåtagandet ska vara verkningsfullt inom företagets organisation ska den
vara antagen av högsta ledningen.
Företaget
ska ha rutiner för vidareförmedling av policyåtagandet i egen verksamhet och
i leverantörskedjan, som säkerställer att företaget: ·
skriftligen
vidareförmedlar kraven beskrivna i 3.1 till de leverantörer som företaget har
kontraktsförhållande med (leverantörer i 1:a led), ·
säkerställer
att kraven beskrivna i 3.1 vidareförmedlas från leverantörer som den har
kontraktsförhållande med (1:a ledet), vidare i leverantörskedjan |
Syftet med att kräva att företaget vidareförmedlar
kraven beskrivna i 3.1 (policyåtagandet) är att åtagandet ska delges relevanta
aktörer. Det avser
såväl aktörer som själva förväntas införa motsvarande åtagande i sin verksamhet
(till exempel leverantörer och underleverantörer), som intressenter
som har intresse i dess implementering (till exempel affärsförbindelser,
investerare, konsumenter och intresseorganisationer).
Vidareförmedling av kraven ska säkerställa att
medarbetare, intressenter, leverantörer och underleverantörer i olika led i
leverantörskedjan blir
medvetna om företagets policyåtagande om att respektera kraven. Dessutom
förväntas de att agera i enlighet med kraven.
Policyåtagandet ska även förankras hela vägen från
högsta nivån till berörda medarbetare i företaget, som annars kan agera utan
att vara medvetna
om kraven eller utan att ta hänsyn till dem. Policyåtagandet kan
vidareförmedlas genom relativt enkla metoder, såsom att publicera det på
företagets
webbplats eller intranät. Dessutom kan företaget genomföra utbildningar internt
för att öka kunskapen om policyåtagandets innebörd inom den egna
verksamheten.
Verksamheter som företaget har kontraktsförhållanden
med ska ta del av kraven. Det räcker inte med att en policy finns tillgänglig
för leverantörer,
utan kraven ska skriftligen accepteras. Vid behov ska de också översättas till
lokala språk. Dessutom kan företaget genomföra utbildningar för
leverantörer för att främja kapacitetsbyggnad i leverantörskedjan i syfte att
öka kunskapen om kraven i olika led i leverantörskedjan.
Ofta finns det större risker i
underleverantörsleden. Det är därför viktigt att företaget vidareförmedlar
ansvaret, dvs. ställer krav även i dessa led.
Ett företag kan genom avtal kräva att leverantörer i sin tur vidareförmedlar
motsvarande krav i sina leveranskedjor. Möbelfakta - Förslag reviderade
krav del 3, 2020-09-07. Sida 7 av 15
·
ha utsett
en eller flera personer på ledningsnivå som är ytterst ansvariga för kraven
beskrivna i 3.1, ·
Utsett en
eller flera personer som är operativt ansvariga för efterlevnad av kraven
beskrivna i 3.1 inom den egna verksamheten och i leverantörskedjan ·
ha
tydliggjort vad ansvaret innebär. |
Syftet med att efterfråga en tydlig
ansvarsfördelning är att se till att företaget har utsett ansvariga på
ledningsnivå för efterlevnad av kraven
beskrivna i 3.1.
För att ett policyåtagande ska vara effektivt och
kunna efterlevas behövs en intern ansvarsfördelning. Ytterst är det ledningen
som har ansvar
för att åtagandet efterlevs och därför behöver någon
inom ledningsgruppen utses som ansvarig. Det är också viktigt att företaget
säkerställer
att operativt ansvariga personer har relevant kompetens inom de respektive
ansvarsområdena. Ansvarsfördelningen kan givetvis se olika ut
beroende på företagets storlek och struktur, men någon eller några personer i
ledande befattning ska ha det yttersta ansvaret. Det dagliga
ansvaret kan sedan delegeras inom organisationen.
·
redogöra
för en kartläggning av leverantörskedjan som minst inkluderar de leverantörer
där faktisk tillverkning av möbel och ingående delar sker i en uppdaterad
lista med namn och adresser till dessa anläggningar, ·
redovisa en
handlingsplan för att öka spårbarheten i leverantörskedjan i de fall där
spårbarheten är låg, ·
redogöra
för att den personal som arbetar med riskanalyser tilldelas den tid och den
kompetensutveckling som krävs för uppgiften, ·
redogöra
för hur den identifierar aktuella och potentiella risker i egen verksamhet
och i leverantörskedjan avseende efterlevnad av kraven beskrivna i 3.1
utifrån bekräftad information och uppdaterad information från trovärdiga
källor, ·
redogöra
för de identifierade riskerna i egen verksamhet och i leverantörskedjan
(avseende de produkter som ingår i märkningen), ·
redogöra
för hur den prioriterar sina identifierade risker i egen verksamhet och i
leverantörskedjan utifrån allvarlighetsgrad. |
Syftet med att begära att företaget genomför
riskanalyser är att säkerställa att företaget regelbundet identifierar risker
för avvikelser från kraven
beskrivna i 3.1.
Då risker ständigt förändras till följd av nya
affärsrelationer, förändringar i produktionen, nya lagar med mera, bör en
riskanalys som minst
genomföras i anslutning till sådana förändringar. Med risk avses både faktisk
och potentiell negativ påverkan utifrån angivna krav.
Processen för riskanalyser innefattar både
identifiering och prioritering av risker. För identifiering av risker i
leverantörskedjan är det avgörande
att företaget även har rutiner på plats för kartläggning av denna. Riskanalyser
behöver genomföras regelbundet och ska vara relevanta för den del
av företagets verksamhet som omfattar de Möbelfaktamärkta produkterna.
Det är viktigt att poängtera att identifieringen av
en risk i sig inte innebär en avvikelse från kraven. Det är viktigt att
presentera de risker som
faktiskt finns. Vad som sedan är avgörande är att företaget i nästa steg visar
på hur dessa risker hanteras och motverkas. Rutiner för riskanalys
kan med fördel ingå i företagets bredare riskhanteringssystem.
Kartläggning av leverantörskedjan
Kännedom om leverantörskedjan är avgörande för att
kunna identifiera och hantera relevanta risker för avvikelser från kraven
beskrivna i 3.1.
Hur lång och komplex leverantörskedjan är påverkar också risken för avvikelser.
Det är därför viktigt att företaget känner till kedjan för att kunna
avgöra vilka åtgärder som behöver införas. Det är även viktigt att känna till
vilken typ av verksamhet företagen i leverantörskedjan bedriver, till
exempel huruvida de är grossister eller producenter, och på vilken ort som
verksamheterna bedrivs.
Hur företaget genomför kartläggningen av leverantörskedjan
kan variera med hänsyn till vilken information det har tillgång till. Om
företaget har
full insyn i var produktionen sker kan det göra en detaljerad kartläggning med
specificerad information. Om företaget har begränsad insyn i var
produktionen sker kan kartläggningen göras dels med specificerad information,
dels med allmänt tillgänglig information och antaganden om var
produktionen kan tänkas ske. Om företaget har mycket begränsad information om
leverantörskedjan, såsom vanligen är fallet avseende råvaruutvinningen,
kan kartläggningen helt baseras på allmänt tillgänglig information och
antaganden om var produktionen eller råvaruutvinningen antas ske.
Om företaget har begränsad insyn i kedjan ska den vidta nödvändiga åtgärder för
att öka insynen i syfte att kontinuerligt kartlägga leverantörskedjan
för att kunna bekräfta riskbilden. En process för att öka spårbarheten i
leverantörskedjan utgör därför en naturlig del av rutinen för riskanalys.
Avseende råvaror bör företaget som minst fokusera
sin kartläggning på de, för de märkta möblerna, huvudsakliga råmaterialen såsom
träråvara,
textila råvaror samt stålråvara.
Identifiering av risker
Det är viktigt att säkerställa att alla typer av
risker kopplade till kraven beskrivna i 3.1 fångas in i riskanalysen, både
avseende egen verksamhet
och i leverantörskedjan. En riskanalys för korruptionsrisker kommer exempelvis
att kräva andra informationskällor än en riskanalys över miljörisker.
För att kunna identifiera risker för avvikelser från kraven beskrivna i 3.1 är
det även viktigt att företaget har god kännedom om nationell lagstiftning
som rör dessa.
Identifiering av risker i den egna verksamheten bör
ske inom ramen för det systematiska riskhanteringsarbetet för respektive
sakområde såsom
kopplat till arbetsmiljöarbetet, personalområdet, miljöarbetet och systematiskt
anti-korruptionsarbete. Riskanalysen bör baseras på faktisk kunskap
om företaget och de förhållanden som råder inom verksamheten.
Identifiering av risker i leveranskedjan bör baseras
både på företagets egen kunskap om verksamheten och leverantörskedjan samt på
rapporter och
analyser från etablerade organisationer och expertorgan. Som exempel kan nämnas
FN-organ och organisationer som ICC (International Chamber of
Commerce), Amnesty International, International Trade
Union Confederation, Freedom
House och Transparency International.
Informationsinsamling
är central för riskanalysen och processen bör bygga på intern och oberoende
extern expertis samt kan innefatta samråd om konkreta risker med personer,
deras ställföreträdare och grupper som kan komma att drabbas. Företaget bör ta
särskild hänsyn till sårbara grupper och ett brett spann av
rättighetsinnehavare i leveranskedjan.
Prioritering av risker
Efter att en riskanalys har genomförts behöver
företaget, när det är nödvändigt, prioritera vilka risker som måste hanteras
först. Prioriteringen ska
göras utifrån allvarlighetsgraden för den potentiella negativa påverkan i
enlighet med OECD Due Diligence
Guidance for Responsible
Business
Conduct. Ju allvarligare den negativa påverkan kan
anses vara, desto högre prioritet bör företaget ge frågan. För bedömningen av
vad som är en
allvarlig negativ påverkan ska företaget beakta skala (hur pass allvarlig
effekten är), omfattning (antalet individer som drabbas), om den är av
oåterkallelig karaktär (möjligheten att återställa situationen och kompensera
de drabbade) och hur sannolik risken för förekomst av negativ påverkan
är.
Det vill säga, en påverkan som är tillfällig,
drabbar få, och enkelt kan återställas är inte lika allvarlig som en påverkan
som drabbar människor eller
miljö permanent, drabbar fler människor eller inte går att återställa, till
exempel dödsfall eller permanent skada.
Avseende prioritering av risker i leveranskedjan bör
företaget ta hänsyn till särskilt sårbara grupper såsom barn, kvinnor, etniska
grupper eller
ursprungsbefolkningar. Denna process bör bygga på intern och/eller oberoende
extern expertis och kan innefatta samråd med grupper och
andra relevanta personer som kan komma att drabbas.
·
redogöra
för urvalet av de identifierade risker som följs upp inom den egna
verksamheten, ·
redogöra
för urvalet av vilka leverantörer och underleverantörer som följs upp med
hänsyn till de identifierade riskerna, ·
redogöra
för när, var och hur ofta uppföljningsaktiviteter genomförs, ·
redogöra
för vilka uppföljningsaktiviteter som har genomförts för att hantera
identifierade risker i den egna verksamheten och i leverantörskedjan
(avseende de produkter som ingår i märkningen). |
Syftet med att begära att företaget har rutiner för
uppföljning är att säkerställa att företaget, som en del i sitt
riskhanteringsarbete, kontrollerar
att kraven faktiskt efterlevs i egen verksamhet och i
leverantörskedjan. Genom uppföljning säkerställs att företaget hanterar sina
identifierade
risker för avvikelser från kraven på ett effektivt sätt, och vidtar eventuella
åtgärder för att kunna arbeta mot ständiga förbättringar. Uppföljningen
bör utgå från riskanalyser och särskilt rikta in sig på prioriterade risker
(identifierade och prioriterade i enlighet med 3.2.4).
Avseende uppföljning av risker i leverantörskedjan
kan det i vissa fall vara svårt för företaget att utvärdera underleverantörer i
kedjan på grund
av bristande insyn och inflytande. Detta minskar dock inte företagets ansvar
för att hantera risker i olika led i kedjan. Företaget ska i dessa
situationer vidta lämpliga åtgärder för att utifrån sina förutsättningar
övervaka och hantera riskerna. Samverkan med andra organisationer
och gemensamma branschinitiativ är ett sätt att åstadkomma detta, och är allt
vanligare för att hantera gemensamma utmaningar i leveranskedjor.
Metod för uppföljning
Uppföljningen kan ske på olika sätt. Inom egen
verksamhet bör uppföljning ske genom skyddsronder, internrevisioner,
medarbetarundersökningar
och uppföljning av relevanta nyckeltal.
Uppföljning i leverantörskedjan bör ske genom
leverantörsutvärdering och/eller informationsinsamling genom
självskattningsenkäter, egna eller
tredjepartsrevisioner, och/eller klagomålsmekanismer. Även insatser som bygger
upp underleverantörernas kapacitet kan vara en del av
uppföljningen, till exempel genom utbildning. Om delar av leverantörskedjan har
granskats inom ramen för någon gällande social standard,
till exempel SA8000, RBA, EICC eller Fair Wear
Foundation, kan dessa också utgöra del av uppföljningen. Metoden för
uppföljning kan variera
beroende på risken och det är samtidigt avgörande att uppföljningsåtgärder
kopplas direkt till den identifierade risken.
Revisioner är en vanlig metod för uppföljning som
kan ge företaget resultat som är jämförbara över tid eller med land- och
branschgenomsnitt.
Revisionerna kan vara utförda av företaget i egen regi eller genom en tredje
part. Beroende på vilket led i leverantörskedjan som revideras
kan revisionen se olika ut. När en underleverantör revideras som är grossist i
ett land med låg risk för avvikelser från kraven, är det mer
relevant att granska grossistens rutiner och processer för vidareförmedling av
kraven och kontroll av efterlevnad. Om det däremot är
en
revision av fabriken där hela eller delar av produkter tillverkas behöver en på
plats-revision genomföras. En revisionsrapport presenterar
sedan resultatet och redogör för avvikelser samt förslag till åtgärder.
Ett mindre företag kan ha mer begränsade möjligheter
att genomföra egna revisioner, men de kanske har ett större företag som
underleverantör
som genomför egna revisioner. Företaget kan då till exempel granska deras
revisionsrapporter som ett led i sin egen uppföljning.
Utöver uppföljning i form av självskattningsenkäter
och revisioner är klagomålsmekanismer en viktig kanal för inhämtande av
information
om hur kraven efterlevs. Välfungerande
klagomålsmekanismer kan ge företaget kontinuerlig information om potentiella avvikelser
som
ibland kan vara svåra att upptäcka vid revisioner.
·
redogöra
för hur systematisk avvikelsehantering sker i den egna verksamheten och i
leverantörskedjan med hänsyn till avvikelsens orsak, art och
allvarlighetsgrad. ·
redogöra
för om några avvikelser avseende kravens efterlevnad har inträffat i den egna
verksamheten och i leverantörskedjan, ·
redogöra
för vilka lämpliga åtgärder som omedelbart vidtagits för rättelse vid
identifierade brister i egen verksamhet och i leverantörskedjan |
Syftet med att begära att företaget har rutiner för
avvikelsehantering är att säkerställa att interna processer finns på plats för
att omedelbart
kunna hantera avvikelser från kraven som verksamheten orsakat eller bidragit
till. Om det kan fastställas att företaget har orsakat avvikelsen
ska rutinerna ska även säkerställa att företaget medverkar till att gottgöra de
personer som har drabbats negativt av avvikelsen.
Om hela eller delar av produktionen sker i
högriskländer och inom högriskbranscher är det sannolikt att uppföljning kommer
att leda till att
avvikelser upptäcks. Att avvikelser upptäcks innebär emellertid också att de
kan åtgärdas. Företaget ska kunna redogöra för konkreta åtgärder
kopplade till den upptäckta avvikelsen och en tidplan för åtgärderna.
Det är viktigt att poängtera att i vissa länder
kommer avvikelser att ske till följd av nationell lagstiftning. I Kina är
exempelvis fackföreningarna
kontrollerade av staten, vilket innebär att ILO:s kärnkonventioner 87 och 98
inte respekteras där. Det är inte rimligt att kräva att leverantörer
ska bryta mot nationell lagstiftning, utan i stället krävs det särskilda
insatser i sådana situationer. Trots förbud mot fria fackföreningar i Kina
så är det exempelvis möjligt för anställda på en fabrik att välja lokala
representanter. Det är också möjligt att föra en dialog mellan anställda
och ledning. I en sådan situation krävs det att företaget arbetar mer aktivt
med dessa frågor i sin leverantörskedja, som ett led i
avvikelsehanteringen.
Åtgärdsplaner
Åtgärdsplaner bör upprättas utifrån en analys av
avvikelsens orsak och ska ange lämpliga åtgärder och tidsram för genomförande.
För att
förhindra att avvikelser upprepas är det viktigt att genomföra så kallade
grundorsaksanalyser. Det innebär att ta reda på vad som är orsaken
till att en avvikelse sker för att kunna sätta in effektiva åtgärder. Som
exempel kan nämnas olaglig övertid. För att åtgärda en sådan avvikelse
räcker det inte enbart med att konstatera att anställda arbetar övertid som
överstiger nationella eller internationella bestämmelser och att
kräva att detta upphör. Det är också nödvändigt att ta reda på vad som är
orsaken till att anställda gör detta. Är de tvingade av ledningen?
Väljer de själva att arbeta övertid på grund av låga löner? Eller kan det
finnas andra orsaker? På så sätt kan roten till problemet angripas för
att få en långsiktig lösning. Annars är risken att samma avvikelser
identifieras år efter år utan att någon verklig förbättring sker.
Åtgärder för att komma till rätta med en avvikelse
ska ha en tidplan för när de senast ska vara genomförda samt för när en
uppföljning kommer
att ske för att verifiera detta. Allvarlighetsgraden på avvikelsen är avgörande
för tidsramarna för genomförandet av åtgärderna och måste
avgöras från fall till fall. Åtgärder och tidplan ska vara tydligt
dokumenterade och kommunicerade med leverantören. Möbelfakta - Förslag
reviderade krav del 3, 2020-09-07. Sida 11 av 15
Lämpliga åtgärder
FN:s vägledande principer skiljer på företags
möjligheter att åtgärda avvikelser beroende på om företaget orsakar, bidrar
till en negativ påverkan
eller om det är inblandat enbart på grund att påverkan är direkt kopplad till
verksamheten, produkterna eller tjänsterna genom en
affärsförbindelse. Vilka åtgärder som är lämpliga kommer även att variera
beroende på i vilken utsträckning företaget har tillräckligt inflytande
för att kunna hantera den negativa påverkan.
När ett företag orsakar eller kan orsaka avvikelser
mot kraven bör företaget vidta nödvändiga åtgärder för att upphöra med eller
förhindra
denna samt medverka till att gottgöra de personer som har drabbats negativt av
avvikelsen.
När ett företag bidrar eller kan bidra till
avvikelser mot kraven bör det vidta nödvändiga åtgärder för att upphöra med
eller förhindra
detta och använda sitt inflytande till att i största möjliga utsträckning
begränsa ytterligare påverkan. Det anses föreligga ett inflytande om
företaget har möjlighet att åstadkomma en förändring av den verksamhet som
orsakar skadan.
Om ett företag inte har bidragit till avvikelser mot
kraven, men då denna trots det är direkt kopplad till verksamheten, produkterna
eller
tjänsterna genom en affärsförbindelse med annan verksamhet är situationen mer
invecklad. Bland de faktorer som kan komma i fråga vid
bedömning av lämplig åtgärd i sådana situationer är företagets inflytande över
berörd verksamhet, hur viktig förbindelsen är för företaget,
kränkningens allvarlighetsgrad och om upphörandet av förbindelsen med
verksamheten i sig skulle få en negativ påverkan på mänskliga
rättigheter.
Ju mer invecklad situationen och dess inverkan på
mänskliga rättigheter är, desto större anledning är det för företaget att be
oberoende
experter om råd för att bestämma hur man ska bemöta detta.
Om företaget genom sitt inflytande kan förhindra
eller begränsa den negativa påverkan ska företaget använda sitt inflytande till
det. Om
det inte har något inflytande kan det finnas sätt för företaget att öka det.
Inflytandet kan ökas genom att, till exempel, erbjuda
kunskapsuppbyggnad eller andra incitament till berörd verksamhet eller att
samarbeta med andra aktörer.
När företag upptäcker avvikelser i leverantörskedjan
bör de i första hand försöka åtgärda avvikelsen i samarbete med leverantörer
och
underleverantörer. Att säga upp avtal med leverantörer eller att kräva att
leverantörer säger upp avtal med underleverantörer gynnar sällan
de som påverkats av avvikelserna, eftersom inflytandet minskar utan ett
kontraktsförhållande. Att bryta ett kontrakt kan ändå i vissa fall vara
nödvändigt, till exempel när leverantörer eller underleverantörer inte agerar i
enlighet med åtgärdsplanen och de överenskomna tidsramarna.
Bidra till |
Ett företag
kan bidra till negativ påverkan på samhälle, människor och miljö genom sin
verksamhet eller indirekt som ett resultat av sina affärsförbindelser. Företaget
bör i dessa fall använda sitt inflytande över leverantörer för att i största
möjliga mån begränsa eventuell återstående påverkan. |
Direkt kopplad till |
Kopplad
till definieras av förhållandet mellan den negativa påverkan och företagets
produkter, tjänster eller verksamhet genom en annan aktörs verksamhet (dvs.
affärsförhållande). Direkt kopplad till definieras därmed inte av direkta
avtalsförhållanden utan avser samtliga affärsförbindelser i leverantörskedjan
för en märkt produkt. |
Trovärdiga källor |
Rapporter
och analyser som inhämtas från etablerade organisationer och expertorgan. Som
exempel kan nämnas FN-organ och organisationer som ICC (International Chamber
of Commerce), Amnesty International, International Trade Union Confederation, Freedom House och Transparency
International. |
Inflytande |
Inflytande
anses existera där företaget har förmågan att åstadkomma förändringar av den
verksamhet som har orsakat en negativ påverkan på människor, miljön och
samhället. |
Komponent |
Den märkta
möbelns olika delar som minst behöver beaktas vid kartläggning och
riskanalys. Se vidare i Bilaga 2. |
Leveranskedja |
Avser ett
företags egen verksamhet och dess leverantörskedja. |
Leverantörskedja |
Avser ett
företags leverantörer och dess underleverantörer i hela kedjan. |
Orsaka |
Ett företag
orsakar en negativ påverkan på människor, miljö och samhälle om företagets
aktiviteter på egen hand är tillräckliga för att leda till den negativa
effekten. Företaget har i dessa fall ett stort inflytande och möjlighet att
åstadkomma en förändring och bör vidta nödvändiga åtgärder för att upphöra
eller förhindra denna negativa påverkan samt medverka till att gottgöra
personer som har drabbats negativt av effekten. |
Riskanalys |
Avser en
analys av den negativa påverkan på människor, miljö och samhälle (utifrån
angivna krav) som företaget kan orsaka, bidra till eller vara direkt kopplad
till. |
Råvara |
Avseende
riskanalys och kartläggning av råvaror bör företaget som minst fokusera på
de, för de märkta möblerna och dess komponenter, huvudsakliga råmaterial
såsom träråvara, textila råvaror samt stålråvara. |
Rättighetsinnehavare |
I
leveranskedjan förekommer olika typer av rättighetsinnehavare som kan drabbas
av en negativ påverkan genom ett företags verksamhet och som företaget bör ta
hänsyn till. Exempel på rättighetsinnehavare är arbetare, markägare,
ursprungsbefolkningar och outsourcade/informella arbetare. |
Sårbara grupper |
I leveranskedjan förekommer sårbara grupper som i högre grad riskerar
att drabbas av en negativ påverkan genom ett företags verksamhet och som
företaget bör ta hänsyn till. Exempel på sårbara grupper är kvinnor, barn,
personer med funktionsvariationer, migrantarbetare och deras familjer samt
minoritetsgrupper. |
Nedan angivna komponenter ska inkluderas den
riskanalys som ska utföras enligt angivna krav. Listan gör inte anspråk på att
vara
komplett utan ytterligare komponenter kan i förekommande fall vara föremål för
riskanalys.
Ben
Lim
Bordsskivor och bänkskivor
Läder, skinn, klädselmaterial,
konstläder etc.
Elektriska komponenter (större delar
såsom motorer till höj-/sänkbara bord)
Pressad papp, pressade textilier,
nålfilt etc.
Fanér
Stoppning
Fjäderpaket för resårbotten
Stora metalldetaljer såsom armstöd,
underreden, stativ etc.
Folie (Japanpapper, melaminfilm,
impregnerat papper etc.)
Stora plastdetaljer såsom armstöd,
sittskal etc.
Formpressade komponenter och detaljer
Textil
Glas
Träbaserade skivor (PB, MDF, HDF,
Plywood, EGP etc.)
Isolerskivor till ljudabsorbenter
Träkomponenter
Lack, olja, bets och färg
Underreden såsom
bordsunderreden, stolskryss etc.
Upphandlingsmyndigheten
Upphandlingsmyndighetens föreslagna villkor på
avancerad nivå om hållbara leveranskedjor bygger på Global Compacts
tio principer.
Villkoren har delats in i huvudområdena mänskliga rättigheter, arbetares
rättigheter, miljöskydd och anti-korruption, som tillsammans
utgör hållbara leveranskedjor. Villkoren omfattar:
·
FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna,
·
FN:s
barnkonvention, artikel 32,
·
ILO:s åtta
kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering samt
föreningsfrihet och organisationsrätt
(nr. 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182),
·
den
arbetsrättslagstiftning som gäller i landet där arbetet utförs, inklusive
bestämmelser om lön, arbetstid, ledighet och arbetsmiljö,
·
den
miljöskyddslagstiftning som gäller i landet där arbetet utförs, och
·
FN:s
konvention mot korruption.
Information hämtad från hemsida,
per 3 juli 2020, länk här.
Nationella kansliet för hållbar
upphandling (NKHU)
NKHU:s föreslagna
villkor om hållbara leveranskedjor utgår från Upphandlingsmyndighetens villkor
med ett tillägg kopplat till socialförsäkringsskydd
samt konkretisering i form av en uppförandekod för leverantörer: De
grundläggande villkoren omfattar:
·
FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna;
·
ILO:s åtta
kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och
föreningsfrihet samt organisationsrätt (nr. 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och
182);
·
FN:s
barnkonvention, artikel 32;
·
den
arbetsrättslagstiftning, inklusive bestämmelser om lön, arbetstid, ledighet och
socialförsäkringsskydd som gäller i landet där arbetet utförs;
·
det
arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i landet där arbete
utförs;
·
den
miljöskyddslagstiftning som gäller i landet där arbetet utförs; och
·
FN:s
konvention mot korruption.
Uppförandekod för leverantörer,
länk här.
Vägledningsdokument: ”HÅLLBARA
LEVERANSKEDJOR - Vägledning kontraktsvillkor”, länk
här.
Information hämtat från hemsida,
per 3 juli 2020, länk här.
FN:s vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter
Gällande version (engelska), länk
här.
Svensk översättning, länk här.
FN:S GLOBAL COMPACT
FN:s Global Compacts tio principer:
Mänskliga rättigheter
PRINCIP 1: Stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter
inom sfären för företagens inflytande
PRINCIP 2: Försäkra att deras egna företag inte är inblandade i
kränkningar av mänskliga rättigheter
Arbetsrätt
PRINCIP 3: Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till
kollektiva förhandlingar
PRINCIP 4: Eliminera alla former av tvångsarbete
PRINCIP 5: Avskaffa barnarbete
PRINCIP 6: Avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och
arbetsuppgifter
Miljö
PRINCIP 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker
PRINCIP 8: Ta initiativ för att stärka ett större miljömedvetande
PRINCIP 9: Uppmuntra utvecklandet
av miljövänlig teknik
Antikorruption
PRINCIP 10: Motarbeta alla former
av korruption, inklusive utpressning och bestickning
Information hämtad från hemsida, per 3 juli 2020, länk här.
OECD:s Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct
OECD:s Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct, länk här.